No description available.

No description available.

Thesis (D. Min.)--Trinity Evangelical Divinity School, 2001. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 176-178).

Thesis (D. Min.)--Trinity Evangelical Divinity School, 2001. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 176-178).

Thesis (D. Min.)--Trinity Evangelical Divinity School, 2001. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 176-178).

ABSTRACT A CRITICAL EXAMINATION OF THE BILLY GRAHAM EVANGELISTIC ASSOCIATION’S MINISTRY OF EQUIPPING EVANGELISTS VIA THE AMSTERDAM CONFERENCES Brian David Bohannon, Ph.D. The Southern Baptist Theological Seminary, 2017 Chair: Dr. Adam W. Greenway Chapter 1 articulates the research problem and identifies the intent to analyze the three international conferences for itinerant evangelists that the BGEA convened in Amsterdam, the Netherlands. The thesis contends that in equipping evangelists via the Amsterdam conferences, the BGEA prioritized the calling of the evangelist and the gospel message, and that this contribution is significant in light of a proclivity to emphasize methods in evangelism. Chapter 2 is a biography of Billy Graham. This biography shows that Billy Graham contributed to world evangelization and demonstrated that one of his contributions to global evangelism is his work of equipping evangelists worldwide. Consequently, the biography prepares the reader for an examination of the BGEA’s ministry of equipping evangelists via the three Amsterdam conferences. Chapter 3 covers Amsterdam ’83 and Amsterdam ’86. Concerning Amsterdam ’83 this chapter evaluates the evangelist’s role as a preacher of the gospel, concentrates on his spiritual walk with God, and analyzes his equipping ministry. Regarding Amsterdam ’86 this chapter investigates the evangelist as a person, the evangelist’s message, and the various methods of evangelism. Chapter 4 covers Amsterdam 2000. This chapter focuses on the following nine themes: the need for Evangelism, the evangelist’s message, the Bible, Christ, the Savior, the mission of the gospel, the Holy Spirit and the evangelist, the evangelist’s personal holiness and spiritual walk God, the church and the evangelist, and the evangelist and the world. Chapter 5 concludes that the entire analysis demonstrates that in equipping evangelists via the Amsterdam conferences Billy Graham prioritized the calling of the evangelist and the gospel message, and that this contribution is significant in light of a proclivity to emphasize methods in evangelism. Finally, the chapter offers suggestions for further research.

Project Thesis (D. Min.)--Denver Conservative Baptist Seminary, 1989. / Includes bibliographical references (leaves 364-376).

Project Thesis (D. Min.)--Denver Conservative Baptist Seminary, 1989. / This is an electronic reproduction of TREN, #090-0155. Includes bibliographical references (leaves 364-376).

It is the purpose of this investigation to (1) review the background of Graham’s early training and environment to determine what factors may have influenced him; and to (2) analyze six televised sermons of May 10, 17, 25, 31, and June 7, and 14, 1958 respectively to determine the persuasive speech techniques employed.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur John Hedlund förhåller sig till det svenska samhället, hans s.k. ”teologi om världen”. Denna kommer att undersökas och analyseras med hjälp av tre frågor• Vilken är enligt Hedlund relationen mellan kristendomen och det moderna svenska samhället?• Hur ser Billy Graham på relationen mellan kristendomen och det amerikanska samhället?• Vilka likheter och skillnader finns i Hedlund och Graham när det gäller synen på kristendomen och samhället? Uppsatsen tar sitt avstamp år 1946. Utgångspunkten motiveras av att detta var ett viktigt brytningsår i Hedlunds verksamhet: han blev ”Nalenpastorn” med det svenska folket, och dessutom reste han detta år till USA för att studera de mötesserier som ”Youth for Christ” organiserade – dvs. den organisation som Graham då verkade för. Grahams Crusade i Los Angeles 1950 ses som det verkliga startskottet för hans karriär och redan senare samma år startade John Hedlund sin motsvarighet som han kallade för ”korståg”. Detta i kombination med både Sveriges och USA:s utveckling från efterkrigstiden och framåt gör tidpunkten till lämplig. Avgränsningen i slutet av denna uppsats sätts till de viktiga brytpunkter som både Sverige och USA kommer till mot slutet av 1980-talet. Jag menar att Sverige når en tydlig brytpunkt med Olof Palmes död 1986 medan det i det amerikanska fallet får bli kommunismens kollaps 1989.