In January 2004 two members of the Pentecostal community Knutby Filadelfia in Uppsalamunicipality, Sweden, were shot by their fellow member Sara Svensson. With a qualitative hermeneutic case study as the principal method this essay takes on the task of not only investigating if and how Stockholm Syndrome can be used as a model for interpreting and understanding the violent incident in Knutby Filadelfia, but also to see if the unique characteristic of the Knutby incident can tell us something about Stockholm Syndrome as a model for understanding violence in religious movements. The material shows Stockholm Syndrome as having been present in Knutby because of among other things, a mileu, leadership and theology that supported the normalization of abuse and the enabling and maintaining of self punishment in the community. While Stockholm Syndrome still is a controversial theory this study shows that it can be used as a powerful tool in the understanding of violence in religious contexts.

Denna studie har syftet att undersöka hur Åsa Waldau, även kallad “Kristi brud” gestaltats i svensk press under åren 2004 till 2021. Studien fokuserar på två perioder, 2004 till 2016 och 2017 till 2021, tiden före och efter misshandelsanklagelserna. För att utföra detta har en kvalitativ text- och bildanalys genomförts och sedan analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk med genus-, gestaltnings- och nyhetsvärderingsperspektiv.  Studiens artiklar har analyserats med hjälp av tre metoder som analyserar bild, text, och rubrik och bild i samverkan. Resultatet visade ett tydligt före och efter i mediernas gestaltning då hon mellan åren 2004-2016 framställdes i rollen som mystiskt fenomen och mellan åren 2017-2021 i rollen som kvinnlig förövare. Ur ett genusteoretiskt perspektiv har gestaltningen förändrats över de två perioderna genom att hon under första perioden tillskrivs feminina egenskaper och hon under den andra perioden tillskrivs maskulina egenskaper. Ur ett nyhetsvärderingsperspektiv har studien visat att Knutbydramats höga nyhetsvärde var avgörande för Åsa Waldaus nyhetsvärde. Studien har även visat att tidningarna i flera fall använt bilder på Waldau och “Kristi brud” i rubriken som ett dragplåster. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan upplevas som att tidningarna under den första perioden hade problem med att tillskriva henne en tydlig roll på grund av hennes komplexitet men när hon 2017 blir anklagad för misshandel tillskriver tidningarna henne rollen som kvinnlig förövare och då blir även samspelet mellan bild, rubrik och text lättare för läsarna att ta till sig.

Knutby Filadelfia är en liten pingstförsamling som de senaste 20 åren fått stort utrymme i svensk media. Efter avslöjande om stora missförhållanden som gått så långt att sexuella övergrepp utfördes på en minderårig tjej löste församlingen upp sig själv 2018. Efter det har före detta medlemmars berättelse kommit upp till ytan, och de berättar en historia som församlingsledningen in i det sista försökte undanhålla. Detta arbete kommer men en narrativ analys, komparativt undersöka hur de före detta medlemmarna upplevt sin tid i församlingen. Det är medlemmarnas egenberättade narrativ, presenterade i olika offentliga medier som ligger till grund för undersökningen. Det kommer ske ur ett religionspsykologiskt perspektiv, då undersökningen sker på individnivå, samtidigt har ett genusperspektiv applicerats på frågeställningarna genom hela arbetet. Resultatet visar på att maktstrukturer som kommer belysas genom intersektionella arbetsmetoder har spelat stor roll för händelseförloppet inom församlingen. Av de medlemmar som deltar i denna undersökning finns både offer och förövare, vissa har accepterat det som hänt, andra inte. Något som står klar efter genomför undersökning är att det är kvinnorna som grupp som genomlevt den värsta prövningen.

