<p>Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.</p><p>I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen. Vi visar även hur annan litteratur behandlat och tolkat problemet. Empirin har tagits fram genom att vi själva granskat koncerners årsredovisningar för att sedan kunna ställa kompletterande frågor till företagen.</p><p>Efter att vi granskat och analyserat teorin samt empirin så kan vi konstatera att införandet av IAS 21 har föranlett vissa förändringar. Bland annat anser vi att det inte finns stöd i IAS 21 för den omräkningsmetoden som i RR 8 kallas för monetär metod. Detta är dock grund för stora meningsskiljaktigheter bland såväl företag som revisorer. Vissa anser att den finns som en metodteknik utanför IAS 21, andra anser att den finns beskriven i IAS 21, och en tredje part säger att den är helt förlegad.</p><p>Vidare har vi kunnat konstatera att införandet av IAS 21 har lett till att begreppet funktionell valuta har fått en väldigt betydande roll. Vi anser här att bestämmandet av den funktionella valutan sker på något oklara grunder. Det finns därför en viss möjlighet att påverka vilken funktionell valuta ett företag skall ha och därmed skulle företaget kunna påverka vilken omräkningsmetod som skall användas. Ett resultat av att man introducerat funktionell valuta är också att det för vissa företag uppstått en situation där företaget blivit tvunget att blanda in en tredje valuta och att detta kan anses onödigt och svårt. Vi har även i slutet på uppsatsen diskuterat att bakgrunden till utformningen av IAS 21 är ett projekt som kallas Convergence Project och som har för avsikt att harmonisera US GAAP med IAS/IFRS. Vi ställer oss undrande till om EU verkligen är redo för en sådan harmonisering.</p><p>Kortfattat kan man konstatera att införandet av IAS 21 har lett till en del förändringar, vissa komplikationer och stor förvirring. Ingen vet riktigt exakt hur regelverket ska tillämpas men detta är vår tolkning av ett oerhört komplext ämne.</p> / <p>From January 2005 Swedish companies listed on a stock-market are forced to apply the international laws called IAS/IFRS. This paper is about how a Swedish company should use IAS 21 -Effects of Changes in Foreign Exchange Rates when they calculate the changes from a foreign subsidiary. Before year 2005 Swedish companies had to apply a national law called RR 8. The purpose with this paper is to investigate what effects IAS 21 have had on the companies compared to the former law system RR 8.</p><p>In the theory of this paper we describe the basic principles of accounting. Then we describe the two law-systems RR 8 and IAS 21 which are the basics in this paper. We also show how other literature has approached this subject. In the empirical study we have reviewed Swedish company’s annual accounts so that we in the later stage could ask the companies relevant questions.</p><p>After reviewing the theory and the empirical study we came to the conclusion that the introduction of IAS 21 hade resulted in some changes for the companies. One of these changes is that there is no support in the current law for the method called monetär metod. In the former RR 8 system this method was one of two possible methods when the companies had to calculate changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. But this fact is object for big discussions because not everyone agrees that monetär metod don’t exists anymore and thinks that its still possible to use it in some situations.</p><p>We have easily come to the conclusion that a new currency called functional currency plays a big part in this new law-system. We think that the grounds on which the companies determine this functional currency is very week and confusing. Therefore we se a possibility for the companies to affect which method they should use when calculating changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. Another result of the introduction of functional currency is that there has arisen a new situation where some companies have to deal whit three currencies instead of earlier two. We think that these situations are unnecessary and hard, and we question if this really is the purpose whit functional currency.</p><p>One discussion in this paper is on what grounds these changes are made. We might have come across a reason when we heard of a project called Convergence Project. The purpose of this project is to harmonise the US accounting-laws with IAS/IFRS. In this paper we ask ourselves if a harmonisation between these different law-systems is good or bad.</p><p>To summarise the affects of the introduction of IAS 21 to Swedish companies we would like to say that it have resulted in some big changes and that some of these changes make room for misunderstandings, and we think that this is a bad quality in an accounting-law-system.</p>

