<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig</p><p>priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur</p><p>personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i</p><p>kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.</p><p>Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.</p><p>Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen</p><p>i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger</p><p>högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten</p><p>av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller</p><p>neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En</p><p>förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig</p><p>markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några</p><p>skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter</p><p>kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att</p><p>försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa.</p>

<p>Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats.</p><p>Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud.</p><p>När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter.</p><p>Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.</p>

<p>Anna Maria Lenngren (1754-1817) is known as one of <em>Stockholms Posten’s</em> sharpest satirists. Over the years many literature researchers have based their analysis and interpretations on biographical facts. This means that we miss important parts of her authorship, as she almost exceptionally has been writing role-poems. In a role-poem, the author takes a role as a fictitious narrative subject and/or another poem character. This means that the narrator's, or other subject’s opinion does not have to coincide with the real author’s. At the same time, it is important to be open to the possibility that a text in addition to a narrator, may be under the influence of an implied author. This becomes particularly clear in texts that seem to express an opinion that goes against the narrator's own. In this thesis I will show, that in order to understand Lenngren’s poems it is crucial to be aware of various narrative techniques.</p><p>I have tried to bring some of Lenngren’s poems into dialogue with each other, which is rewarding, since many themes, narrative subjects and characters are recurrent. This, combined with the awareness of diverse narrative techniques, makes it possible to see Lenngren’s works in a new light. I have mainly focused on the poems concerning young women, and those involving female writers. My analysis shows that the young girl’s reality seems to be in a cage – a cage that sometimes protects her from losing her innocence, and sometimes causes the opposite.  By drawing parallels between Lenngren's different poems, we can also imagine her way of thinking when it comes to women’s writing.  In some poems the narrative subject defends women's right to write, while other poems describe the reality that female writers in Lenngren's contemporaries had to face.</p>

Anna Maria Lenngren (1754-1817) is known as one of Stockholms Posten’s sharpest satirists. Over the years many literature researchers have based their analysis and interpretations on biographical facts. This means that we miss important parts of her authorship, as she almost exceptionally has been writing role-poems. In a role-poem, the author takes a role as a fictitious narrative subject and/or another poem character. This means that the narrator's, or other subject’s opinion does not have to coincide with the real author’s. At the same time, it is important to be open to the possibility that a text in addition to a narrator, may be under the influence of an implied author. This becomes particularly clear in texts that seem to express an opinion that goes against the narrator's own. In this thesis I will show, that in order to understand Lenngren’s poems it is crucial to be aware of various narrative techniques. I have tried to bring some of Lenngren’s poems into dialogue with each other, which is rewarding, since many themes, narrative subjects and characters are recurrent. This, combined with the awareness of diverse narrative techniques, makes it possible to see Lenngren’s works in a new light. I have mainly focused on the poems concerning young women, and those involving female writers. My analysis shows that the young girl’s reality seems to be in a cage – a cage that sometimes protects her from losing her innocence, and sometimes causes the opposite.  By drawing parallels between Lenngren's different poems, we can also imagine her way of thinking when it comes to women’s writing.  In some poems the narrative subject defends women's right to write, while other poems describe the reality that female writers in Lenngren's contemporaries had to face.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen. Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala. Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa.

