No description available.

Idag är det ett faktum att samhället påverkas av tekniska innovationer, där förändringar på betalningsmarknaden inte är ett undantag. Individer har gått från att betala med kontanter till att allt mer använda sig av tekniska och elektroniska lösningar som betalningsmetod. Dagens digitalisering har medfört en ny möjlig betalningsform, i form av digitala koder, vilket är det som benämns för kryptovalutor. De traditionella kryptovalutorna saknar centraliserat styre, vilket innebär att det ligger utom statens kontroll. Det som har möjliggjort denna typ av valuta är blockkedjetekniken. För att möta denna utmaning har ett flertal länder, där Sverige inte är ett undantag, börjat konstruera en egen digital valuta, vilken går under samlingsnamnet CBDC (Central Bank Digital Currency). Det dessa digitala valutor har gemensamt är att de ännu inte har blivit ett standardiserat betalningsmedel. Tidigare studier har påvisat att individers acceptans är ett utav de största hindren för att implementera nya digitala betalningsmedel. Därav antar denna uppsats en kvantitativ karaktär, med huvudsyfte att undersöka digitala valutors möjlighet som betalningsmedel. Syftet uppfylls genom att mäta vilka faktorer som påverkar individens acceptans till användningen. För detta används en egenkonstruerad analysmodell med hypoteser, som baseras på tidigare forskning om faktorer som påverkar individens betalningsmetod och faktorer som påverkar teknologisk acceptans. Datainsamlingen består av en surveyundersökning där enkät valts som datainsamlingsmetod. Resultatet består av svar från 102 stycken respondenter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna har en positiv acceptans till användningen av digitala valutor som betalningsmedel. Dock är det fortfarande få som har stor erfarenhet av digitala valutor, vilket hänförs till att valutan ännu inte är ett standardiserat betalningsmedel. De faktorer som undersöktes var attityd, erfarenhet, förtroende, vanor, socialt inflytande, reglering och design. Enligt resultatet av korrelationsanalys är det individens attityd, det sociala inflytandet och förtroendet till blockkedjetekniken som visade starkast samband till acceptansen. Resultatet visade även att individer som har högt förtroende till staten har låg acceptans till digitala valutor. Resultatet av regressionsanalys visade att samtliga faktorer har en signifikant, och därmed betydande förklaringskraft till variationen i acceptansen. Slutligen testades analysmodellen med hjälp av strukturell ekvationsmodellering, där samtliga faktorer inkluderades. Slutsatsen av studien blev således att individens attityd, erfarenhet och det sociala inflytandet har en signifikant påverkan på individens acceptans till digitala valutor som betalningsmedel.

