No description available.

No description available.

Vi har en uppfattning om att rättning har en funktion som metod inom skrivprocessen och som formativ bedömning. Rätt utförd rättning kan fylla flera funktioner i undervisningen. Denna studies syfte är att se på rättningens olika funktioner. Ett annat syfte med studien är att se på förhållandet mellan rättning och bedömning. Vi har valt att avgränsa oss till svensklärare som arbetar inom skolår 7-9, på gymnasiet samt på komvux eftersom att det är där man finner ämneslärarna. Studien genomfördes med hjälp av två separata enkätundersökningar vilka till form var både kvantitativa och kvalitativa. Studiens resultat ger indikationer om att lärare ser rättning som en undervisningsmetod och inte en bedömningsgrund. Rättning är i stor utsträckning en individanpassad metod i undervisningen. Då rättningen inte är likriktad är det av allra största vikt att bedömningen utgår från målen eftersom bedömningen är betygsgrundande. Resultatet visar även att rättningen har olika funktioner i utbildningen: som instrument för språkutveckling, formativ bedömning, identifiering av elevernas kunskaper och språkliga brister samt att den används som metod i undervisningen.

Den här studien handlar om hur lärare ser på rättning av elevtexter. Syftet med denna studie är att framhäva lärares ställning till all form av rättning av elevers texter, inte enbart felstavade ord. Det kan också vara meningsuppbyggnad, mellanrum, språkfel och punkt. Vi vill se vad det är som lärare anser är viktigast i elevers skrivande. Studiens empiri består av enskilda intervjuer från åtta olika lärare som alla är lärare i olika årskurser i F-3. Alla lärare ansåg att skrivglädjen var det viktigaste och för att uppnå skrivglädje gjorde lärarna lite olika och vissa lärare började rätta tidigare än andra. Alla informanter ansåg även att eleverna har olika mycket kunskap med sig i bagaget när det gäller skrivning. En del elever kan redan skriva medan andra knappt kan skriva sitt namn. Vissa elever kan bara skriva versaler medan andra kan både versaler och gemener och därför måste lärarna ta hänsyn till vilken elev de har framför sig när de ska börja rätta elevers texter.

De nationella proven som fenomen har på olika sätt och utifrån olika ämnesområden undersökts och utretts i stor utsträckning genom åren. Detsamma kan dock inte sägas när det kommer till lärares yrkesutövning relaterad till de nationella proven, vilket är ett tidigare tämligen icke beforskat område. Med washback-begreppet som teoretiskt perspektiv är därför syftet med denna studie att synliggöra högstadie- och gymnasielärares egna utsagor gällande deras yrkesutövning i samband med det skriftliga nationella provet i svenska. Genom en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv svensklärare samt en kvantitativ och kvalitativ webbaserad enkät med både öppna och slutna frågor som besvarats av 122 svensklärare, besvaras frågor rörande hur svensklärare anser att olika aspekter av deras yrkesutövning kan påverkas i samband med det skriftliga nationella provet. Dessutom undersöks huruvida lärarna anser, och i sådana fall på vilket sätt, att det skriftliga nationella provet kan utvecklas för att bidra till deras profession. Studiens resultat visar att det finns både negativa och positiva påverkansfaktorer, där främst planering, bedömning och texttyper pekas ut som specifika aspekter som på ett eller annat sätt har inverkan på lärarnas yrkesutövning och autonomi i samband med det skriftliga nationella provet. Rörande potentiella utvecklingsområden lyfts central rättning fram, vilket dock görs tillsammans med en oro rörande bland annat hur införandet kommer att påverka lärarnas professionalitet.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare respektive rektorer ser på lärares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet är även att jämföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som är undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som ålder, ämnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte är att reflektera över skolkulturers och normers inverkan på hur prioriteringar görs. Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola från 90-talet fram till idag. I analysen är hänsyn tagen till begreppet ”alignment” (rättning) som relaterar till en organisations förmåga att fungera som en helhet. Litteraturdelen behandlar skolans komplexa natur, från lärare och rektorers perspektiv. Syftet med detta innehåll är att motivera temat ”lärares prioriteringar”, att det helt enkelt inte är så lätt att prioritera.   Undersökningen har kvantitativ karaktär. 56 lärare från sju skolor och 20 rektorer deltog. De flesta resultat har signifikansprövats med Chi2-test. Denna studie kom fram till att det är stor skillnad mellan hur lärare värderar sina arbetsuppgifter jämfört med hur rektorer vill att lärare ska värdera. Studien visar att det är stor skillnad mellan hur lärare på kommunala skolor prioriterar jämfört med lärarna på friskolor. Resultaten visar att det beroende av vilken skola/arbetslag som en lärare jobbar på i större utsträckning än lärarens ämnesgrupp och åldersgrupp påverkar lärarnas prioriteringar. Det innebär att skolans kultur, organisation eller styrning i större utsträckning påverkar hur en lärare prioriterar bland arbetsuppgifter jämfört med ämnestillhörighet och ålder. Studien visar att lärarna på skolorna prioriterar relativt olika. Detta resultat kan sättas i ett sammanhang om svensk skola och dess likvärdighet.

Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna? Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt? För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer. Studien utfördes i årskurs ett på gymnasiet. Resultatet av undersökningen visar att elever i samma klass har olika uppfattning om responsen från läraren. Majoriteten av eleverna tycker att det är bra att få kommentarer för att kunna lära sig av sina misstag, och de upplever att det vanligaste som kommenteras är språket. Många elever sade sig ha erfarenhet av ett processinriktat arbetssätt och attityden till detta arbetssätt är positiv. Även om det finns en klar majoritet i de flesta frågorna finns det en stor spridning i klassen där olika åsikter representeras. / This study examines the views students have of the written response they get from their teacher. Giving feedback is a big part of the teacher's duties, and it is therefore important to know how students receive and understand the comments. It is also important for the teacher to know how the views differ between students. The study also examines students’ experiences of a process-oriented working method. The study was made based on the following questions: How do students in upper secondary school experience feedback and comments given by the teacher?- What is commented on in the text and what do the students think about the comments?- How do students make use of the comments? What experiences of a process-oriented working method do students have? To answer the questions a qualitative questionnaire study was carried out and four interviews were made. The questionnaire gave 21 responses. The study was performed in first grade in upper secondary school. The results of the study show that students in the same class have different perceptions of feedback given from the teacher. The majority of the students think it is good to get feedback so they can learn from their mistakes, and they also think that it is their language that is most frequently commented on. Many students said they have experience of a process-oriented working method, and the attitude to this approach is positive. Although the questions were answered with a clear majority in favour of one answer, there was a large spread in the class in which different views were represented.

The aim of this study is to examine how some teachers in the classes 1, 3 and 6 look on the reasons of difficulties in spelling, how they work with the formal side of writing development with focus on spelling and what they think about information- and communication technology influencing the writing development of pupils. The following questions are answered in the study: How is the teaching in to-day´s school regarding the development of writing and spelling? What can the reasons be why pupils spell badly according to the teachers? How can information- and communication technology influence the writing development of pupils? The study is a qualitative study based on half-structured interviews with six teachers from two schools in the classes 1, 3 and 6. In the survey of literature in my study a summary of earlier research concerning writing development is given. A comparison is made with the produced results in this study. The result shows that the teaching is in keeping with the writing pedagogics which is recommended in literature. The teachers are well aware of the importance of phonology for spelling development but they say nothing about the morphological spelling strategies. The opinions amongst the teachers differ regarding the importance of teaching spelling rules. This study does not verify that the information- and communication technology influences the writing ability of the pupils in a negative way. / Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare i årskurserna 1, 3 och 6 ser på orsaker till stavningssvårigheter, hur de arbetar med skrivutvecklingens formella sida med fokus på stavningen samt hur de anser att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivutveckling.                         Följande frågeställningar besvaras i studien: Hur kan undervisningen se ut i dagens skola beträffande skrivutveckling och stavning? Vilka orsaker kan det finnas till att elever har brister i stavningen enligt lärarna? Hur kan informations- och kommunikationstekniken påverka elevers skrivutveckling? Studien är en kvalitativ studie baserad på halvstrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurserna 1, 3 och 6 fördelade på två skolor. I studiens litteraturgenomgång ges en överblick av tidigare forskning inom skrivutvecklingsområdet. En jämförelse görs med de framkomna resultaten i denna studie. Resultatet visar att den undervisning som lärarna bedriver stämmer väl överens med den skrivpedagogik som förespråkas i litteraturen. Lärarna är väl medvetna om fonologins betydelse för stavningsutvecklingen men nämner inget om de morfologiska stavningsstrategierna. Uppfattningen bland lärarna går isär beträffande vikten av att undervisa i stavningsregler. Denna studie ger inga belägg för att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivförmåga på ett negativt sätt.

