Analog- och digitalbaserade skrivverktyg kan ge både främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning. I denna litteraturöversikt diskuterar vi vad forskning belyser vara främjande och icke främjande gällande digital och analog skrivinlärning i skolan. Syftet med litteraturöversikten är att ta reda på vad forskning säger om effekter av digitala och analoga skrivverktyg för elevers skrivinlärning i ämnet svenska. Mer precist har vi besvarat frågeställningen: Vilka främjande och icke främjande effekter har digital- och analogbaserade skrivverktyg för elevers skrivinlärning i årskurs 1–3? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå litteraturöversiktens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier inom digital- och analogbaserad skrivning inom ämnet svenska. Vårt resultat visar en stor spridning gällande digitalt och analogt skrivandes inverkan på skrivinlärning. Digitalbaserade skrivverktyg visar främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning och likaså analogbaserade skrivverktyg. I utvecklingsarbete är vi intresserade att studera hur digital- och analogbaserade skrivverktyg används kombinerat. För forskningsfältet kan vidare forskning innebära om mönster kan upptäckas på lång sikt mellan tidig skrivinlärning och senare skrivutveckling beroende på om eleverna skriver analogt eller digitalt.

De nationella proven i årskurs tre prövar förmågan att kunna använda skiljetecknet punkt korrekt, vilket år 2019 visade att 9,7 procent av eleverna i Sverige inte blev godkända på. Å ena sidan anses användningen av skiljetecknet punkt i texter vara en viktig del i att kunna göra texten begriplig för läsaren. Å andra sidan kan en text vara begriplig och lättläst med hjälp av konnektiver och inga punkter. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs tre på två olika skolor i Sverige använder sig av skiljetecknet punkt. Syftet är även att undersöka hur lärare i F-3 runt om i Sverige undervisar om skiljetecknet punkt, samt vilka svårigheter de anser finnas. Mer specifikt har vi besvarat frågeställningarna: Hur använder elever i årskurs tre skiljetecknet punkt i och utan förhållande till konnektiver vid analog skrivning? Hur undervisar lärare i årskurs F-3 om skiljetecknet punkt och vilka svårigheter anser de finnas? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi samlat in elevtexter från två olika klasser och analyserat hur dessa elevtexter använder skiljetecknet punkt, samt genomfört en webbenkät för lärare. Vårt resultat visar att elever sätter ut skiljetecknet punkt rätt men även att punkt uteblivit, hamnat fel eller varit överflödigt i elevtexterna. Lärare i studien upplever att de för det mesta tjatar på eleverna att använda punkt mer än att använda en konkret metod. För forskningsfältet kan vidare forskning innebära att finna en metod huruvida undervisningen kring skiljetecknet punkt ska bedrivas på bästa sätt. Andra lärare kan använda sig av vår studie för att skapa sig en förståelse för elevers användning av skiljetecknet punkt vid analog skrivning av narrativa texter.