Tänk om det skulle visa sig att världen kanske inte ser ut så som man fått lära sig. Tänk om livet och döden kanske inte alls fungerar så som man trodde. Hur skulle man reagera? I den här uppsatsen analyseras Birger Sjöbergs diktning ur ett idéhistoriskt perspektiv, genom religiösa motiv och aktuella livsfrågor i sekulariseringens svallvågor. I en jämförelse mellan skaldens två viktigaste lyriska perioder, den tidiga idylliska och den senare modernistiska, framträder ett utvecklingsmönster där tro blir till tvivel, tvivel blir till ångest, ångest till likgiltighet och likgiltighet till lugn.

Följande arbete syftar till att utveckla och avgränsa en metod för analys av diktsamlingen som enhetligt verk. Med utgångspunkt i tidigare forskning på området samt tankar från den läsarorienterade teoribildningen söker jag formulera ett antal principer för hur diktsamlingens helhetskaraktär kan tolkas och beskrivas. Detta görs med en diskussion dels kring de formella och innehållsliga aspekter av samlingen som bidrar till dess helhetsintryck och dels kring hur den resulterande helheten konceptualiseras av läsaren. De principer som formuleras i dessa avsnitt appliceras därefter i en omfattande analys av Birger Sjöbergs diktsamling Kriser och kransar (1926). Där förevisas hur en helhetssträvan påverkar läsarens praktiska analys- och tolkningsarbete, samt hur det kan användas för att öppna upp nya perspektiv både på samlingen som helhet, och dess individuella dikter. / The following investigation aims at developing and defining a method for analysis of the poetry collection as a unified work. Working from previous scholarship in this area along with concepts derived from reader-response theory I will attempt to formulate a set of principles for how the unity of the poetry collection can be interpreted and described. This is done both with regard to the formal and thematic aspects of the collection which contribute to a sense of unity, and in relation to how the resulting whole is conceptualized by the reader. The principles which have been formulated in this section are then applied to an extensive analysis of Birger Sjöberg’s poetry collection Kriser och kransar (1926). Through this text I show how an orientation towards the whole affects the reader’s analytic and interpretive practice, as well as how it can be used to open up new perspectives on the collection as a whole, as well as its individual poems.

Uppsatsen ämnar att 1. Utföra en nykritisk analys av dikten ”Konferensman” av Birger Sjöberg, 2.Etablera och diskutera begreppet bildorienterad modernism, 3. identifiera ”Konferensman som ettuttryck för bildorienterad modernism. För att utföra en nykritisk analys på ”Konferensman” har dennykritik som etablerats av teoretikerna Cleanth Brooks och William K. Wimsatt använts. Dennykritiska analysen har försökt att identifiera olika typer av metaforiska och symboliskarepresentationer av sinnlighet och andlighet i ”Konferensman”. Bildorienterad modernismdefinieras i uppsatsen som den typ av modernistiska poesi som huvudsakligen är intresserad avmetaforen eller symbolen. Vidare definieras nykritiken som en typ av modernistisk bildorienteradanalysmodell. Två andra teorier identifieras också som bildorienterade analyser. Dessa är KjellEspmarks själsöversättande analys av modernistisk poesi, samt metaforkollage, ett begrepputvecklat av uppsatsförfattaren. Dessa två teorier, tillsammans med nykritiken, ses i uppsatsen somolika sätt att analysera bildorienterad modernism på. Uppsatsen identifierar avslutningsvismöjligheten att applicera dessa olika teorier på ”Konferensman” som ett tecken på att dikten kan sessom ett uttryck för bildorienterad modernism.