Licentiatavhandling Stockholm : Handelshögskolan, 2006.

Thesis (doctoral)--Ruprecht-Karl-Universität in Heidelberg.

Under det senaste decenniet har det skett en förändring i Sveriges betalningsmönster där kontanta betalningar nästan helt bytts ut mot elektroniska. I och med denna förändring har Riksbanken påbörjat en utredning om det finns ett behov av en centralbanksutgiven digital valuta, en så kallad e-krona. I denna uppsats analyseras e-kronans förväntade effekter på penningpolitiken och bankväsendet i Sverige. Detta studeras utifrån makroekonomiska teorier samt en kvalitativ undersökning. Studien finner att ett införande av en e-krona utan ränta kan komma att sätta ett zero lower bound på penningpolitiken i Sverige. En räntebärande e-krona kan istället ge Riksbanken möjligheter att utöva en mer kraftfull penningpolitik. Vi finner även att e-kronan kan komma att ses som ett säkert och effektivt betalningsalternativ till dagens betalningsmedel eftersom den vid en utgivning kommer att vara garanterat av Riksbanken. Därmed kan det komma att uppstå en undanträngningseffekt mot de privata bankernas affärsverksamhet vid ett införande av ekronan.

No description available.

Författare: Sandra Medenica & Frida Stark Handledare: Joakim Persson Bakgrund: Kontantanvändningen i Sverige idag har minskat i takt med den digitala utvecklingen vilket har skapat plats för nya betalningsmöjligheter, exempelvis kryptovalutor och e-valutor. Samtidigt håller Riksbanken på att utreda möjligheten för en e-krona som skulle medföra att Riksbanken kan reglera penningpolitiken på ett mer effektivt sätt samt bibehålla sin monopolställning som ensam utgivare av pengar på betalningsmarknaden.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter en e-krona skulle ha på samhället samt om det finns ett samband mellan priset på Bitcoin och länders intresse för att införa en CBDC.  Metod: Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och ekonomiska teorier för att analysera ekonomiska effekter av en e-krona i Sverige. Utöver det genomförs en regressionsanalys för att härleda ett eventuellt potentiellt samband med data som visar Bitcoinkursen och länders intresse för ett införande av Central Bank Digital Currency, CBDC.  Slutsats: En e-krona skulle medföra att Riksbanken lättare kan genomföra penningpolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin samt att de skulle fortsätta bidra med konkurrens på betalningsmarknaden. Affärsbankerna skulle eventuellt kunna påverkas av en undanträngningseffekt i form av att bankinlåningarna minskar vilket leder till att de skulle förlora en del av sin ställning på betalningsmarknaden. Utöver det skulle de kriminella verksamheterna kunna minska när kontanterna fasas ut då de anonyma betalningsmöjligheterna blir färre.  Det finns ett positivt uppskattat samband mellan Bitcoinkursen och länders intresse för ett införande av en CBDC med en korrelation på 0,52. Det innebär att när Bitcoinkursen stiger kommer även länders intresse för en CBDC öka. Detta kan vara en förklaring till ländernas intresse, men fler variabler bör tas i beaktning vid vidare analys. / Authors: Sandra Medenica & Frida Stark Supervisor: Joakim Persson Background: Today´s use of cash in Sweden has decreased along with the digital development, which has created space for new payment options, such as cryptocurrencies and e-currencies. Along with this development, the central bank of Sweden is investigating the possibility of an e-krona, which would allow the central bank of Sweden to regulate the monetary policy in a more efficient way and maintain its monopoly position as the sole issuer of money in the payment market. Purpose: The aim of this essay is to investigate what effects an e-krona would have on society and whether there is a correlation between the price of Bitcoin and countries' interest in introducing a CBDC. Completion: The essay is based on literature studies and economic theories to analyze the economic effects of an e-krona in Sweden. In addition, a regression analysis is performed to deduce a possible correlation with the data showing the Bitcoin exchange rate and countries' interest in the introduction of Central Bank Digital Currency, CBDC. Conclusions: An e-krona would mean that the Riksbank could more easily implement monetary policy measures to stimulate the economy and that they would continue to contribute to competition in the payment market. The commercial banks could possibly be affected by a crowding-out effect in the form of reduced bank deposits, which leads to them losing part of their position in the payment market. In addition, the criminal activities could decrease when the cash is phased out as the anonymous payment options become fewer. There is a positive estimated effect of the bitcoin exchange rate on countries interest of a CBDC with a correlation of 0,52. In other words, when the bitcoin exchange rate rises there is an increase in the countries interest of a CBDC. This might be an explanation for the interest, however, more variables should be considered in the analysis.

