No description available.

Aspirationspneumoni är en vanligt förekommande komplikation hos personer med stroke och dysfagi. Omvårdnadsåtgärder som bedömning av patientens sväljningsfunktion bör utföras tidigt och kan genomföras på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vetenskaplig litteratur för att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga aspirationspneumoni hos patienter med stroke och dysfagi. Goodmans modell användes som inspirerande modell för att strukturerat sammanställa tillgänglig litteratur. Efter granskning enligt protokoll ansågs elva artiklar innehålla sådan kvalitet att de kunde ingå i sammanställningen. Resultatet visar att sväljundersökning, observation av symtom, matningsteknik, kostrekommendationer och sondmatning är åtgärder som sjuksköterskan kan använda för att förhindra aspirationspneumoni vid dysfagi och stroke. / Aspirationpneumonia is a common complication on persons with cerebrovascular disorder and dysphagia. Nursing interventions such as judgement of a patients swallowingfunction should be done early and can be carried out in different ways. The aim of this literaturestudy is to review scientific literature in order to describe nursing interventions to prevent aspirationpeumonia on patients with cerebrovascular disorder and dysphagia. Goodmans design was used as an inspirational model for systematic compile of available literature. The critical review ended with eleven articles that contained such quality to include them in the final results. The result shows that swallowingexamination, observation of symptoms, feedingtechnique, diet-recommandations and probefeeding are nursing interventions to prevent aspiration at dysphagia and cerebrovascular disorder.

Sväljningssvårigheter förekommer hos personer i alla åldrar, men är vanligast hos de äldre. Konsekvenserna av sväljningssvårigheter i form av undernäring och aspirationspneumonier bidrar till ökad ohälsa och stora samhällskostnader. Sväljningssvårigheter är inte en sjukdom i sig, utan är ett symptom av andra sjukdomar. Eftersom undernäring är vanligt hos personer med sväljningssvårigheter, bör sjuksköterskan ha kännedom om patienters erfarenheter av sväljningssvårigheter. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha sväljningssvårigheter. Genom utförande av en allmän litteraturstudie framkom fyra teman: Erfarenheter av att sväljningssvårigheter ställer upp hinder för måltiden, Erfarenheter av begränsningar i det dagliga livet, Erfarenheter av att hantera vardagen och Den glädjelösa måltiden. Måltiden präglades av hostattacker, kvävningskänslor och att maten fastnade i halsen. Både det sociala livet och familjelivet begränsades. Patienterna hanterade situationen genom att undvika att dela måltider med andra. Patienterna kände ingen glädje av måltiden längre. Vidare forskning gällande allmänhetens attityd gentemot sväljningssvårigheter är av intresse. Ett framtagande av en konsistensanpassad meny för restauranger vore hjälpsamt för patientgruppen. / Swallowing difficulties occur in people of all ages, but is increasingly common in the elderly. Malnourishment and aspiration pneumonia are consequences of swallowing difficulties that lead to increase in ill-health and high costs for society. Swallowing difficulties are not an illness, but a symptom of other diseases. Since malnourishment is common in people with swallowing difficulties nurses should have knowledge of patients with experiences of having swallowing difficulties. The purpose of this study was to describe patients’ experiences of swallowing difficulties. Through the performance of a literature review four themes emerged: Experiences of swallowing difficulties hindering the meal, Experiences of limitations in daily life, Experiences of dealing with everyday life and The joyless meal. The meal was characterized by coughing, feelings of choking and food getting stuck in the throat. Social life and family life alike were limited. Patients handled the situation by avoiding eating with others. Patients no longer experienced joy in eating. Further research on public’s attitude towards swallowing difficulties are of interest. The development of a texture modified menu for restaurants would be helpful for this patient group.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sväljningssvårigheter hos patienter som genomgått kirurgisk behandling på grund av munhålecancer genom att undersöka vad som bidrar till sväljningssvårigheter, hur patienterna upplever sväljningen samt hur vårdpersonalen kan hjälpa dessa patienter. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet indelades utifrån vilket metodologiskt tillvägagångssätt som använts i studierna, videofluoroskopi respektive frågeformulär. Förekomst och resektion av tumör i orofarynx, särskilt tungbasen, gav större sväljningsdysfunktion jämfört med orala tumörer i flera av videofluoroskopistudierna. När frågeformulär användes för att undersöka patienternas självupplevda sväljning sågs att strålbehandling var en viktig negativ faktor för sväljningen. I flera av studierna sågs att större resektionstorlek/tumörstorlek eller ett avancerat sjukdomsstadie hade negativ inverkan på sväljningen. Aspekter av munfunktionen rankades som mest betydande av 12 viktiga funktioner i en studie, med sväljningen på fjärde plats. I en studie som undersökt livskvalitet relaterad till sväljningssvårigheter var ”tid för ätande”, ”problem att tugga”, ”problem med mat som fastnar i munnen” de faktorer som gav lägst livskvalitet. Vid sökning efter studier som kunde svara på vilka åtgärder omvårdnadspersonal kan tillämpa för att hjälpa munhålecanceropererade patienter med sväljningssvårigheter framkom ingen relevant studie. / The aim of this literature review was to illuminate swallowing difficulties in oral and oropharyngeal cancer patients treated with surgery by studying which factors contribute to swallowing difficulties, how these patients experience their swallowing and how nursing staff can assist them. The study was based on 12 research articles. The literature search was performed in the PubMed and Cinahl databases. The result was subdevided on the basis of the methods used in the studies, videofluoroscopy and questionnaires. The presence and resection of tumours of the oropharynx, in particular of the base of the tongue, resulted in more severe swallowing dysfunction compared to tumours of the oral cavity in several of the videofluoroscopic studies. Self-assessment questionnaires showed that radiation therapy had a mayor negative effect on swallowing. In several studies large tumours/resections and an advanced stage had a negative impact on swallowing. In one study aspects of mouth function was ranked to be the most important of 12 important issues, swallowing coming in fourth place. One study that evaluated quality of life related to swallowing after surgery, found that the main factors effecting the quality of life were “eating duration”, “problems chewing” and “food sticking in your mouth”. In the search for studies answering the question of what actions nursing staff can apply in caring of oral and oropharyngeal cancer patients with swallowing difficulties after surgery no relevant study was found.