Are we able to help younger students to develop their understanding and their use of the capital letter, dot and question mark by giving them intensive teaching on the subject during a short period, and would the effect be long lasting? I decided to investigate this together with young students in second and third grade and at the same time try to see which grade would benefit most. By using an experimental research design I conducted the investigation in a class with children from both grades where the result was compared with two similar control groups. The investigation lasted during five months, while the students were able to show their knowledge in the subject just before and after a two weeks period of intensive teaching and then again after four months. The result showed that the intensive teaching had an effect that lasted over time and that it was the students in second grade that would benefit most.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn på veckodagar och månader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. På senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den här uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn. Syftet är att ta reda på om det är någon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hänsyn till skribentens ålder. Materialet till undersökningen har hämtats från korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken. Fram till i början av 1900-talet var tyskan det språk som hade störst inflytande på det svenska språket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha använt stor begynnelsebokstav på veckodags- och månadsnamn kan därför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav på substantiv. Efter andra världskriget har engelskan däremot påverkat svenskan mest, och den senaste tidens ökade bruk av stor begynnelsebokstav kan delvis förklaras av engelskans inflytande. Bruket av stor begynnelsebokstav är vanligare i informella texter, vilket delvis kan bero på att de senare årens digitalisering har gjort informella texter mycket mer synliga och mer spridda än tidigare. Skribentens ålder verkar inte ha någon större betydelse för stavningen av veckodags- och månadsnamn. De yngre skribenterna är överrepresenterade i korpusen Bloggmix, som till största del består av informella texter. Forskning har dock visat att yngre människor är väl medvetna om stilväxlingar, vilket innebär att det är mycket möjligt att de anpassar sitt språk till typen av text.

Interpunktionsbruket är en viktig del i skriftkunnigheten, men samtidigt något som väcker osäkerhet hos såväl ovana som professionella skribenter. Denna studie undersöker bruket av tankstreck, som populärt betraktats som ett missbrukat skiljetecken. Bruket ställs mot språk­vårdens rekommendationer, som är gamla och inte grundade i faktisk användning. Syftet är att utifrån bruket ge en omfattande bild av hur tankstreck faktiskt används i nutida sakprosa för att formulera en mer giltig rekommendation. Historiskt har språkvården tillskrivit skiljetecknen någon av fyra olika funktioner: prosodisk, kognitiv, grammatisk och semantisk. Jag använder mig av alla fyra för att ge en fullständig och rättvisande beskrivning. I huvudstudien analyserar jag tankstrecksbruket i Språkbankens dagspresskorpus, och i en kvalitativ delstudie analyserar jag tankstreck i tidningsrubriker, med hjälp av enkätsvar från journalister och en språkmedveten allmänhet. Resultatet visar att tankstreck fungerar kontrasterande i löpande text och topikaliserande i rubriker. De används för att avgränsa led från redan kompletta huvudsatser och bryter eller utvidgar satsmönstret. Tankstreck kan i princip alltid ersättas av andra skiljetecken, men i rubriker finns ofta inom- och utomspråkliga begränsningar som gör tankstreck till det enda alternativet. Tvärtemot vad skrivreglerna anger används tankstreck sällan för att dela upp en mening i ofullständiga delar, det tycks inte nödvändigtvis användas framför något oväntat och det skapar ingen paus som inte redan krävs syntaktiskt. Med denna studie efterlyser jag mer forskning om interpunktion, ur ett flerfunktionellt perspektiv, vilket kan bidra till att uppdatera skrivreglerna och stärka skriftkunnigheten.

Särskrivningar anses allmänt öka i samhället. Dessa skrivfel irriterar och stör läsaren. Informationen går inte fram. I denna studie granskas kandidatuppsatser från två olika utbildningar och två olika årgångar vid Högskolan i Gävle. Det framkom att särskrivningsfrekvensen är högre bland manliga studenter, och mycket högre bland studenter inom datavetenskap jämfört med omvårdnadsvetenskap. Bland datastuden­terna har särskrivningarna ökat med tiden. Substantiv med långt förled dominerar särskrivningsfelen. Där kräver dataterminologin särskild omsorg för att kunna skriva korrekt svenska. Ett större användande av språkriktighetslitteratur i eller inför examensarbeteskurserna torde minska språkfelen. Vilken tonvikt handledaren lägger på korrekt skriftspråk lyfts också fram i diskussionsavsnittet.

De nationella proven i årskurs tre prövar förmågan att kunna använda skiljetecknet punkt korrekt, vilket år 2019 visade att 9,7 procent av eleverna i Sverige inte blev godkända på. Å ena sidan anses användningen av skiljetecknet punkt i texter vara en viktig del i att kunna göra texten begriplig för läsaren. Å andra sidan kan en text vara begriplig och lättläst med hjälp av konnektiver och inga punkter. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs tre på två olika skolor i Sverige använder sig av skiljetecknet punkt. Syftet är även att undersöka hur lärare i F-3 runt om i Sverige undervisar om skiljetecknet punkt, samt vilka svårigheter de anser finnas. Mer specifikt har vi besvarat frågeställningarna: Hur använder elever i årskurs tre skiljetecknet punkt i och utan förhållande till konnektiver vid analog skrivning? Hur undervisar lärare i årskurs F-3 om skiljetecknet punkt och vilka svårigheter anser de finnas? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi samlat in elevtexter från två olika klasser och analyserat hur dessa elevtexter använder skiljetecknet punkt, samt genomfört en webbenkät för lärare. Vårt resultat visar att elever sätter ut skiljetecknet punkt rätt men även att punkt uteblivit, hamnat fel eller varit överflödigt i elevtexterna. Lärare i studien upplever att de för det mesta tjatar på eleverna att använda punkt mer än att använda en konkret metod. För forskningsfältet kan vidare forskning innebära att finna en metod huruvida undervisningen kring skiljetecknet punkt ska bedrivas på bästa sätt. Andra lärare kan använda sig av vår studie för att skapa sig en förståelse för elevers användning av skiljetecknet punkt vid analog skrivning av narrativa texter.

<p>Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledande</p><p>forskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer som</p><p>tagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Denna webbsida utvärderas med enkäter, intervjuer och tidigare framtagna mätmetoder. Resultatet av studien mynnar ut i en kravlista med punkter som en pedagogisk text för webben bör uppfylla. Denna lista delas in i fyra delar: strävansmål, mål för tillgänglighet, mål för läsbarhet samt mål för användbarhet. Exempel på punkter från kravlistan är: Texten ska vara enkel och lättläst,</p><p>erbjud uppläsning av texten, radavståndet ska vara minst 150% samt information om när dokumentet skapades/ändrades och av vem ska finnas med på webbsidan.</p>

Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledande forskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer som tagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Denna webbsida utvärderas med enkäter, intervjuer och tidigare framtagna mätmetoder. Resultatet av studien mynnar ut i en kravlista med punkter som en pedagogisk text för webben bör uppfylla. Denna lista delas in i fyra delar: strävansmål, mål för tillgänglighet, mål för läsbarhet samt mål för användbarhet. Exempel på punkter från kravlistan är: Texten ska vara enkel och lättläst, erbjud uppläsning av texten, radavståndet ska vara minst 150% samt information om när dokumentet skapades/ändrades och av vem ska finnas med på webbsidan.