No description available.

<p>Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.</p><p>I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen. Vi visar även hur annan litteratur behandlat och tolkat problemet. Empirin har tagits fram genom att vi själva granskat koncerners årsredovisningar för att sedan kunna ställa kompletterande frågor till företagen.</p><p>Efter att vi granskat och analyserat teorin samt empirin så kan vi konstatera att införandet av IAS 21 har föranlett vissa förändringar. Bland annat anser vi att det inte finns stöd i IAS 21 för den omräkningsmetoden som i RR 8 kallas för monetär metod. Detta är dock grund för stora meningsskiljaktigheter bland såväl företag som revisorer. Vissa anser att den finns som en metodteknik utanför IAS 21, andra anser att den finns beskriven i IAS 21, och en tredje part säger att den är helt förlegad.</p><p>Vidare har vi kunnat konstatera att införandet av IAS 21 har lett till att begreppet funktionell valuta har fått en väldigt betydande roll. Vi anser här att bestämmandet av den funktionella valutan sker på något oklara grunder. Det finns därför en viss möjlighet att påverka vilken funktionell valuta ett företag skall ha och därmed skulle företaget kunna påverka vilken omräkningsmetod som skall användas. Ett resultat av att man introducerat funktionell valuta är också att det för vissa företag uppstått en situation där företaget blivit tvunget att blanda in en tredje valuta och att detta kan anses onödigt och svårt. Vi har även i slutet på uppsatsen diskuterat att bakgrunden till utformningen av IAS 21 är ett projekt som kallas Convergence Project och som har för avsikt att harmonisera US GAAP med IAS/IFRS. Vi ställer oss undrande till om EU verkligen är redo för en sådan harmonisering.</p><p>Kortfattat kan man konstatera att införandet av IAS 21 har lett till en del förändringar, vissa komplikationer och stor förvirring. Ingen vet riktigt exakt hur regelverket ska tillämpas men detta är vår tolkning av ett oerhört komplext ämne.</p> / <p>From January 2005 Swedish companies listed on a stock-market are forced to apply the international laws called IAS/IFRS. This paper is about how a Swedish company should use IAS 21 -Effects of Changes in Foreign Exchange Rates when they calculate the changes from a foreign subsidiary. Before year 2005 Swedish companies had to apply a national law called RR 8. The purpose with this paper is to investigate what effects IAS 21 have had on the companies compared to the former law system RR 8.</p><p>In the theory of this paper we describe the basic principles of accounting. Then we describe the two law-systems RR 8 and IAS 21 which are the basics in this paper. We also show how other literature has approached this subject. In the empirical study we have reviewed Swedish company’s annual accounts so that we in the later stage could ask the companies relevant questions.</p><p>After reviewing the theory and the empirical study we came to the conclusion that the introduction of IAS 21 hade resulted in some changes for the companies. One of these changes is that there is no support in the current law for the method called monetär metod. In the former RR 8 system this method was one of two possible methods when the companies had to calculate changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. But this fact is object for big discussions because not everyone agrees that monetär metod don’t exists anymore and thinks that its still possible to use it in some situations.</p><p>We have easily come to the conclusion that a new currency called functional currency plays a big part in this new law-system. We think that the grounds on which the companies determine this functional currency is very week and confusing. Therefore we se a possibility for the companies to affect which method they should use when calculating changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. Another result of the introduction of functional currency is that there has arisen a new situation where some companies have to deal whit three currencies instead of earlier two. We think that these situations are unnecessary and hard, and we question if this really is the purpose whit functional currency.</p><p>One discussion in this paper is on what grounds these changes are made. We might have come across a reason when we heard of a project called Convergence Project. The purpose of this project is to harmonise the US accounting-laws with IAS/IFRS. In this paper we ask ourselves if a harmonisation between these different law-systems is good or bad.</p><p>To summarise the affects of the introduction of IAS 21 to Swedish companies we would like to say that it have resulted in some big changes and that some of these changes make room for misunderstandings, and we think that this is a bad quality in an accounting-law-system.</p>

