No description available.

<p>I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.</p><p>Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av</p><p>sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och</p><p>förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska</p><p>pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en</p><p>person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.</p>

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen. Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.

Knutby Filadelfia är en liten pingstförsamling som de senaste 20 åren fått stort utrymme i svensk media. Efter avslöjande om stora missförhållanden som gått så långt att sexuella övergrepp utfördes på en minderårig tjej löste församlingen upp sig själv 2018. Efter det har före detta medlemmars berättelse kommit upp till ytan, och de berättar en historia som församlingsledningen in i det sista försökte undanhålla. Detta arbete kommer men en narrativ analys, komparativt undersöka hur de före detta medlemmarna upplevt sin tid i församlingen. Det är medlemmarnas egenberättade narrativ, presenterade i olika offentliga medier som ligger till grund för undersökningen. Det kommer ske ur ett religionspsykologiskt perspektiv, då undersökningen sker på individnivå, samtidigt har ett genusperspektiv applicerats på frågeställningarna genom hela arbetet. Resultatet visar på att maktstrukturer som kommer belysas genom intersektionella arbetsmetoder har spelat stor roll för händelseförloppet inom församlingen. Av de medlemmar som deltar i denna undersökning finns både offer och förövare, vissa har accepterat det som hänt, andra inte. Något som står klar efter genomför undersökning är att det är kvinnorna som grupp som genomlevt den värsta prövningen.

I denna undersökning utförs en kvalitativ studie baserad på strukturerade intervjuer av pingstpastorer via e-post. Syftet är att undersöka vad dagens pingstpastorer anser om samboskap i förhållande till den kristna tron och församlingen och vad som påverkar deras inställning. I resultatdelen redovisas pastorernas svar med hjälp av meningskoncentrering och utgår från frågorna i intervjuguiden. Analysen baseras på olika former av sekulariseringsteorier. Undersökningen kommer fram till är att frågan om samboskap är komplicerad. Majoriteten av pastorerna anser att det är problematiskt för ledare i församlingen att leva i en samborelation. Att vara medlem i församlingen anser ingen vara ett problem. En minoritet uttrycker att det är synd att leva som sambo medan de övriga anser att det kan vara synd. Det som påverkar pastorernas inställning till samboende är bland annat pastorskollegor, vänner, Bibeln, kyrkans tradition och samhället.

This paper is about sacramentality and dispensationalism in the Swedish Pentecostal movement. The object of study is the movement's book of hymns, Segertoner, from 1988. With a hermeneutic method I have tried to show the songs' explicit and implicit theology as well as their teleology.

How the church views the female sex is an ongoing discussion, something that is noticeable in, among other things, the Christian newspaper Dagen, where there has been a recent debate about female leadership and the different or equal characteristics of the sexes. Against the background of this debate, this study is directed toward female gender roles in the Pentecostal movement. The purpose of the study is to contribute to knowledge of young women's experiences of female gender roles in the congregation and the interaction with their individual views on gender. To meet the purpose, nine interviews have been conducted with young women who are active in Pentecostal congregations in southern Sweden. In the result, the informants' views on the gender perspective are first presented. Then follows their experiences of stated and implicit gender roles in religious activities. Finally, the informants' approach to their experiences from the congregation is presented. There is a variety of experiences of female gender roles, but a greater agreement in their general thoughts about gender roles. Being a woman in the congregation is explained both as something neutral and something distinctive, in a positive and negative sense. Overall, the conclusion has been drawn that the gender roles experienced by the informants can be experienced as both liberating and limiting for the individual.

Pentecostals were the largest religious group among conscientious objectors in Sweden between 1967 and 1971, a time characterized by passionate debates on the ethics of war in the shadows of Vietnam and the Israeli-Palestinian conflict. This thesis aims to review and analyze how the Pentecostal periodicals Evangelii Härold and Dagen described and ethically motivated military violence and pacifism in different contexts during this period. The purpose is to identify potential motivations for pacifism and/or military support during a time when a large number of Pentecostals refused to bear arms, with particular interest in how these motivations related to ethical evaluation on contemporary wars.  Pacifism and conscientious objection were regularly promoted and seldom criticized, while most contemporary military violence was condemned with one glaring exception: Israeli warfare. Unlike the American war effort in Vietnam, Israel’s wars were commonly viewed as eschatologically significant and biblically predicted holy wars, with several writers suggesting that God himself has waged and will wage war on Israel’s behalf. Pacifism was primarily motivated by obedience to the Bible rather than empathy, fitting with Lisa Cahill’s theory of obediential pacifism being distinct from empathic pacifism in the Christian tradition. Support for Israeli warfare was also derived from biblical interpretation, primarily based on Old Testament texts. It was further motivated by ideas of Jewish suffering and death being part of God’s plan, with several Pentecostal writers speculating that an apocalyptic genocide greater than the Holocaust would precede the second coming of Christ. Many Pentecostals did not see this as standing in conflict with personal pacifism and conscientious objection, as both views were perceived as biblical. Future research could further explore the relationship between Pentecostal eschatology and empathy, along with how mid-century Pentecostal Zionism might have been influenced by antisemitic ideas from the 1930’s. / Pingstvänner utgjorde den största religiösa gruppen bland vapenvägrare i Sverige mellan 1967 och 1971, en tidsperiod som karaktäriserades av passionerade debatter om krigsetik i skuggan av Vietnamkriget och Israel-Palestinakonflikten. Denna uppsats ämnar presentera och analysera hur de pentekostala tidskrifterna Evangelii Härold och Dagen beskrev och etiskt motiverade militärt våld och pacifism i olika kontexter under denna period. Syftet är att identifiera möjliga motiveringar för pacifism och/eller stöd för militärt våld i en tid då många pingstvänner vägrade bära vapen, med ett särskilt intresse för hur dessa motiveringar relaterade till etisk reflektion kring samtida krig. Pacifism och vapenvägran förespråkades regelbundet och kritiserades sällan, medan majoriteten av det samtida militära våldet kritiserades med ett uppenbart undantag: israelisk krigföring. Till skillnad från den amerikanska krigsinsatsen i Vietnam ansågs Israel bedriva eskatologiskt signifikanta och bibliskt förutsedda heliga krig. Flera skribenter menade att Gud själv har stridit och kommer att strida å Israels vägnar.  Pacifism motiverades framför allt utifrån lydnad till Bibeln snarare än utifrån empati, vilket stämmer väl med Lisa Cahills teori om att lydnadsbaserad pacifism är distinkt från empatibaserad pacifism i kristen tradition. Stödet för israelisk krigföring motiverade också med bibeltolkning, främst utifrån gammaltestamentliga texter. Därtill motiverades det med idéer om att judiskt lidande och död är en del av Guds plan. Flera skribenter spekulerade i att ett apokalyptiskt folkmord större än förintelsen kommer föregå Jesu återkomst. Få pingstvänner uttryckte att dessa idéer stod i konflikt med personlig pacifism och vapenvägran, då allt ansågs vara bibliskt.  Vidare forskning skulle vidare kunna utforska förhållandet mellan pentekostal eskatologi och empati, samt hur pentekostal sionism i mitten av 1900-talet kan ha influerats av antisemitiska idéer.

No description available.

<p>Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats.</p><p>Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud.</p><p>När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter.</p><p>Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.</p>