The university church of Sweden is a religious organization that is active on 30 campuses towards higher education in the nation. The main objective of the or- ganization, which works on an ecumenical level, is to provide support for the staff and students at the universities and by doing so arrange activities and provide a listening ear towards the targeted group. The objective of the study is to provide knowledge about the organization from the perspective of inner secularization from Karin Johannessons point of view through the anthology inomkyrklig seku- larisering (2018) by studying the organizations physical activities. The method is based on a quantitative content analysis that covers approximately 1400 activities in 10 cities provided by the university church from Malmö in the south to Luleå in the north of Sweden. The goal is also to cover a time perspective of over 2.5 years to give the study a broad perspective on the activities. By doing so the study also covers what nature the activities have that is offered and how they differ from each other when it comes to a comparison, campus to campus. The result shows a complex image where approximately 2/3 of the activities provided is secular and the other third Christian in nature according through the lens of the theoretical framework. The organization differs a lot from city to city when it comes to most aspects regarding Christian and secular approaches. It also differs in activity level on Facebook and what kind of priorities the organization tend to have towards the student and staff population on each of the Universities.

Följande uppsats syftar till att undersöka varför människor utför en pilgrimsvandring i Svenska kyrkans regi och Svenska kyrkans perspektiv på pilgrimsvandringar. För att undersöka detta har sju kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter som är pilgrimsguider i Svenska kyrkans regi. Materialet har sedan analyserats utifrån Paul Heelas och Linda Woodheads teori om sekularisering och Johannessons teori om kyrkans inre sekularisering. Uppsatsen visar att det finns olika förklaringar till vad en pilgrimsvandring är, hur pilgrimsvandringen marknadsförs och om den anses vara en sekulär eller kyrklig praktik. Resultatet visar även att det finns olika förväntningar på pilgrimsvandringen hos pilgrimen som exempel gemenskap, lugn och ro och naturupplevelse. Resultatet beskriver även Svenska kyrkans syfte med pilgrimsvandringar som kan vara mission och gemenskap.

No description available.

The purpose of this study is to investigate experiences that teachers in religion has about the subject’s potential to function as an arena for development of relationships between teachers and students. Through interviews and qualitative content analysis has this essay tried to respond to this. It turns out that student’s negative approach against the subject affects the opportunities for conversations. And based on Martin Buber and Jonas Apelin’s theories of relationships then the chances of what they call an interpersonal meeting reduces, where relationships develop when the interpersonal sphere primarily is established through conversations. At the same time as the student´s positive attitude towards certain content such as existential questions, ethics and morals can encourage just such interpersonal encounters, as the students are perceived to experience this as relevant and interesting and also participate in other ways in the discussions. A particularly exiting result was that several of the teachers experienced that relationships improved through student’s religiosity, and the conversations that arouse thanks to students faith. Knowledge and understanding of how relationships work and can develop in the context of certain school subjects like religion is an unexplored, therefore this study can contribute to further research.

Kunskapens makt är stor, men när den används fel blir den förödande. Rådande diskurser producerar kunskap om muslimer där muslimska män framställs som våldsbenägna och där muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, kränkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar på unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion från ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhållande till ett samhälle där sekularisering är en stark norm. Intervjuer har gjorts med sex unga kvinnor från olika platser i Skåne och resultatet visar på en stark religiositet bland kvinnorna men också på att islamofobi och främlingsfientlighet är något som alla informanter har varit med om. För att kunna motarbeta främlingsfientlighet och islamofobi krävs det också att läraren i skolan kan nyanserar den stereotypa kunskapen om islam. Religionsundervisningen är ett forum där det genom både etiken och undervisningen om religioner, skall skapas en förståelse för religiösa individer samt ett empatiskt förhållningsätt till alla medmänniskor. Genom att visa på olika livssätt och vägar för att finna mening kan eleverna få verktyg till att ”bredda sina horisonter” och förstå att vi alla är lika just genom att vi alla är olika. / The power of knowledge is great, but when used wrong it becomes disastrous. Prevailing discourses produce knowledge about Muslims where Muslim men are depicted as violent and where Muslim women often become a symbol of oppression. These stereotypes contribute to that Muslims are victims of intolerance, harassment and discrimination in Sweden.The purpose of this study is to highlight young Muslim women's religious identity in order to modulate the stigmatized images that there are about Muslim women. By using a qualitative method with interview as technique, this study presents religion from an individual perspective and how religious people feel about their religiosity in relation to a society where secularism is a strong norm. Interviews were made with six young women from different parts of Southern of Sweden and the result show that the women has a strong religiosity but also that islamophobia and xenophobia is something that all of the informants, in some way or another had encountered. In order to oppose xenophobia and Islamophobia, it is also required that schools presents an opposite picture of Islam than the often stereotypical representation that prevails in society. The religious education in schools is a forum where we can create an understanding for religious individuals and an empathetic attitude to all fellow human beings. By showing the different lifestyles and ways of finding meaning, students can gain the tools to "broaden their horizons" and understand that we are all different and it is that which make us the same.