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21. I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen. Vi visar även hur annan litteratur behandlat och tolkat problemet. Empirin har tagits fram genom att vi själva granskat koncerners årsredovisningar för att sedan kunna ställa kompletterande frågor till företagen. Efter att vi granskat och analyserat teorin samt empirin så kan vi konstatera att införandet av IAS 21 har föranlett vissa förändringar. Bland annat anser vi att det inte finns stöd i IAS 21 för den omräkningsmetoden som i RR 8 kallas för monetär metod. Detta är dock grund för stora meningsskiljaktigheter bland såväl företag som revisorer. Vissa anser att den finns som en metodteknik utanför IAS 21, andra anser att den finns beskriven i IAS 21, och en tredje part säger att den är helt förlegad. Vidare har vi kunnat konstatera att införandet av IAS 21 har lett till att begreppet funktionell valuta har fått en väldigt betydande roll. Vi anser här att bestämmandet av den funktionella valutan sker på något oklara grunder. Det finns därför en viss möjlighet att påverka vilken funktionell valuta ett företag skall ha och därmed skulle företaget kunna påverka vilken omräkningsmetod som skall användas. Ett resultat av att man introducerat funktionell valuta är också att det för vissa företag uppstått en situation där företaget blivit tvunget att blanda in en tredje valuta och att detta kan anses onödigt och svårt. Vi har även i slutet på uppsatsen diskuterat att bakgrunden till utformningen av IAS 21 är ett projekt som kallas Convergence Project och som har för avsikt att harmonisera US GAAP med IAS/IFRS. Vi ställer oss undrande till om EU verkligen är redo för en sådan harmonisering. Kortfattat kan man konstatera att införandet av IAS 21 har lett till en del förändringar, vissa komplikationer och stor förvirring. Ingen vet riktigt exakt hur regelverket ska tillämpas men detta är vår tolkning av ett oerhört komplext ämne. / From January 2005 Swedish companies listed on a stock-market are forced to apply the international laws called IAS/IFRS. This paper is about how a Swedish company should use IAS 21 -Effects of Changes in Foreign Exchange Rates when they calculate the changes from a foreign subsidiary. Before year 2005 Swedish companies had to apply a national law called RR 8. The purpose with this paper is to investigate what effects IAS 21 have had on the companies compared to the former law system RR 8. In the theory of this paper we describe the basic principles of accounting. Then we describe the two law-systems RR 8 and IAS 21 which are the basics in this paper. We also show how other literature has approached this subject. In the empirical study we have reviewed Swedish company’s annual accounts so that we in the later stage could ask the companies relevant questions. After reviewing the theory and the empirical study we came to the conclusion that the introduction of IAS 21 hade resulted in some changes for the companies. One of these changes is that there is no support in the current law for the method called monetär metod. In the former RR 8 system this method was one of two possible methods when the companies had to calculate changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. But this fact is object for big discussions because not everyone agrees that monetär metod don’t exists anymore and thinks that its still possible to use it in some situations. We have easily come to the conclusion that a new currency called functional currency plays a big part in this new law-system. We think that the grounds on which the companies determine this functional currency is very week and confusing. Therefore we se a possibility for the companies to affect which method they should use when calculating changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. Another result of the introduction of functional currency is that there has arisen a new situation where some companies have to deal whit three currencies instead of earlier two. We think that these situations are unnecessary and hard, and we question if this really is the purpose whit functional currency. One discussion in this paper is on what grounds these changes are made. We might have come across a reason when we heard of a project called Convergence Project. The purpose of this project is to harmonise the US accounting-laws with IAS/IFRS. In this paper we ask ourselves if a harmonisation between these different law-systems is good or bad. To summarise the affects of the introduction of IAS 21 to Swedish companies we would like to say that it have resulted in some big changes and that some of these changes make room for misunderstandings, and we think that this is a bad quality in an accounting-law-system.

