<p> This essay is a study of whether Japan is secularized on an individual level or not. It is written with the aim of examining if secularization on an individual level has taken place in Japan, and if so, is it possible to make a comparison to Europe and the USA.</p><p>Key words: Japan, Secularization</p> / <p>Denna uppsats är en litteraturstudie om huruvida Japan är sekulariserat på individnivå eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka om en sekularisering på individnivå har ägt rum i Japan, och om man i så fall kan dra paralleller till Europa och USA.</p><p> </p>

In this essay I will examine the views of the Church of Sweden on the secularization taking place in Swedish society. The Church of Sweden was disestablished in 2000. This was an important part of the secularization process that has occurred in the country. The purpose of this paper is to examine various views of four priests regarding the church's declining influence in the community, and look at how the church's norms have slowly loosened up, taking as an example members of the Church of Sweden as nonbelievers. Through this essay I will define secularization theory, look at the various changes that have occurred in parish activities, and interview four priests from various parishes in Växjö diocese. The results showed that the priests had a positive attitude towards the separation between church and state, even though it means that membership statistics have fallen. With secularization, privatization has increased, but the ritual customs of the society are still used in the public arena. The four priests’ views on this is that there must still be some religious interest when making an active choice to marry or baptize their children in the church activities, for example. Yet the Christian basis of society has not been erased, the religious traditions are now seen more as traditions. Secularization influence on the number of active members is different in parishes across the country, and then it specifically worship services. The downward tendency in membership statistics of the Church of Sweden means that many churches will be closed shortly. The only thing that the church now performs on behalf of the state are funeral services.

De nordiska länderna har en låg andel religiöst praktiserande individer i jämförelse med övriga världen. Religionen har liten betydelse för nordbornas dagliga liv. Kyrkobyggnader används vid övergångsriter men står tomma veckans allra flesta dagar. Den ökande andelen människor som av olika anledningar lämnar sina länder och flyttar till detta sekulariserade samhälle möter en begreppsvärld som skiljer sig från den av religionen grundade. De möter ett samhälle som saknar religiösa symboler, vanor och rutiner som är grundläggande för ett samhälle . Vart de än rest på sin väg har de nått olika former av religiöst liv som genomsyrat de länder de passerat, men när de passerat gränsen till de nordiska länderna blev det annorlunda. Hur fyra medelålders kvinnor med ursprung i olika världsdelar anpassar sig till ett samhälle med en främmande religiös begreppsvärld är föremålet för denna studie. De har intervjuats och resultatet talar för en ontologisk otrygghet för immigranter samt att ljuskäglan föll tillbaka på intervjuaren och frågeställningen om vem som är annorlunda. Det som visade sig var att det är skandinaverna som är annorlunda. De upplevs öppna i sinnet, vänliga och ett föredöme vad det gäller rättvisa och jämlikhet men använder inte religionen som rättesnöre i livet. Immigranter upplever en svårighet att förstå hur etik och moral kan upprätthållas utan en gud.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet. Flera av mina deltagare betonar att supporterskapet ger dem en identitet. Med mina resultat skulle jag hävda att mina deltagare hittar en känsla av mening och syfte med sitt supporterskap, samt att denna gemenskap kan fungera som ett sekulärt existentiellt alternativ till den konfessionella kyrkan.

The aim of this study is to examine the religious landscape of Brazil, and based on the theory of secularization by Pippa Norris and Ronald Inglehart to explain why Brazilians are religious and not secular. The study is a secondary analysis that uses existing statistics to examine different units of analysis of Brazil’s religious landscape, economics and equality, etc. Based on their theory I find that Brazil is still religious due to the lack of security in the country. Brazil is insecure in terms of measures of socioeconomic equality, stable politics without corruption, and physical safety of the citizens in Brazil. The theory of Norris and Inglehart is applicable to Brazil and the study shows that their theory is plausible.

