Syftet med studien var att undersöka hur elever i två klasser åk 4-5 utvecklade stavningsförmågan dubbelteckning genom en intervention i stavning. Vårt urval bestod av 44 elever från två olika skolor varav 15 elever utgjorde en kontrollgrupp och 29 elever deltog i vår intervention. Interventionen pågick dagligen under fem veckor på gruppnivå. Undervisningen hade fokus på svenska språkets uppbyggnad i relation till dubbelteckning. Interventionens effekter mättes med ett pre- och posttest konstruerat för att specifikt kunna analysera stavningsutvecklingen i dubbelteckningsord. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan försöks- och kontrollgrupp på gruppnivå. Elever med stavningssvårigheter förblev stillastående i stavningsutvecklingen. Små positiva effekter syntes i analysen av typerna av fel som eleverna i försöksgruppen gjorde. Eleverna var i behov av en mer grundläggande undervisning i vokalklang men resultatet visade ändå att det fanns en liten respons på undervisningen i det svenska språkets uppbyggnad.

<p>Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersöknings resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001)har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på.</p>

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersöknings resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001)har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på.

The aim of this study is to examine how some teachers in the classes 1, 3 and 6 look on the reasons of difficulties in spelling, how they work with the formal side of writing development with focus on spelling and what they think about information- and communication technology influencing the writing development of pupils. The following questions are answered in the study: How is the teaching in to-day´s school regarding the development of writing and spelling? What can the reasons be why pupils spell badly according to the teachers? How can information- and communication technology influence the writing development of pupils? The study is a qualitative study based on half-structured interviews with six teachers from two schools in the classes 1, 3 and 6. In the survey of literature in my study a summary of earlier research concerning writing development is given. A comparison is made with the produced results in this study. The result shows that the teaching is in keeping with the writing pedagogics which is recommended in literature. The teachers are well aware of the importance of phonology for spelling development but they say nothing about the morphological spelling strategies. The opinions amongst the teachers differ regarding the importance of teaching spelling rules. This study does not verify that the information- and communication technology influences the writing ability of the pupils in a negative way. / Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare i årskurserna 1, 3 och 6 ser på orsaker till stavningssvårigheter, hur de arbetar med skrivutvecklingens formella sida med fokus på stavningen samt hur de anser att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivutveckling.                         Följande frågeställningar besvaras i studien: Hur kan undervisningen se ut i dagens skola beträffande skrivutveckling och stavning? Vilka orsaker kan det finnas till att elever har brister i stavningen enligt lärarna? Hur kan informations- och kommunikationstekniken påverka elevers skrivutveckling? Studien är en kvalitativ studie baserad på halvstrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurserna 1, 3 och 6 fördelade på två skolor. I studiens litteraturgenomgång ges en överblick av tidigare forskning inom skrivutvecklingsområdet. En jämförelse görs med de framkomna resultaten i denna studie. Resultatet visar att den undervisning som lärarna bedriver stämmer väl överens med den skrivpedagogik som förespråkas i litteraturen. Lärarna är väl medvetna om fonologins betydelse för stavningsutvecklingen men nämner inget om de morfologiska stavningsstrategierna. Uppfattningen bland lärarna går isär beträffande vikten av att undervisa i stavningsregler. Denna studie ger inga belägg för att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivförmåga på ett negativt sätt.