This study examines how yoga is presented in a Swedish journal called Sökaren. Sweden is often presented as one of the most secular states in the world, and for that reason it is interesting to examine the Swedish way of religiosity by looking, in this case, at the depiction of yoga. I compare two periods of time, the first one from 1964 to 1974 and the latter from 1998 to 2008. I will thereby be able to examine tendencies and changes in the presentation of yoga. For a further understanding of the context around the elected periods this study introduces religiosity in Swedish society, such as Christianity and the New Age movement. An introduction of the Yoga Sutra, the Hindu tradition and a yogic view on the body is further included in the background.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka se ett samband mellan religionsämnets förändring och den sekulariseringsprocess som det svenska samhället genomgått de senaste femtio åren. Genom en litteraturstudie har jag tagit reda på och förklarat de förändringar ämnet genomgått med hjälp av bl.a. äldre kursplaner. För att förklara sekulariseringens förändring har jag använt mig av svenska forskare, och tillika forskning gjord på det svenska samhället. Sekularisering får ses som en religiös förändring bort från en enhetsstat, och över lag är det kristendomens förlorade mark som i arbetet benämns som sekularisering. Avslutningsvis kommer förändringen inom ämnet religionskunskap ställas mot den sekularisering som skett för att försöka se samband, en diskussion om ämnets vara eller icke-vara i skolan avslutar arbetet.

The purpose of this study is to investigate whether the new Swedish curriculum, GY11 brought with it changes to how non-religious world-views are presented in five different books in religious education, RE. The method used to analyze the material was a qualitative content analysis as well as counting the pages that dealt with secular world-views. This was later analyzed using philosopher Charles Taylors description and theory on secularization. This was used to identify secular processes as well as to define wether the books definition and description of secular world-views using Taylors concept of ”exclusive humanism”. The research questions are: • What are the authors writing about when describing the secular world- views? • What differences and similarities are there between the different editions prior and after the implementation of the new curriculum, GY11? • Are the secular world-views presented in a way that is compatible with Taylors concept of ”exclusive humanism”? The results that are being presented are, first of all that the change between the different editions are not big. Nor are secular world-views given much space in the books to begin with. On a quantitative level the amount of pages given to secular world-views is actually decreasing with the new curriculum. Different non-religious world-views are presented in different ways, for instance humanism is often as a movement with a certain focus on the Swedish secular humanism organization, Humanisterna. This can be contrasted to existentialism which is potrayed almost entirely as a result of certain individuals and their ideas. When it comes to Taylors concept of exclusive humanism this study shows that this corresponds with the defentions of non-religoius world-views in some of the cases. Two of the books are not defining non-religious world-views in a way that is coherent with Taylors term exclusive humanism.

Tänk om det skulle visa sig att världen kanske inte ser ut så som man fått lära sig. Tänk om livet och döden kanske inte alls fungerar så som man trodde. Hur skulle man reagera? I den här uppsatsen analyseras Birger Sjöbergs diktning ur ett idéhistoriskt perspektiv, genom religiösa motiv och aktuella livsfrågor i sekulariseringens svallvågor. I en jämförelse mellan skaldens två viktigaste lyriska perioder, den tidiga idylliska och den senare modernistiska, framträder ett utvecklingsmönster där tro blir till tvivel, tvivel blir till ångest, ångest till likgiltighet och likgiltighet till lugn.

Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förståelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fått fram är att det på ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsätt. Det är först när du tittar närmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berättar. Informanterna upplever förändringarna inifrån och är direkt påverkade av det som sker och är en del av det. Religionssociologerna å sin sida är åskådare, de ser det som sker över en längre tid och kan jämföra på ett helt annat sätt.

I föreliggande uppsats har jag genomfört en undersökning där påve Benedikt XV och hans försök att få ett slut på Första världskriget står i centrum. Under sommaren 1917 skickar påven ut en så kallad not till de stridande länderna där han uppmanar dem att sluta fred. Undersökningen tar avstamp i begreppet sekularism och jag vill med undersökningen visa att 1900-talets realpolitik ersatt påvens tidigare makt över kontinentens politik. Undersökningens huvudsakliga material är artiklar och telegram publicerade i Hallandsposten under 1917.

Sverige beskrivs som ett mångkulturellt samhälle. Detta är av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förståelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering är det betydelsefullt att redan i tidig ålder påvisa mångfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning   Syftet med studien är att få en inblick i hur ett antal förskollärare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt – och interkulturellt perspektiv.   Syftet och frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien visar att det praktiska arbetet med att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning är svårt då förskolan läroplan uttrycker att förskolans verksamhet ska vara icke-konfessionell. Dock framkommer det att samtliga förskolor uppmärksammar och firar de kristna traditionerna och högtiderna. Skilda erfarenheter, tankar och visioner framhävs för hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Samtliga förskollärare arbetar för att barnen skall känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla sin förmåga till öppenhet och respekt för andras kulturer.

