I denna studie har miljonprogrammet i Stockholms norra förorter och gestaltningen av förorten Husby undersökts specifikt, en plats som ingick i planeringen som gjordes i slutet av 50-och början av 60-talet i byggandet av en miljon bostäder. Utgångspunkten för studien har varit gestaltning utifrån aspekter som har med bostadsbyggen och renoveringar att göra och är en kvalitativ fallstudie över tidningstexter. För detta ändamål fokuserar undersökningen närmare på hur detta framställs i tidningar i lokal–kontra riksmedia. Närmare bestämt dagstidningen Dagens Nyheter och lokaltidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. Undersökningsperioden är 2007-01-01 till 2017-12-31. I studiens genomförande har gestaltningsteori, agenda setting och intermedia-agenda setting också använts. Med utgångspunkt från Robert Entmans (1993) Framing: Toward Clarification of Fractured Paradigm i Journal of Communication och Maxwell McCombs (2014) bok Setting the agenda: the massmedia and public opinion. I metoden samt i genomförandet av analysen av de sammanlagt 16 artiklar som studerats används även punkter ur boken Nyheter: att läsa tidningstextskriven av Kristina Lundgren, Birgitta Ney & Torsten Thurén (1999). Vad studien kommer fram till är bland annat att liknande källor kommer till tals i artiklarna. Detta är framträdande både i tidningen Dagens Nyheter och tidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. I de flesta fall är det bostadsbolaget Svenska Bostäder, medborgare i Husby samt medborgarrörelser som det handlar om. Av detta framkommer bland annat att Svenska Bostäder, medborgare och medborgarrörelserna agerar motpoler till varandra. Sett till gestaltningen och framställningen i artikeltexterna har majoriteten av dem också tolkats vara negativa ur någon aspekt om ämnet som studien undersöker.

Ord och begreppsförståelse inom NO-ämnena, att lära sig begrepp finns med i läroplanens fyra olika kursplaner för NO-ämnena. Studier visar att det finns ett glapp mellan mellanstadiet och högstadiet i NO. Men hur jobbar mellanstadiet med ordförståelse i NO i dagsläget? Hur vill lärarna utveckla detta område i sin undervisning? Och de verktyg som finns idag som visar på trender och mönster kring NO och begreppsförståelse, vad visar de?Denna studie gör en djupdykning kring ord och begreppsförståelse i NO där lärare på mellanstadiet som jobbar som NO-lärare intervjuas om hur de jobbar kring undervisning i ord och begreppsförståelse. En högstadielärare i NO berättar sin version och resultatet från ordförståelsetester analyseras.Resultatet i denna studie blev att har en skola ämneslärare där läraren är behörig i de ämnen läraren undervisar så ökar elevernas chanser till ett bättre lärande. Den samlade bilden från de verktyg som finns och från lärarna är att Sveriges elever tappar i kunskap. Något denna studie inte svarar på, är hur vi ska vända trenden. Det är ett uppdrag för framtida forskare.

Denna studie undersökte frågan om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet som utövades på fritiden och andraspråksinlärning med fokus på andraspråkstalares fundamentsanvändning. Fundament är ett språkligt led innan det finita verbet. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har positiva effekter på språkinlärning. Denna forskning har främst gjorts i kontrollerade experiment. Den aktuella studien syftade därför till att undersöka om det även fanns ett samband utanför en experimentell studie, närmare bestämt på fritiden. I undersökningen deltog 49 andraspråkstalare och deras svar i en ifylld enkät samt kompletterande intervju utgjorde studiens undersökningsmaterial. I intervjun eliciterades fritt tal med hjälp av tre frågor. Informanternas fundamentsanvändning studerades kvantitativt genom två beroendevariabler: ord per fundament och andel utbyggda fundament. Variationen i dessa variabler analyserades som en funktion av fem oberoende variabler: deltagarnas idrottsvanor (i antal dagar per vecka och intensitetsnivå), mors utbildningsbakgrund, vistelsetiden i Sverige, samt graden av användning av det svenska språket på fritiden. Resultatet visade att en högre frekvens av fysisk aktivitet (i gånger per vecka) korrelerade signifikant med en av de beroende variablerna (andel utbyggda fundament). Detta antyder att sambandet mellan fysisk aktivitet och språkinlärning även kan påvisas utanför en experimentell studie och att det kan gälla grammatiken. Regeringen vill utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa och den här studiens resultat skulle i framtiden kunna bidra till en rekommendation för en särskild satsning på idrottsaktiviter även utanför skolan för exempelvis nyanlända.