Inledning: Många organisationer och projekt har under de senaste åren fokuserat på att främja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frågan ”hur smakar vilt?” blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord?Litteraturgenomgång: Idag står viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill äta mer viltkött. Flera nya Svenska undersökningar har visat att smakbeskrivningar av produkter kan underlätta köpbeslutet för konsumenten. Det har också visats att våra sinnen påverkar våra köpbeslut och att ju mer vi fångar en konsuments sinnen ju mer kan köpbeslutet påverkas.Syfte: Syftet med den här undersökningen var att ta fram en sensorisk beskrivning av viltsmak. Studiens mål var också att få svar på vilka ord som kunde beskriva viltsmaken hos älg-, hjort- och vildsvinskött och hur tydlig viltsmaken var hos de tre viltarterna.Metod: Med kött från tre utvalda villebråd skapades en smakprofil för viltkött genom ett sensoriskt beskrivande test. En profilpanel fick provsmaka ytterfilén av hjort, älg och vildsvin. Undersökningen gjordes vid ett tillfälle och var uppdelat i tre moment. Först fick panelen göra en individuell bedömning av viltköttet genom att fylla i en enkät. Sedan diskuterades enkätens resultat i en gruppdiskussion och i sista momentet bestämdes viltsmakens intensitet hos de tre viltarterna i form av ett intensitetstest.Resultat: Resultatet visar att vilt har en syrlig smak, en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Även om studien främst var inriktad på smaken och inte doft, valdes svaveldoft att finnas med i beskrivningen för viltsmak eftersom den återkom hos samtliga viltarter. Viltsmaken var betydligt intensivare hos älgen och hjorten medan den hos vildsvinet visades vara mycket mild. Älgen hade den mest utpräglade viltsmaken.Slutsats: En slutsats kan dras med resultatet som stöd att viltsmak kan beskrivas vara syrligt, ha en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Slutsatsen kan också dras att älgen och hjorten har en mycket kraftig medan vildsvinet inte har samma tydligare viltsmak. Genom litteraturstudier drogs vidare slutsatsen att sensorisk beskrivning av viltkött kan förenkla konsumentens beslut, skapa en vassare marknadsföring samt öka upplevelsen för både den vanliga konsumenten och inom för konsumenter inom turisnäringen. Med hjälp av beskrivande smakord kan också samtal och uttryck för vad maten smakar öka gemenskapen under en måltid. / Introduction: Many organizations and projects have during the past years focused on to promote an increased consumption and knowledge for game meat. The simple question “How does game taste?” becomes in this context very essential. How can the taste of game be described with words?Literature review: Today game meat represents 4 % of the total meat consumption but approximately 59 % would like to eat more game meat. Several new Swedish studies have shown that taste descriptions of products can ease the purchase decision for the consumer. It has also been shown that our senses are influencing on our purchase decision. All the more we can catch the consumers senses all the more the purchase decision can be influenced.Purpose: The purpose of this study was to develop a sensory description for the gamy flavor. The aim with the study was also to answer, which words could describe the taste of game of deer, elk and boar and how clear the taste of game was in these three species.Method: With meat from three selected games a taste profile for game meat was created through a sensory descriptive test. A profile panel tasted the sirloin from deer, elk and boar. The study was performed at one occasion and divided into three separate stages. At the first stage the panel made an individual judgment by filling in a survey. In the subsequent stage the result from the survey was discussed in groups and in the final stage the taste intensity of the three different games was determined by an intensity test.Results: The results shows that game has a sour taste, a characteristic blood and metallic taste and a rich taste of wood and earth. Although the study focused on taste rather than scents, the scent of sulfur was decided to be a part of the gamy flavor as it appeared at all species. The elk and deer had a strong taste of game meanwhile the boar showed a more mild taste. The elk had the most pronounced gamy flavor.Conclusion: One conclusion that was made with the results as support is that the taste of game can be described as sour, a characteristic blood and metallic taste and a rich taste of wood and earth. Another conclusion that can be made is that the elk and the deer has a much more stronger taste of game compared to the boar which doesn’t have the same clear taste of game. By literature studies a conclusion could be made that a sensory description of game meat can ease the consumers purchase decision, create a more cutting edge marketing, and enhance the experience both for the ordinary consumer and the consumer in the tourist business. Using descriptive words for the taste of the food can also increase the communion during a meal.

Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats. Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud. När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter. Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.

Submitted by Automa??o e Estat?stica (sst@bczm.ufrn.br) on 2017-03-20T22:25:47Z No. of bitstreams: 1 RuanKlebersonPereiraDaSilva_DISSERT.pdf: 5883694 bytes, checksum: 148146beabdcbaa2fbe49a0aa0af90e9 (MD5) / Approved for entry into archive by Arlan Eloi Leite Silva (eloihistoriador@yahoo.com.br) on 2017-03-24T00:43:03Z (GMT) No. of bitstreams: 1 RuanKlebersonPereiraDaSilva_DISSERT.pdf: 5883694 bytes, checksum: 148146beabdcbaa2fbe49a0aa0af90e9 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-03-24T00:43:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 RuanKlebersonPereiraDaSilva_DISSERT.pdf: 5883694 bytes, checksum: 148146beabdcbaa2fbe49a0aa0af90e9 (MD5) Previous issue date: 2016-09-26 / Tendo como preocupa??o central a rela??o entre Guerra, Soberania, Ordem e Equil?brio C?smico no Imp?rio Neoass?rio (884-727 a.C.), este trabalho busca analisar os relevos neoass?rios esculpidos em lajes de pedra fixadas ?s paredes dos pal?cios imperiais neoass?rios. Estes relevos, reunidos em um Cat?logo Documental organizado por regras de homogeneidade, ser?o estudados a partir da Teoria da Imagem e da Teoria das Representa??es Sociais, privilegiando a materialidade das representa??es visuais e seu respectivo contexto de produ??o para que, com isso, se tenha o devido entendimento dos Grupos Narrativos, das Categorias Narrativas e das Tipologias Narrativas, al?m de demarcar as Unidades Epis?dicas que contribu?ram para a produ??o de sentidos acionados pelas representa??es visuais vinculadas ?s estruturas arquitet?nicas dos pal?cios imperiais neoass?rios, o que implica, por fim, no entendimento do poder destas imagens como imagens do poder.

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersöknings resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001)har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på.