Denna studies övergripande syfte är att undersöka fyra stycken andraspråkelevers ordförståelse samt vistelsetidens inverkan på läsförståelse. För att svara på studiens fråga gjordes två stycken delundersökningar. Den första delundersökningen fokuserade på ordförståelse med en uppföljning och den tredje på läsförståelse. De två delundersökningarna ger material som kan ge insikt i vilken betydelse ordförståelsen har för andraspråkelevers förståelse av texter. I delundersökningen av ordförståelse lades fokus på att se huruvida det är icke-fackord eller kända ord som främst försvårar läsning av en läromedelstext samt om lässtrategin gruppsamtal om svåra ord är ett hjälpande verktyg för elevernas läsförståelse. I gruppsamtal om svåra ord fördjupades undersökningen med att även se hur gruppsamtal om svåra ord ser ut i en blandad grupp med första- och andraspråkelever. Fokus lades även på att se om ordförståelsen har betydelse för andraspråkelevers förståelse av texter. Uppföljningen av ordförståelseundersökningen gav material för att kunna analysera informanternas ordförståelse före och efter gruppsamtal om svåra ord. På delundersökningen av läsförståelsen lades fokus på att se om andraspråkselevers vistelsetid i Sverige hade en påverkan på deras läsförståelse. Metoden är kvalitativ där data insamlades genom ljudinspelning, observation av elevers samtal samt en analys av behärskningsuppgifter eleverna fick utföra. I studien deltog fyra stycken andraspråkselever som går på en högstadieskola i årskurs åtta. Information om elevernas ålder, kön och antalet år de varit bosatta i Sverige samlades in via samtal med eleverna själva. Det material studien baserades på var texter, ord eleverna hade ringat in, gruppsamtal samt läsförståelseövningar. Det tydligaste resultatet i de två delundersökningarna var ordsamtalen och ordförståelsetestet. Resultaten på ordförståelsetestet och gruppsamtal om svåra ord visar att det är främst icke-fackorden som vinner på användningen av lässtrategin av att ha gruppsamtal om svåra ord. Uppföljningen på ordförståelseundersökningen visade en förbättring gällande antalet inringade ord vilka främst bestod av icke- fackord. Resultatet visar värdet av ordsamtal för andraspråkelevers förståelse av texter. Delundersökningen av elevernas läsförståelse visade att andraspråkelevernas vistelsetid i Sverige inte har någon betydelse för deras läsförståelse.

Abstract The ninth of March 2014, the founder of Word of Life Ulf Ekman announced that he had decided to convert to the Catholic Church, a church he previously believed was the church of the Devil. This study investigates what consequences his decision had on members of two congregations in southern Sweden that are connected with Word of Life. The research is based on interviews of the congregation´s pastor, youth pastor and four congregation members. Ekman has during all his years as the leader of Word of Life been a respected leader and role model for the members. Furthermore, Ekman was convinced that he was chosen by God to lead this congregation. Previous research have shown that a leader of a congregation has a large influence on the members’ faith, but also that the members have a large influence on the leadership. According to Stroope, the social network and activities within a congregation play a major part of the members’ behavior. The result has been analysed using Weber’s definition of a charismatic leader, and Berger’s plausibility structure. The result shows that Ekman’s decision had consequences for the congregation, consequences that were influenced by the members’ strong belief that the Catholic Church is the big harlot and their view of Ekman as a charismatic leader. A large group of members decided to leave because of Ekman’s decision.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor? Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal. Utöver detta tas även föräldrarnas påverkan i beaktning. Undersökningen är både av kvalitativ och kvantitativ art. Respondenterna bestod av 61 skolelever (senare skolår) och 5 skolpersonal. Resultatet visar att fan och jävlar är de vanligast förekommande svordomarna och att ordet hora är den i särklass grövsta svordomen. Undersökningen visar även att ungdomar säger sig använda svordomar framförallt när de är arga eller att det sker rent spontant. Samtliga i skolpersonalen och 43 % av eleverna ansåg att undervisning kring ämnet svordomar borde förekomma i skolan. Jag fann även att det är klart vanligare att föräldrar svär än att de tillåter att deras barn gör det. Resultatet visar även tydliga skillnader mellan könen, exempelvis att flickor svär minde än pojkar i klassrummet. / The purpose of this essay is to investigate and provide knowledge about young people’s use of and attitudes toward curse words in today’s society. My own experience shows that there is a big interest, especially among school staff, in this field of research. The questions are following: What attitudes do young people have toward curse words in today’s society? That is to say, why do young people curse, and what words do they find especially offensive? What are the attitudes toward the education about curse words in school? What curse words do young people use? Are there differences between boys and girls in these questions? The method used is gathering of data from questionnaires where the students answer a fixed amount of questions, and the students’ genders are taken into consideration. To complement the questionnaire the school staff is interviewed. In addition to this the parents’ influence is taken into consideration. The investigation is both qualitative and quantitative. Sixty-one students (later grades) responded to the questionnaire and five members of the school staff. The results show that fan and jävlar are the most common curse words and the word hora is the most offensive. The investigation also shows that young people curse mostly when they are angry or that it happens spontaneously. Everyone in the school staff and 43% of the students agreed that the school should teach about curse words. I found that it is clearly more common for parents to curse themselves than let their children use curse words. The results show clear differences between the genders, e.g. girls curse less in the class room than boys.

