I denna kvalitativa studie har fem Pingstvänner i åldrarna 18–30 intervjuats med syftet att dokumentera deras upplevelser av hur det är att leva som ung kristen i en frikyrklig församling 2020. Detta har gjorts med utgångspunkt i David Thurfjells teori om betydelseförskjutningen av begreppet kristen. Resultatet av studien bekräftar att begreppet kristen verkar genomgått en förskjutning, där den kristna identiteten ofta associeras med riter och dogmer. Detta kopplas även samman med arvet från kyrkan, där kyrkan trots att den tappat sin roll som maktinnehavare fortfarande definierar den rådande synen på kristendomen. Konsekvenserna av detta upplevs vara en splittrad identitet där Pingstvännerna ständigt ställs gentemot icke-kristnas och andra kristnas förväntningar på hur de ska leva, samtidigt som de själva ska navigera sig fram i hur de uppfattar att de bör leva utifrån sin tro.

I denna undersökning utförs en kvalitativ studie baserad på strukturerade intervjuer av pingstpastorer via e-post. Syftet är att undersöka vad dagens pingstpastorer anser om samboskap i förhållande till den kristna tron och församlingen och vad som påverkar deras inställning. I resultatdelen redovisas pastorernas svar med hjälp av meningskoncentrering och utgår från frågorna i intervjuguiden. Analysen baseras på olika former av sekulariseringsteorier. Undersökningen kommer fram till är att frågan om samboskap är komplicerad. Majoriteten av pastorerna anser att det är problematiskt för ledare i församlingen att leva i en samborelation. Att vara medlem i församlingen anser ingen vara ett problem. En minoritet uttrycker att det är synd att leva som sambo medan de övriga anser att det kan vara synd. Det som påverkar pastorernas inställning till samboende är bland annat pastorskollegor, vänner, Bibeln, kyrkans tradition och samhället.

The aim of this essay is to examine the eucharist in three denominations of Christianity, namely Svenska kyrkan, Pingst and Jehovah’s witnesses. These groups are examined individually, followed by a comparison of the different views of the eucharist. The information the examination is based on are different official documents provided by the named denominations’ theologians and elders for both members of the church as well as the public. The comparison is followed by a discussion about the relationship between the denominations’ view on eucharist and their ecclesiology, i.e. their view of the church.    The results show that the differences between them are much due to the sources they use to support their claims as well as their individual history. The similarities are found to be due to a general desire to unite all members of the congregation and to let everyone take part in a collective connection with Christ regardless of whether or not the partakers roles in the church. The discussion about the relationship between the three denominations’ relationships between eucharist and ecclesiology show that the eucharist is a somewhat good representation of the general denominations’ views. This conclusion aligns with the view of Scott W. Bullard’s research about the relationship between the eucharist and the church, where the result is that the eucharist is a foundation of the church’s construction and organization.

Uppsatsen syfte är att undersöka för sju pingstpastorers förhållningssätt till nådegåvorna och tungotal, vilka likheter och skillnader går att utläsa och hur dessa förhåller sig till Lewi Pethrus förkunnelse. För att besvara uppsatsens frågeställningar används en komparativ intervjustudie där sju olika pingstpastorer från olika församlingar från olika delar av Sverige intervjuas. Utgångspunkten i jämförelsen ligger sedan i Pethrus trosgrund. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det skett en förändring i förhållningssätt utifrån denna teoretiska grund. Resultatet visar att både nådegåvor och tungotal har en central roll inom den pentekostala teologin. Det undervisas om och uppmuntras till att aktivt söka de andliga gåvorna inom församlingarna. Resultatet visar också på en tudelad uppfattning kring nådegåvorna som identitetsbärande för pingströrelsen men resultatet visar på att pingströrelsen fortfarande vilar på en gemensam trosgrund och likheterna är fler än det som skiljer dem åt.

The present study is an interview study with the aim of investigating how the interpretation of the interviewed pastors, from Pentecostal congregations, correlates to their biblical ideologyand biblical practice in relation to parts of the Bible which have to do with homosexuality. That is to say, how their expectations of the Bible, and the ways in which knowledge can be drawn from the texts therein, as well as the methods they use to reach their interpretation, impact their interpretation. The material consists of eight semi-structured interviews based on the method developed by Nyström (2021) which she has named bible-reading interviews and is analysed through the lens of James Bielo and Brian Malley’s theories of evangelical bible-readings.  Previous research on the fields of biblical interpretations in a Swedish context, and of the interpretation process in relation to homosexuality in Sweden is lacking. This indicates a research gap that this study aims to fill. The result of this study shows that there is variety in how the pastors interpret the texts, as well as, what they focus on in their readings and that most differences can be traced back to a difference in biblical ideology. Their interpretations are shown to be heavily based on their understanding of how authority is attributed, both to the Bible as a whole, and between the different texts therein. Since the Bible contains contradicting statements, some texts are granted more authority by the pastors. How this authority is attributed has to do with the pastors understanding of the Bible and the ways in which they can draw knowledge from it. The result of the study also goes to show that even within what, in a Swedish context, is a relatively conservative religious tradition, there are varying interpretations of what the Bible preaches on the subject of homosexuality. This highlights the importance of trying to stay clear of generalisations while teaching the subject Religion, as well as, focusing not only on what the different religious traditions preach but how they reach their interpretations

No description available.

The purpose of this study is to depict the entrance process into the Pentecostal church and compare it with three different models of the entrance process into religious organizations too se if there are any similarities. The purpose is also to see if there are any similarities between the informants in their entrance process, and which strengths and weaknesses the three models have, when utilized on the entrance process into the Pentecostal church. The results indicates that there are some similarities between the informant´s entrance process into the Pentecostal church, such as the contact the informants have with the Pentecostal church during their entrance process and the context the informant´s was situated in. There are also some similarities before joining, such as the engagement in religion and the longing after a community. The similarities with the three models indicate that they show most similarities with the model that John R. Rambo has created over the entrance process. The strength and weaknesses of the three models are varying, with all three models showing some strenghts and weaknesses. Some steps in the models could also be considered neutral, when compared to the entrance process into the Pentecostal church. One factor that contributes to the weaknesses of the models is the empiric material that the models are based on. / <p>Inga anmärkningar</p>