Författare: Sandra Medenica & Frida Stark Handledare: Joakim Persson Bakgrund: Kontantanvändningen i Sverige idag har minskat i takt med den digitala utvecklingen vilket har skapat plats för nya betalningsmöjligheter, exempelvis kryptovalutor och e-valutor. Samtidigt håller Riksbanken på att utreda möjligheten för en e-krona som skulle medföra att Riksbanken kan reglera penningpolitiken på ett mer effektivt sätt samt bibehålla sin monopolställning som ensam utgivare av pengar på betalningsmarknaden.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter en e-krona skulle ha på samhället samt om det finns ett samband mellan priset på Bitcoin och länders intresse för att införa en CBDC.  Metod: Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och ekonomiska teorier för att analysera ekonomiska effekter av en e-krona i Sverige. Utöver det genomförs en regressionsanalys för att härleda ett eventuellt potentiellt samband med data som visar Bitcoinkursen och länders intresse för ett införande av Central Bank Digital Currency, CBDC.  Slutsats: En e-krona skulle medföra att Riksbanken lättare kan genomföra penningpolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin samt att de skulle fortsätta bidra med konkurrens på betalningsmarknaden. Affärsbankerna skulle eventuellt kunna påverkas av en undanträngningseffekt i form av att bankinlåningarna minskar vilket leder till att de skulle förlora en del av sin ställning på betalningsmarknaden. Utöver det skulle de kriminella verksamheterna kunna minska när kontanterna fasas ut då de anonyma betalningsmöjligheterna blir färre.  Det finns ett positivt uppskattat samband mellan Bitcoinkursen och länders intresse för ett införande av en CBDC med en korrelation på 0,52. Det innebär att när Bitcoinkursen stiger kommer även länders intresse för en CBDC öka. Detta kan vara en förklaring till ländernas intresse, men fler variabler bör tas i beaktning vid vidare analys. / Authors: Sandra Medenica & Frida Stark Supervisor: Joakim Persson Background: Today´s use of cash in Sweden has decreased along with the digital development, which has created space for new payment options, such as cryptocurrencies and e-currencies. Along with this development, the central bank of Sweden is investigating the possibility of an e-krona, which would allow the central bank of Sweden to regulate the monetary policy in a more efficient way and maintain its monopoly position as the sole issuer of money in the payment market. Purpose: The aim of this essay is to investigate what effects an e-krona would have on society and whether there is a correlation between the price of Bitcoin and countries' interest in introducing a CBDC. Completion: The essay is based on literature studies and economic theories to analyze the economic effects of an e-krona in Sweden. In addition, a regression analysis is performed to deduce a possible correlation with the data showing the Bitcoin exchange rate and countries' interest in the introduction of Central Bank Digital Currency, CBDC. Conclusions: An e-krona would mean that the Riksbank could more easily implement monetary policy measures to stimulate the economy and that they would continue to contribute to competition in the payment market. The commercial banks could possibly be affected by a crowding-out effect in the form of reduced bank deposits, which leads to them losing part of their position in the payment market. In addition, the criminal activities could decrease when the cash is phased out as the anonymous payment options become fewer. There is a positive estimated effect of the bitcoin exchange rate on countries interest of a CBDC with a correlation of 0,52. In other words, when the bitcoin exchange rate rises there is an increase in the countries interest of a CBDC. This might be an explanation for the interest, however, more variables should be considered in the analysis.

Historien om betalningsmedel vänder under 2010-talet blad och börjar på ett nyttkapitel. Nästa steg i den monetära utvecklingen sker när de virtuella valutorna ökar ianvändning. Den virtuella valutan Bitcoin introducerades av Satoshi Nakamato år2009 och är en digital valuta, vilket innebär att den inte är kopplad till någon fysisktillgång med rättslig innebörd. När ett nytt betalningsmedel introduceras ärfundamentala faktorer gällande samhällets acceptans och nyttjande ett ekonomisktpussel. Hur kommer det sig att individer byter verkliga varor mot en papperssedel, ettmynt eller en elektronisk signal? Att inneha och aktivt använda nya betalningsmedelsom virtuella valutor medför risker som många inte är bekanta vid. Organisationeroch konsumenter som öppnar upp portarna för nya betalningsmedel måste ha kunskapom dess konsekvenser, både positiva och negativa. Studien syftar till att belysa derisker som uppstår när nya betalningsmedel som Bitcoin gör entré. Forskningsfrågankring vilka risker innehav och nyttjande av virtuella valutor medför besvaras genomen kvalitativ analys av främst forskningsartiklar. Vår studie tyder på att riskerna kringvirtuella valutor som Bitcoin relaterar till förtroende för betalningsmedlet. De flestariskerna uppstår vid innehav av Bitcoin och relaterar inte till tekniska faktorer. / The history of means of payment is taking new shape during the 2010:th decade andstarts on a new chapter. The next step in the monetary evolution will take place oncevirtual currencies become more frequently used. The virtual currency called Bitcoinwas introduced by Satoshi Nakamoto in the year of 2009 and is a digital currency,which means that it is not connected to a physical good with a forensic purpose.When a new mean of payment is introduced fundamental factors regarding theacceptance of society and utilization becomes a financial puzzle. How can it be thatindividuals exchange physical goods for a paper bill, a coin or just somethingelectronic? To possess Bitcoin and to use new means of payment on a frequent basisbring risks many users are not familiar with. Organizations and consumers whomopen up their gates to new means of payment need to gain knowledge ofconsequences both positive and negative. The purpose of this study is to highlight theaforementioned risks, which arise from the fact that new means of payment likeBitcoin is introduced. The research issue regarding which risks may arise frompossession and usage of virtual currencies are concluded by a qualitative analysisresearch containing mostly scientific articles. Our study depicts that the risksassociated with virtual currencies like Bitcoin, are all somehow related to the trust forthe specific mean of payment. Most risks arise from actually possessing a Bitcoin andhence not as much related to the technological element.