Uppsatsens huvudfrågor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till användandet av de som benämns som fula ord samt varför de använder dem. Ett ord som kallas för fult innebär att de är ett tabubelagt ord. Det är ett ord som är kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebär att det inte bör sägas. De som personer som använder dessa ord mest är arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jämna ut skillnaderna genom att använda de ”fula orden” allt mer. Orsakerna till att de så kallade fula orden används är för det första för att uttrycka känslor. Det kan vara när en plötslig känslomässig förändring sker eller när man utsätts för fysisk smärta. Sedan kan det också vara en språklig anledning som tas till för att chockera och förstärka ens budskap. Lägg där till att de kan användas för att visa på vänskap och samhörighet, men också för att visa på makt. Ungdomars attityd gentemot att använda de som kallas för fula ord varierar, men de flesta använder dem om än i olika omfattning. De anser inte att de ska användas i offentliga sammanhang som i nyhetsprogram i media, men att det är okej i den privata sfären. Det är också i den privata sfären som de flesta använder dem oavsett kön, ålder eller klass. Det egna användandet beror dock till stor del på den uppfostran man har fått samt vilken attityd gentemot dem man har. När killar och tjejer jämförs påvisas inga större skillnader, även om tjejerna i större omfattning använder sig av eufemism. Det ska bero på att tjejer oftare strävare efter ett mer vårdat språk. Medias påverkan på attityden och användandet av de så kallade fula orden är omtvistad. De används i allt större omfattning idag i underhållningsprogram och på internet, även om de mer allvarliga delarna av medias utbud oftast inte brukar dem. Dock förekommer de allt mer i skrift idag, då många privatpersoner skriver både krönikor, bloggar och allt mer SMS. Uppfattningen att många av de ”fula orden” blivit allt mer stereotypa och mindre chockerande resulterar i att behovet av nya uppkommit. Det vanligaste sättet att bilda nya är att låna från andra språk rakt av eller att översätta dem till svenska. Behovet av att provocera och framkalla reaktioner finns dock kvar, även om möjligheten styrs av omgivningens attityd gentemot de så kallade fula orden.