Automatiskt rättning av korta texter är ett område som spänner allt från naturlig språkbehandling till maskininlärning. Projektet behandlar maskininlärning för att förutsäga korrektheten av svar i fritext. Naturlig språkbehandling används för att analysera text och utvinna viktiga underliggande relationer i texten. Det finns idag flera approximativa lösningar för automatiskt rättning av korta svar i fritext. Två framstående metoder är maskininlärning och regelbaserad metod. Vi kommer att framföra en alternativ metod som kombinerar maskininlärning med en regelbaserad metod för att approximativt lösa förenämnda problemet. Studien handlar om att implementera en regelbaserad metod, maskininlärning metod och en slutgiltig kombination av båda dessa metoder. Utvärderingen av den kombinerade metoden utförs genom att titta på de relativa ändringarna i prestanda då vi jämför med den regelbaserade och maskininlärning metoden. De erhållna resultaten har visat att det inte finns någon ökning av noggrannheten hos den kombinerade metoden jämfört med endast maskininlärning metoden. Den kombinerade metoden använder emellertid en liten mängd märkta data med en noggrannhet som är nästan lika metoden med maskininlärning, vilket är positivt. Ytterligare undersökning inom detta område behövs, denna uppsats är bara ett litet bidrag till nya metoder i automatisk rättning. / Automatic correction of short text answers is an area that involves everything from natural language processing to machine learning. Our project deals with machine learning for predicting the correctness of candidate answers and natural language processing to analyse text and extract important underlying relationships in the text. Given that today there are several approximative solutions for automatically correcting short answers, ranging from rule-based methods to machine learning methods. We intend to look at how automatic answer scoring can be solved through a clever combination of both machine learning methods and rule-based method for a given dataset. The study is about implementing a rule-based method, a machine learning method and a final combination of both these methods. The evaluation of the combined method is done by measuring its relative performance compared to the rule-based method and machine learning method. The results obtained have shown that there is no increase in the accuracy of the combined method compared to the machine learning method alone. However, the combined method uses a small amount of labeled data with an accuracy almost equal to the machine learning, which is positive. Further investigation in this area is needed, this thesis is only a small contribution, with a new approaches and methods in automatic short answer scoring.

Denna strukturerade litteraturstudie undersöker vilka verktyg och tekniker relaterade tillartificiell intelligens (AI) som kan understödja lärare genom att överta repetitiva ochtidskrävande administrativa uppgifter som ligger utanför den direkta interaktionen mellanlärare och student. Genom att granska tillgänglig forskning inom detta område kartläggervi dessa. Denna kartläggning följs sedan av en diskussion om resultatet och potentialen iden senaste tekniken samt en fingervisning om var ytterligare forskning kan ta vid. För att kartlägga befintlig forskning i ämnet har denna litteraturstudie genomförts medutgångspunkt i en generell kurs uppdelad i tre faser: före, under och efter. På grund avden potentiella omfattningen av detta område undersökte vi ett fall per fas, respektivekursdesign, rättning och kursutvärdering. Litteraturstudien är begränsad till högre utbild-ningsinstitutioner såsom universitet och högskolor. Våra resultat visar att majoriteten av de AI-verktyg och -tekniker som används inomdessa tre områden är baserade på naturlig språkbearbetning (NLP) och neurala nätverk.Vi fann att det finns en större mängd forskning inom rättning jämfört med kursdesign ochkursutvärdering, och att forskningen inom alla dessa områden ökar över tiden. Vi noterardock en brist på forskning som undersöker den praktiska användningen av dessa verktygoch tekniker av lärare. / This structured literature study examines which tools and technologies related to artificialintelligence (AI) that can support teachers by replacing repetitive and time-consumingadministrative tasks that are outside of the direct interaction between teacher and student. By reviewing available research in this field, we map these findings. This is then followedby a discussion of the results and potential of the latest technology, as well as an indicationof where further research can take place.To map existing research on the subject, this literature study has been conducted basedon a general course divided into three phases: before, during, and after. Due to the po-tential size of this area, we investigated only one case per each phase, respektively coursedesign, grading and course evaluation. The literature study is limited to higher educationinstitutions such as universities and colleges. Our results shows that the majority of AI techniques and tools used in these three areasare based on natural language processing (NLP) and neural networks. We found that thereis a greater amount of research focused on grading compared to course design and courseevaluation, and that research in all these areas is increasing over time. However, we note alack of research investigating the practical usage of these tools and techniques by teachers.