Under de senaste åren har det frekvent rapporterats i media om den svenska gängkriminaliteten i Sverige och internationellt. I denna uppsats undersöker vi hur växelkursen för den svenska kronan förändras gentemot ett annat lands valuta när media i dessa länder rapporterar om gängkriminaliteten i Sverige. Perioden som undersöks är 2022-01-03 till 2024-04-12. Uppsatsen studerar Storbritannien och det brittiska pundet samt USA och den amerikanska dollarn och utnyttjar det faktum att länderna vid olika tillfällen rapporterat om ämnet. Genom att använda en difference-in-differences-metod, där länderna fungerar som kontroll- och behandlingsgrupper beroende på om rapportering skett vid en viss tidpunkt eller inte, kunde vi analysera effekterna. I studien finner vi ingen signifikant effekt på valutan orsakad av rapportering om svensk gängkriminalitet.

Currency has changed a lot, and the introduction of the Internet sped up the evolution of the currency. Digital currency introduced many benefits compared to physical currencies. Ideas such as cryptocurrencies work as an option for other means of payment. During the recent pandemic, interest in new digital currencies has increased, leading to more research on digital currency. With the introduction of new currencies and their increased popularity, many central banks have started looking into the idea of innovating currency. All this new research has coined the term central bank digital currency. As of today, there is no single idea on how a digital currency should work or be implemented. With many variations, the future is still unclear. There seem to be vulnerabilities to solve and many potential ways to improve current systems. When building this new currency it is crucial to know what different use cases could demand from the implementation. In conclusion, the results show that digital currency is still in early development, with central bank digital currency research showing promise. It is theoretically possible to create a better transaction solution contra traditional currencies. More research is needed on the topic of digital currency, but there could be incremental improvements to today’s currency leading to better future solutions. / Valuta har förändrats genom tiderna och introductionen av internet skyndade på denna utveckling. Digital valuta har introducerat många fördelar jämfört med fysiska valutor. Fler idéer som till exempel kryptovalutor har introducerats som alternativa betalmedel. Under den senaste pandemin så har intresset för nya digitala valutor ökat, vilket har lett till mer forskning inom området av digitala valutor. På grund av växande popularitet och nya digitala valutor så har många central banker börjat testa idéen om att nyskapa valuta, och med detta så har termen centralbanks valuta skapats. Det finns inte idag en enda lösning på hur digitala valutor ska fungera eller bli implementerade. Med många varianter så är framtiden fortfarande oklar. Det verkar finnas problem att lösa och många möjliga sätt att förbättra existerande system. Vid byggandet av denna nya valuta så är det extremt viktigt att veta vad som är viktigt och hur det kan finnas olika krav beroende på hur valutan ska användas. Enligt resultaten så är digital valuta fortfarande tidigt i sin utveckling och forsking gällande centralbanks styrda digitala valutor verkar lovande. Mer forsking kommer att behövas inom området digital valuta, men det kan komma många små förbättringar på dagens valuta som leder till bättre framtida lösningar.