No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ordet feminist är laddat och hur ordet används. Redan nu föreslår några att ordet bör bytas ut, i korpusarna från Språkbanken använde några skribenter humanist eller jämställdist istället för ordet feminist. För att se hur ordet har ändrats över tid har jag använt mig av tre olika korpusar från Språkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet är: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014. Jag gjorde en innehållsanalys där jag konstruerade ett analysinstrument som användes på samtliga material. Sammanfattningen är att ordet feminist är väldigt laddat, både i positiv samt i negativ bemärkelse. Resultatet blev att ordet feminist förekommer i fler negativa meningar 2014 än 2009. Ordet manshat är ofta förknippat med feminist och det har blivit tydligare att det är svårare att kalla sig feminist 2014 än 2009. Det är inte lika acceptabelt för män som för kvinnor att kalla sig feminister trots att ideologin står för jämställdhet vilket kan ha gett upphov till att en del förknippar feminism med manshat. Många står för jämställdhet men de vill ändå inte kalla sig för feminister. Ordet feminist används redan nu i diskriminerande syfte och i elaka ordalag. Det negativa bör tas bort från ordet men jag anser att det inte går att byta ut ordet till exempelvis humanist eller jämställdist eftersom de inte har med ideologin feminism att göra. Majoriteten av skribenterna från materialet använder dock fortfarande ordet feminist i positiv anda så än är inte ordet tillräckligt negativt laddat för att bytas ut. Och att byta ut ett ord som feminist, som står för allt som män och kvinnor har stridit för i snart 200 år är omöjligt då det vore att förstöra allt de har kämpat för ett jämställt samhälle.

Särskrivningar anses allmänt öka i samhället. Dessa skrivfel irriterar och stör läsaren. Informationen går inte fram. I denna studie granskas kandidatuppsatser från två olika utbildningar och två olika årgångar vid Högskolan i Gävle. Det framkom att särskrivningsfrekvensen är högre bland manliga studenter, och mycket högre bland studenter inom datavetenskap jämfört med omvårdnadsvetenskap. Bland datastuden­terna har särskrivningarna ökat med tiden. Substantiv med långt förled dominerar särskrivningsfelen. Där kräver dataterminologin särskild omsorg för att kunna skriva korrekt svenska. Ett större användande av språkriktighetslitteratur i eller inför examensarbeteskurserna torde minska språkfelen. Vilken tonvikt handledaren lägger på korrekt skriftspråk lyfts också fram i diskussionsavsnittet.

Syftet med studien är att öka kunskapen om matematikens eget språk. Forskning har visat att bland annat flertydiga ord och bilder skapa svårigheter för elevers självständiga arbete i matematikläromedel. Studien utgår från att matematiken har ett språk och att detta språk innehåller olika semiotiska resurser. Detta innebär att elever behöver undervisas inte bara om matematikens innehåll men även om det matematiska språket. Därför är syftet att ta reda på i vilken utsträckning de olika orden och bilderna förekommer i 3 matematikläromedel för årskurs 4. Genom en kvantitativ innehållsanalys visade det sig att cirka 30% av alla orden är flertydiga. Av dessa har cirka 16% både ämnesspecifika och vardagliga betydelser. Dessa ord behöver därför synliggöras i undervisningen. Bildanalysen visade att mellan 66% och 83% av bilderna behöver kunna avläsas för att elever ska kunna lösa uppgiften. Detta innebär att man som lärare inte kan lämna elever ensamma i sin tolkning av bilderna. Eftersom både bilder och ord ingår i det matematiska språket bör en språkinriktad undervisning tillämpas.

I denna uppsats undersöks vilka känslomässiga associationer lyssnaren gör till musik i en durtonart och hur dessa påverkas av en text som innehåller ord med negativ valens. Detta har undersökts genom att två versioner av samma komposition producerats, en där melodin representeras av ett piano och en där melodin sjungs med en text skriven kring ord med negativ valens hämtade från Affective Norms for English Words (ANEW). Uppsatsen undersöker även hur dessa associationer uppstår genom att applicera Juslin & Västfjälls (2008) BRECVEMA-modell på den data som samlats in genom en fokusgrupp bestående av 4 deltagare. BRECVEMA-modellen består av 8 olika psykologiska mekanismer som kan förklara hur musik framkallar känslor hos lyssnaren. I uppsatsen har perspektivet assimilation antagits vilket innebär att texten anses som en komponent av musiken. Resultatet av studien visar att lyssnarens associationer till musiken förändras av en text som innehåller ord med negativ valens och nya associationer uppstår hos lyssnaren när musiken paras ihop med texten. En aspekt av resultatet som bedöms intressant är en koppling till människors tonårsperiod och de känslor som människor upplever vid den åldern. Resultatet visar även att uppkomsten av lyssnarens associationer kan kopplas till flera av mekanismerna i BRECVEMA-modellen.