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21. I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen. Vi visar även hur annan litteratur behandlat och tolkat problemet. Empirin har tagits fram genom att vi själva granskat koncerners årsredovisningar för att sedan kunna ställa kompletterande frågor till företagen. Efter att vi granskat och analyserat teorin samt empirin så kan vi konstatera att införandet av IAS 21 har föranlett vissa förändringar. Bland annat anser vi att det inte finns stöd i IAS 21 för den omräkningsmetoden som i RR 8 kallas för monetär metod. Detta är dock grund för stora meningsskiljaktigheter bland såväl företag som revisorer. Vissa anser att den finns som en metodteknik utanför IAS 21, andra anser att den finns beskriven i IAS 21, och en tredje part säger att den är helt förlegad. Vidare har vi kunnat konstatera att införandet av IAS 21 har lett till att begreppet funktionell valuta har fått en väldigt betydande roll. Vi anser här att bestämmandet av den funktionella valutan sker på något oklara grunder. Det finns därför en viss möjlighet att påverka vilken funktionell valuta ett företag skall ha och därmed skulle företaget kunna påverka vilken omräkningsmetod som skall användas. Ett resultat av att man introducerat funktionell valuta är också att det för vissa företag uppstått en situation där företaget blivit tvunget att blanda in en tredje valuta och att detta kan anses onödigt och svårt. Vi har även i slutet på uppsatsen diskuterat att bakgrunden till utformningen av IAS 21 är ett projekt som kallas Convergence Project och som har för avsikt att harmonisera US GAAP med IAS/IFRS. Vi ställer oss undrande till om EU verkligen är redo för en sådan harmonisering. Kortfattat kan man konstatera att införandet av IAS 21 har lett till en del förändringar, vissa komplikationer och stor förvirring. Ingen vet riktigt exakt hur regelverket ska tillämpas men detta är vår tolkning av ett oerhört komplext ämne. / From January 2005 Swedish companies listed on a stock-market are forced to apply the international laws called IAS/IFRS. This paper is about how a Swedish company should use IAS 21 -Effects of Changes in Foreign Exchange Rates when they calculate the changes from a foreign subsidiary. Before year 2005 Swedish companies had to apply a national law called RR 8. The purpose with this paper is to investigate what effects IAS 21 have had on the companies compared to the former law system RR 8. In the theory of this paper we describe the basic principles of accounting. Then we describe the two law-systems RR 8 and IAS 21 which are the basics in this paper. We also show how other literature has approached this subject. In the empirical study we have reviewed Swedish company’s annual accounts so that we in the later stage could ask the companies relevant questions. After reviewing the theory and the empirical study we came to the conclusion that the introduction of IAS 21 hade resulted in some changes for the companies. One of these changes is that there is no support in the current law for the method called monetär metod. In the former RR 8 system this method was one of two possible methods when the companies had to calculate changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. But this fact is object for big discussions because not everyone agrees that monetär metod don’t exists anymore and thinks that its still possible to use it in some situations. We have easily come to the conclusion that a new currency called functional currency plays a big part in this new law-system. We think that the grounds on which the companies determine this functional currency is very week and confusing. Therefore we se a possibility for the companies to affect which method they should use when calculating changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. Another result of the introduction of functional currency is that there has arisen a new situation where some companies have to deal whit three currencies instead of earlier two. We think that these situations are unnecessary and hard, and we question if this really is the purpose whit functional currency. One discussion in this paper is on what grounds these changes are made. We might have come across a reason when we heard of a project called Convergence Project. The purpose of this project is to harmonise the US accounting-laws with IAS/IFRS. In this paper we ask ourselves if a harmonisation between these different law-systems is good or bad. To summarise the affects of the introduction of IAS 21 to Swedish companies we would like to say that it have resulted in some big changes and that some of these changes make room for misunderstandings, and we think that this is a bad quality in an accounting-law-system.

This diploma thesis is focused on the impact of foreign currency transactions and balances on the financial statements - which items denominated in foreign currencies should be converted to the accounting/functional currency during the accounting period, which items at the balance sheet day, which exchange rate should be used and where the exchange differences will be reported. All of this is examined in the environment of Czech GAAP and International Financial Reporting Standards. Both of these systems are continuously compared and complemented by specific examples. Next section provides analysis of real financial statements and sensitivity analysis of currency risk.

The diploma defines the term of entrepreneur and non-profit organisation. It presents legislative of accounting of foreign currencies of these accounting entities and then shows differences between accounting of foreign currencies at entrepreneur and non-profit organisation in practical examples. The diploma describes international regulation of changes in exchange rates (IAS 21) and compares it with present legislative in the Czech Republic.