Uppsatsen undersöker användande av fult språk i klassrummet på en högstadieskola i Mellansverige, ett fält inom språksociologin som är i ständig förändring. Syftet med uppsatsen är att utforska det fula språket utifrån tre frågor som behandlar bland annat språkets funktion och användares språkliga anpassning efter mottagare. Genom observationsstudier utförda i flera olika högstadieklasser under en treveckorsperiod i huvudsakligen svenskämnet antecknas elevernas språk och beteenden i olika kontexter. Analysen visar att fult språk förekommer i viss mån, och de ord som förekommer oftast är engelskans ”fuck” och ”fucking”. Dessutom uppdagades det att eleverna har en god förmåga att anpassa sitt språk efter mottagare, då det fula språket var vanligare när läraren inte var närvarande.Observationerna utmynnade i tre resultatkategorier: svordomar, pejoriserande och tystande, som beskriver hur det fula språket används och hur detta skapar en betydelse i skolkontexten.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp på 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 på ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fått sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lärare och de har med hjälp av dem och skriftliga instruktioner i läroboken Svenska A, där källtexten Samarbeta för att överleva har hämtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts. Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nämns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjälp av diagram som sedan kommenteras. Några av dragen har eleverna använt sig av utan problem, så som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krävts om man hårdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text så att majoriteten av innehållet är egenformulerad text. Som slutsats ges råd om att eleverna behöver få hjälp och tid att träna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de själva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillräckligt omskrivet för att vara refererande text.

Studiens syfte var att undersöka hur stavning påverkas av en intervention med stavningsträning på gruppnivå i jämförelse med stavningsträning i ordinarie undervisning. Samtliga elever i årskurs 2 och 3 på två skolor i södra Sverige, sammanlagt 154 elever, deltog i studien. Av dessa deltog 71 elever i interventionen, resterande 83 elever fungerade som jämförelsegrupp. Eleverna i interventionsgruppen fick vid tre tillfällen i veckan under fem veckor träna stavning enligt Dagens ord-metoden. Studiens syfte var även att undersöka om eventuella resultat av interventionen kvarstod efter tre månader utan stavningsträning samt om vissa elever gynnades mer än andra av interventionen. Studien genomfördes med pre- och posttest samt ytterligare ett posttest tre månader efter interventionens slut för att mäta kvarstående resultat. Som mätinstrument användes LäSt-stavningstest på pre- och posttesten. Resultatet av studien visar att interventionsgruppen på samtliga posttest förbättrat sin stavning i förhållande till jämförelsegruppen. Resultatet av studien visar att stavningsträning på gruppnivå med Dagens ord-metoden haft positiv påverkan på interventionsgruppens stavningsutveckling och att resultaten av interventionen kvarstår efter tre månader. Studien kan ses som ett framgångsrikt samarbete mellan lärare och speciallärare där elever i ett sociokulturellt perspektiv inkluderas och ges möjligheter att utveckla sin metakognitiva förmåga.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka fyra stycken andraspråkelevers ordförståelse samt vistelsetidens inverkan på läsförståelse. För att svara på studiens fråga gjordes två stycken delundersökningar. Den första delundersökningen fokuserade på ordförståelse med en uppföljning och den tredje på läsförståelse. De två delundersökningarna ger material som kan ge insikt i vilken betydelse ordförståelsen har för andraspråkelevers förståelse av texter. I delundersökningen av ordförståelse lades fokus på att se huruvida det är icke-fackord eller kända ord som främst försvårar läsning av en läromedelstext samt om lässtrategin gruppsamtal om svåra ord är ett hjälpande verktyg för elevernas läsförståelse. I gruppsamtal om svåra ord fördjupades undersökningen med att även se hur gruppsamtal om svåra ord ser ut i en blandad grupp med första- och andraspråkelever. Fokus lades även på att se om ordförståelsen har betydelse för andraspråkelevers förståelse av texter. Uppföljningen av ordförståelseundersökningen gav material för att kunna analysera informanternas ordförståelse före och efter gruppsamtal om svåra ord. På delundersökningen av läsförståelsen lades fokus på att se om andraspråkselevers vistelsetid i Sverige hade en påverkan på deras läsförståelse. Metoden är kvalitativ där data insamlades genom ljudinspelning, observation av elevers samtal samt en analys av behärskningsuppgifter eleverna fick utföra. I studien deltog fyra stycken andraspråkselever som går på en högstadieskola i årskurs åtta. Information om elevernas ålder, kön och antalet år de varit bosatta i Sverige samlades in via samtal med eleverna själva. Det material studien baserades på var texter, ord eleverna hade ringat in, gruppsamtal samt läsförståelseövningar. Det tydligaste resultatet i de två delundersökningarna var ordsamtalen och ordförståelsetestet. Resultaten på ordförståelsetestet och gruppsamtal om svåra ord visar att det är främst icke-fackorden som vinner på användningen av lässtrategin av att ha gruppsamtal om svåra ord. Uppföljningen på ordförståelseundersökningen visade en förbättring gällande antalet inringade ord vilka främst bestod av icke- fackord. Resultatet visar värdet av ordsamtal för andraspråkelevers förståelse av texter. Delundersökningen av elevernas läsförståelse visade att andraspråkelevernas vistelsetid i Sverige inte har någon betydelse för deras läsförståelse.