Viktor Lennstrand was the first person in Sweden to establish an organization completely devoted to atheist activism: Utilistiska samfundet. This in itself makes him an important figure in Swedish history; however, he is also significant in another way. Lennstrand had a personal connection to the leaders of the three groups which had the most influence on Sweden's long-term secularization: the Swedish Free Church movement, freethinkers, and the Swedish Social Democratic Workers' Party. This master's thesis is a brief examination of Lennstrand's life. It will use the secularization paradigm to explain Lennstrand's place in the history of the secularization of Sweden. Specifically, it will show that Lennstrand's philosophy and activism should be seen as the product of the secularization process rather than a significant cause for its further evolution. It will also show that the reason for Lennstrand's failure to become a major influence on the secularization of Sweden was his inability to connect the Utilistiska samfund to a larger educational or political movement. This, in turn, was largely due to his personal animosity towards the SAP's leaders, the change in his personality which occurred after leaving prison, and, of course, his short life.

Aim: Describe and analyze two of the arguments that supports the secularization theory that Steve Bruce use in his book “God is Dead”. Thesis questions: What argument does Bruce put forth to support the secularization theory? How does Bruce argument for the connection between level of education and secularization and the connection with economic growth and secularization? What empirical enquiries supports that increased education and economy leads towards secularization? What strenghts and weeknesses does these empirical enquiries that supports Bruce argumentation have? How can Bruce pro-secularization argumentation be further developed? Method: Argumentation analysis with foundation in Bruce’s book “God is Dead”. Results: The secularization thesis is comprehensive, it exist much material and arguments both for and against the thesis. But generally speaking if you look about what happens with a population when they get more prosperity and education is that they get more secularized, even though not everything goes straight from religiosity to secularization like the country USA is a living example of. Keywords: Secularization, secularization thesis, religion and modernity.

Denna studie jämför tre olika sekulariseringsteorier, utformade av Steve Bruce, Charles Taylor och Rodney Stark. Ambitionen är att dels belysa, dels söka efter likheter och skillnader emellan, teorierna. Resultatet visar att de största skillnaderna förekommer mellan Bruce och Stark gällande bland annat definitionen av begreppet sekularisering och vad som driver sekulariseringsprocessen, vilket i sin tur leder till stora olikheter vad avser religionens fortsatta betydelse på ett samhälleligt plan såväl som på individuell basis. Sammanfattningsvis visar denna studie att definitioner av de analyserade begreppen är av stor vikt för vilken slutsats som sedermera kan dras. / <p>Godkänt datum 2021-06-07</p>

The aim of this study is to examine how students perceives the subject religious education in contrast to normative differences between believers and non-believers. The theory is based on post-secularism, and the previous research shows that religious education is failing to provide students with knowledge of faith and belief within the context of the present. The result    is based on interviews about faith and religiosity in relation to religious education. The study shows us that students, regardless of their personal belief, don’t relate to the religious education on a personal level. The subject does not match the expectations in relation to relevance and contemporary perspective. Religious belief is within post-secularism part of the modern society and the modern human, but atheism is what the students advocateswhen it comes to investigations and critically reviewing belief. The study confirms that normative differences are reinforced by the subject religious education.

Läroplanen kan realiseras i klassrummet på olika sätt eftersom lärarens kunskap och värderingar påverkar tolkningen. Detta innebär att skrivningar i läroplanen kommer tolkas olika av olika lärare. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur ämneslärarstudenter tolkar värdegrundsuppdraget med avgränsar till formuleringen ”i överensstämmelse med den etik som är förvaltad av kristen tradition” (lgr 22). Studien är en kvalitativ studie där sju ämneslärarstudenter har intervjuats. Resultatet analyseras utifrån läroplansteori samt sekulariseringsteori. Resultatet visar att skrivningen i läroplanen tolkas olika baserat på olika faktorer inom både läroplansteori och sekulariseringsteori.