國際會計準則第21號「外幣換算」(IAS 21)係針對外幣交易之入帳及財務報表之表達進行規範。IAS 21定義功能性貨幣係指個體營運所處主要經濟環境之貨幣。IAS 21提供了一些指標，以協助企業判斷功能性貨幣。IAS 21又規定，外幣交易之原始認列，須以交易日之即期匯率換算為功能性貨幣記錄。續後衡量則區分為外幣貨幣性項目、以歷史成本衡量之外幣非貨幣性項目及以公允價值衡量之外幣非貨幣性項目，而分別依報導期間結束日之收盤匯率、交易日匯率及決定公允價值當日之匯率換算。對於使用非功能性貨幣為表達貨幣之財務報表，IAS 21亦有詳盡之換算程序規範。 我國會計原則有關「外幣換算」這部分係規範於財務會計準則公報第14號(SFAS 14)。SFAS 14之規範與IAS 21大致相同，國內企業在導入國際會計準則時，有關「外幣換算」原本不應該有轉換之特殊問題，惟我國實務上另有會計研究發展基金會(94)基秘字第057號函規定，在台母公司無須判斷功能性貨幣，而逕以台幣為功能性貨幣，導致我國公司實務上幾乎未曾做過功能性貨幣之判斷工作。 本研究針對三個個案公司，分析實務上企業如何依據自己本身之情況判斷功能性貨幣。研究發現企業如果僅依各項指標之字面意思以勾選檢查表之方式決定功能性貨幣，則有可能導致錯誤的結論。企業必須蒐集所有適切之證據，綜合所有指標，以判斷最能忠實表達標的交易、事項及情況之經濟效果之功能性貨幣。

The purpose of this Master's Thesis is to analyze effects of Foreign Exchange Rates on financial statements under Czech accounting regulations and IFRS. It focuses on analyzing and comparing both regulations when choosing the reporting currency or when applying rules on the usage of the correct exchange rates. By using practical excercises it compares differencies in the calculation of transaction and translation differencies with the focus on the impact on the financial statements under the both regulations.

La finalidad del presente trabajo es analizar el impacto que ha ocasionado la implementación de la Norma Internacional de Contabilidad N° 21 (NIC), desde la óptica de la situación financiera y alcance tributario en las empresas del sector de servicio de telecomunicaciones. Es fundamental comprender que el concepto de globalización de la economía cambió fundamentalmente la práctica internacional de los negocios. En el primer capítulo se expone el marco teórico, que es la base sobre la cual se sustentará el análisis de nuestro trabajo de investigación. El segundo capítulo comprende el Plan de investigación en el que se establece el objetivo, planteamiento del problema principal y secundarios; y las hipótesis; el tercer capítulo determina la metodología empleada para el análisis, establecemos el objetivo y nivel de la investigación, su diseño y una descripción de los instrumentos de recolección de datos a utilizar en la investigación cualitativa y cuantitativa. En el cuarto capítulo tratamos el desarrollo del trabajo con la aplicación de los instrumentos de recolección: entrevistas y encuestas; y en el quinto capítulo se muestra el análisis de los resultados obtenidos en la investigación cualitativa y cuantitativa. Se concluye que existe impacto financiero y tributario, recomendando que las empresas deban establecer políticas y estrategias para mitigar dicho impacto. / The purpose of this paper is to analyze the impact caused by the implementation of International Accounting Standard No. 21 (NIC), from the perspective of the financial situation and tax scope in companies in the telecommunications service sector. It is fundamental to understand that the concept of globalization of the economy fundamentally changed the international practice of business. In the first chapter the theoretical framework is exposed, which is the basis on which the analysis of our research work will be based. The second chapter includes the Research Plan in which the objective is established, the main and secondary problem statement; and the hypotheses; The third chapter determines the methodology used for the analysis, we establish the objective and level of the research, its design and a description of the data collection instruments to be used in qualitative and quantitative research. In the fourth chapter we deal with the development of work with the application of collection instruments: interviews and surveys; and in the fifth chapter the analysis of the results obtained in qualitative and quantitative research is shown. It is concluded that there is a financial and tax impact, recommendations for companies should establish policies and strategies to mitigate this impact. / Tesis