Abstract The ninth of March 2014, the founder of Word of Life Ulf Ekman announced that he had decided to convert to the Catholic Church, a church he previously believed was the church of the Devil. This study investigates what consequences his decision had on members of two congregations in southern Sweden that are connected with Word of Life. The research is based on interviews of the congregation´s pastor, youth pastor and four congregation members. Ekman has during all his years as the leader of Word of Life been a respected leader and role model for the members. Furthermore, Ekman was convinced that he was chosen by God to lead this congregation. Previous research have shown that a leader of a congregation has a large influence on the members’ faith, but also that the members have a large influence on the leadership. According to Stroope, the social network and activities within a congregation play a major part of the members’ behavior. The result has been analysed using Weber’s definition of a charismatic leader, and Berger’s plausibility structure. The result shows that Ekman’s decision had consequences for the congregation, consequences that were influenced by the members’ strong belief that the Catholic Church is the big harlot and their view of Ekman as a charismatic leader. A large group of members decided to leave because of Ekman’s decision.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor? Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal. Utöver detta tas även föräldrarnas påverkan i beaktning. Undersökningen är både av kvalitativ och kvantitativ art. Respondenterna bestod av 61 skolelever (senare skolår) och 5 skolpersonal. Resultatet visar att fan och jävlar är de vanligast förekommande svordomarna och att ordet hora är den i särklass grövsta svordomen. Undersökningen visar även att ungdomar säger sig använda svordomar framförallt när de är arga eller att det sker rent spontant. Samtliga i skolpersonalen och 43 % av eleverna ansåg att undervisning kring ämnet svordomar borde förekomma i skolan. Jag fann även att det är klart vanligare att föräldrar svär än att de tillåter att deras barn gör det. Resultatet visar även tydliga skillnader mellan könen, exempelvis att flickor svär minde än pojkar i klassrummet. / The purpose of this essay is to investigate and provide knowledge about young people’s use of and attitudes toward curse words in today’s society. My own experience shows that there is a big interest, especially among school staff, in this field of research. The questions are following: What attitudes do young people have toward curse words in today’s society? That is to say, why do young people curse, and what words do they find especially offensive? What are the attitudes toward the education about curse words in school? What curse words do young people use? Are there differences between boys and girls in these questions? The method used is gathering of data from questionnaires where the students answer a fixed amount of questions, and the students’ genders are taken into consideration. To complement the questionnaire the school staff is interviewed. In addition to this the parents’ influence is taken into consideration. The investigation is both qualitative and quantitative. Sixty-one students (later grades) responded to the questionnaire and five members of the school staff. The results show that fan and jävlar are the most common curse words and the word hora is the most offensive. The investigation also shows that young people curse mostly when they are angry or that it happens spontaneously. Everyone in the school staff and 43% of the students agreed that the school should teach about curse words. I found that it is clearly more common for parents to curse themselves than let their children use curse words. The results show clear differences between the genders, e.g. girls curse less in the class room than boys.