Abstract Efter upplysningen under 1700-talet har rationalitet och förnuftstro präglat samhällets utveckling. Den starka förnuftstro som var en del av upplysningsidealet har under 1900-talet lett till en växande religionskritik. Inte minst har det naturvetenskapliga sanningskravet på ett dominant sätt ställts emot de sanningskriterier som är tillämpbara på det religiösa området. Sekulariseringen har inneburit att samhället avkristnats i en pågående process sedan 1900-talet. Den sekulariseringsteori som uppställdes under mitten av nittonhundratalet och som hävdade ett samband mellan tilltagande modernisering och ett ökat avkristnande har emellertid senare visat sig vara ett skensamband. Under det postmoderna tillståndet har moderniteten ställts inför en ökad självinsikt som tydliggjort att upplysningsidealen drivit fram en osedvanligt framgångsrik vetenskaplig utveckling men också gett upphov till omfattande krig och miljökatastrofer. Vid närmre betraktande visar sig moderniteten inte kunna ge svar på människors djupt liggande existentiella och moraliska frågor. Tillsammans med en kraftig migration till Sverige och ett nyväckt intresse för new age rörelser har det uppstått en motrörelse som gör att man kan tala om ”Guds återkomst”. Detta innebär att dagens postsekulära samhälle uppvisar en komplex struktur med flera motriktade tendenser. Uppsatsen avser i huvudsak svenska förhållanden även om migrationen är global till sin karaktär. Till följd av denna utveckling kan vi tala om en ökad religiös synlighet där olika religiösa tecken uppmärksammas som ny trend i det svenska samhället. Uppsatsen är en litteraturstudie av tre författare som beskriver den religiösa och filosofiska utvecklingen ur ett postsekulärt perspektiv. De tre böckerna är Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet (2009), Jayne Svenungsson, Guds återkomst (2004) och Mattias Martinson, Postkristen teologi (2007). Som ett resultat av den sekulära utvecklingen har kyrka och stat skiljts åt vilket i sig inte behöver betyda religionens försvinnande utan snarare kan öppna för ett nytänkande. I den sekulära utvecklingen ingår en privatisering av religionen som innebär att religionen mycket väl kan utvecklas utanför kyrkan. I takt med religionens ökade synlighet växer det också fram olika former av ateism och ett religionskritiskt förhållningssätt. Ateismen ingår i den diskussion som förs i uppsatsen kring de förändringar som sker i samtiden.   Nyckelord: Kristendom, modernitet, sekularisering, postsekulär, nyandlighet, politik, ateism.

Sammanfattning Sverige är ett högutvecklat land som kännetecknas av kombinationen av ett sekulariserat samt icke traditionellt samhälle. Det svenska samhället präglas av ett individuellt synsätt med stor frihet och individuellt ansvar. I takt med att religionens betydelse minskar tar den privata religiositeten mer plats, där varje individ skapar sin egen trosuppfattning. Det talas därför om en sakralisering i samhället, alltså ett ökat intresse för religiösa idéer. De parallella processerna, sekularisering och individualisering, bidrar inte bara till en större frihet och flexibilitet utan även till moderna tiders problematik såsom ensamhet, höga krav och brist på gemenskap. Svenska kyrkan har tidigare haft en viktig social funktion och personal inom kyrkan har lång erfarenhet av arbete med utsatta människor. Dagens sociala arbete grundar sig till stor del i de så kallade kristna värderingarna.   Denna kvalitativa uppsats syftar till att problematisera Svenska kyrkans roll i ett sekulariserat samhälle med stöd av litteratur samt intervjuer med präster och diakoner inom Umeå kommun. Resultaten visar att det finns en ambivalent bild av Svenska kyrkan i samhället. Dels finns bilden av kyrkan med en problematisk historia dels bilden av Svenska kyrkan som samhällets försäkring. Det går att ana en omedvetenhet angående den mer flexibla kyrka som följt med i samhällets utveckling, samt deras outnyttjade resurser.

Denna studie syftar till att undersöka vad blivande lärare och aktiva lärare har för attityder tillskolavslutning och högtidsfirande i kyrkan samt skolavslutning och högtidsfirande i kyrkan medkonfessionella inslag. Studien baseras på en internetenkät som blivande lärare och aktiva läraresvarat på. Resultatet visar att den största andelen av de aktiva lärarna och blivande lärarna varpositiva till vistelsen i kyrkolokalerna i samband med skolavslutningar och högtidsfirande. Denstörsta andelen var däremot negativa till företeelsen med konfessionella inslag vid dessahögtidsfiranden. Äldre aktiva lärare och blivande lärare var i högre grad positiva till bådevistelsen i kyrkan och de konfessionella inslagen än de yngre. Slutsatserna är att sekulariseringeni Sverige ser ut att fortsätta i linje med de reviderade sekulariseringsteorierna, då konfessionalitetinte länge ses som något önskvärt bland den största andelen av aktiva lärare och blivande lärare.Dock finns det också nämnvärda avvikelser från detta mönster. Kyrkan fortsätter samtidigt ha ensekulär, traditionsbunden roll i skolan och är därför fortfarande relevant.