In 2021 a TV-series called Knutby was released that shows the murder of Alexandra Fossmo and attempted murder of Daniel Linde, that took place in the congregation in Knutby Filadelfia 2004. The then pastor Helge Fossmo was charged with the instigation of the murder of his wife Alexandra and the attemped murder on Daniel. Sara Svensson was charged with committing both crimes, to which she pleaded guilty. Helge Fossmo had been texting Sara Svensson, pretending to be God, and manipulated her to carry out the crimes. The congregation in Knutby Filadelfia has thereafter been discussed in the matter of whether to define it as a church or a sect. This debate is based on the characteristics that surfaced after the crimes were committed and the media started to publish stories about the congregation.    The purpose of this study is to see what the production of the TV-series Knutby chose to paint the congregation as, a church or a sect. A research question was made to specify what issue this study would tackle: What kind of congregation is the congregation in Knutby Filadelfia painted as, in the TV-series Knutby (2021)? The theory of this study is based on the definitions of church and sect that Inger Furseth & Pål Repstad (2005) discuss and the list of criteria for sects that Roy Wallis (1973) writes about. These definitions and criteria include how the relationship between the group and the society looks, if the membership is exclusive, if the group sees themself as an elite or if the group is totalitarian.    The research method chosen for this study is a content analysis. This method focuses on the concrete in the material, exactly what is it that is being told? To do this a series of themes had to be identified in the material. These themes were identified as “punishment/shame”, “power”, “chosen”, “impact”, “doctrine of faith” and “admiration”. These themes were analyzed to see if there were any signs of either church or sect, or both, with the foundation in the theory of the study. The conclusion of the study is that there are signs of both church and sect in the material, and you can’t say that the congregation is painted as solely a church or solely a sect. Even though most of the signs point to a definition of a sect, it is important to acknowledge the other signs as well.

År 2004 riktades media mot tätorten Knutby i Uppsalas kommun i Sverige. Sara Svensson, en medlem i den lokala religiösa församlingen, hade skjutit två personer. Denna kvalitativa undersökning formades med hermeneutiken som metodansats. Med Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska teori och med understöd av Hjalmar Sundéns rollteori som teoretiskt perspektiv tolkades och gavs hennes handlingar en förklaring. Undersökningen visade att Sara Svenssons verklighetsuppfattning kom att förändras i och med intåget i Knutby församling. Hennes religiösa uppfattning och den relation hon hade till andra medlemmar förändrande och utvecklade hennes verklighetsuppfattning till att rättfärdiga de förödande handlingar hon utförde.

<p>Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys. Jag har också använtteorier inom media och kommunikation i min uppsats.</p>

No description available.

I denna fallstudie har jag undersökt hur sektbeteende karaktäriserats med särskilt fokus på den Filadelfiaförsamling i Knutby som under många år har bevakats av media. Syftet med studien var att skapa en punktlista med sekteristiskt beteendemönster för att jämföra det med församlingen i Knutbys verksamhet. Frågeställningarna ser både till församlingen som sekt med också till den mediala bevakningens eventuella vinklig av församlingen. Jag använde mig av en deduktiv ansats med utgångspunkt i Stark och Bainbrigdes klassifikationsmodell av kultrörelser. Undersökningen är en kvalitativ textanalys av både litteratur och tidningsartiklar. I slutsatsen framkom det att församlingen vinklats till fördel för sekteristiskt beteende i media, men att denna vinkling är korrekt då församlingen i Knutby kan förstås som en sekt.

Denna kandidatuppsats är en komparativ studie av Knutby Filadelfia och Livets Ord. Den komparativa analysen genomfördes utifrån forskningsfrågan Hur ser Knutby Filadelfia och Livets Ord på ledarskap? Som teoretiska tolkningsramar har Max Webers teori om det karismatiska ledarskapet samt Diane Langbergs teori om ledarskap och maktmissbruk inom kyrkan använts.  Den komparativa studien har lett fram till följande slutsatser; mellan Knutby Filadelfia och Livets Ord finns det flera likheter gällande ledarskapet såsom det karismatiska ledarskapet, auktoriteten, den fastställande hierarkin, tiondet (om än med olika tolkningar av dess innebörd), det spirituella maktmissbruket och bristen på demokrati men det finns även olikheter såsom Knutby Filadelfias syn på synd och frälsning genom läran om Kristi Brud samt Livets Ords syn på framgångsteologi och apostoliskt ledarskap.

Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys. Jag har också använtteorier inom media och kommunikation i min uppsats.