Syftet med studien var att undersöka hur elever i två klasser åk 4-5 utvecklade stavningsförmågan dubbelteckning genom en intervention i stavning. Vårt urval bestod av 44 elever från två olika skolor varav 15 elever utgjorde en kontrollgrupp och 29 elever deltog i vår intervention. Interventionen pågick dagligen under fem veckor på gruppnivå. Undervisningen hade fokus på svenska språkets uppbyggnad i relation till dubbelteckning. Interventionens effekter mättes med ett pre- och posttest konstruerat för att specifikt kunna analysera stavningsutvecklingen i dubbelteckningsord. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan försöks- och kontrollgrupp på gruppnivå. Elever med stavningssvårigheter förblev stillastående i stavningsutvecklingen. Små positiva effekter syntes i analysen av typerna av fel som eleverna i försöksgruppen gjorde. Eleverna var i behov av en mer grundläggande undervisning i vokalklang men resultatet visade ändå att det fanns en liten respons på undervisningen i det svenska språkets uppbyggnad.

Syftet med studien är att undersöka om det finns lämpliga stödåtgärder att införa i svenskundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i årskurs F-3. Vi vill få en fördjupad kunskap om vilka sorts tidiga tecken det finns på att en elev har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt vilka svårigheter som är förknippade med funktionsnedsättningen. För att uppnå ett resultat valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av personliga intervjuer med lärare, specialpedagoger samt individer med dyslexi. Den teori som ligger till grund för studien utgår ifrån ett språk- och kunskapsutvecklande synsätt. Teorin har rötter i uppbyggnaden av språksystemet. I resultatet framkom det att lärarna saknar kunskap om vad läs- och skrivsvårigheter/dyslexi innebär. Detta skapar en problematik eftersom de direkt behöver lämna över arbetet till en specialpedagog. Resultatet pekar också på att strukturen i undervisningen, kompensatoriska hjälpmedel och intensivläsning är lämpliga och förebyggande stödåtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Den slutsats vi drar är att det saknas övergripande och fördjupad kunskap om vilka svårigheter läs- och skrivsvårigheter/dyslexi medför och hur pedagogerna ska hantera detta i undervisningen. Utifrån de fyra intervjupersonerna framkom det liknande förslag på stödåtgärder. Intensivläsningen var den stödåtgärd som var mest påtalad bland intervjupersonerna. Med hjälp av teorin kunde vi dra slutsatsen att intensivläsning kan utvecklas och varieras med hjälp av genrepedagogiken.