I ett sekulärt samhälle som Sverige står muslimer inför utmaningar när det kommer till formandet av sin religiösa identitet. Denna studie syftar till att analysera hur muslimers subjektiva upplevelser och erfarenheter av sin muslimska identitet påverkas av det sekulära samhällets värderingar och normer. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det sekulära samhället i Sverige kan påverka muslimer eller praktiserande muslimer att utöva sin religion och på vilket sätt Sverige formar ens religiösa identitet. Det teoretiska ramverket som använts är sekulariseringsteorin som har delat in religiositet och identitet i tre dimensioner. Utifrån det teoretiska perspektivet har studien tillämpat en innehållslig idéanalys utifrån 9 berättelser av muslimer i boken “Muslimer i Sverige” och har visat på att de 9 olika författarna som skrivit berättelserna möter både hinder och möjligheter av att ha en identitet som muslim och svensk samtidigt.  Innehållet av den tidigare forskningen är bland annat att migration och etablering av moskéer diskuteras som strategier för identitetsskapande för muslimer. Sverige har genomgått förändringar från att vara ett homogent samhälle till ett pluralistiskt samhälle, vilket påverkar olika trosuppfattningar och även strukturell diskriminering på olika platser i samhället.  Analysen visar att trots de utmaningar och konflikter som författarna upplever och möter i sina vardagliga liv som muslimska individer i Sverige, finns det också en stark koppling till det svenska samhället. Många författare ser ingen konflikt mellan sin muslimska identitet och identiteten av att kalla sig själv som svensk. Analysen ger en riklig förståelse för hur individers identitet formar och påverkas av religiösa och kulturella faktorer i ett pluralistiskt samhälle som i Sverige.  Denna uppsats har främst fokuserat på en endimensionell analys av studien. Genom att undersöka specifikt utifrån en endimensionell analys, har vi kunnat belysa och dra slutsatser. Dock är det viktigt och poängtera att identitet oftast kan vara både komplext och mångfacetterad, vilket kan kräva en mer omfattande flerdimensionell analys. Därför kan framtida forskning vara att utvidga perspektivet och inkludera fler dimensioner.

The aim of this study is to investigate students’ attitudes towards the subject religious education at upper secondary school. In Sweden, the subject of religious education is a compulsory subject at upper secondary school and something that has always been debated and questioned. In the formulation of the problem, it is highlighted that with the help of exploring which attitudes are outstanding, this can help teachers as future teachers in knowledge about the climate in different classrooms and student groups. In the study, a quantitative method was used, and a survey was carried out. A total of 397 students participated, distributed over 6 counties in southern Sweden. Most students were in year 3 and on a college preparatory program or on a vocational training program. The responses from the survey and the various variables were in turn connected with theoretical points such as the socialization theory and the secularization theory as well as previous research in the field. The results show that statistically, it can be assumed that the students have positive general attitudes towards the subject of religious knowledge. Furthermore, it can be assumed that the student groups “believing” and “college preparatory” have a more positive attitude towards the subject of religious knowledge in comparison with the student groups “non-believing” and “vocational training”. The result means that there are big differences in students’ attitudes, and this creates different climates in the classrooms that you as a teacher of the subject will have to deal with.

Using a substantive idea analysis, of five confirmands’s faith stories, this essay aimes to try to show indications that the secularization, that Sweden is characterized by today, is not solely due to people having a reduced faith or an absent faith. I want to show that there is a natural development in the religious language. This was done by answering two questions and using the developed analysis questions on the faith stories. By analyzing each individual confirmand’s faith story based on the four analysis questions: How does the confirmand describe God? How does the confirmand describe faith? How does the story relate to Sallie McFague? as well as How does the story relate to Janet Soskice? The analysis led to a number of conclusions. These cleary show that faith and what or who God is, is highly personal and an inner process. People today need new metaphors relevant to the their present, to describe the elusive and abstract. Since metaphors have a central function in the design of the religious language, it means that the religious language changes when the society changes. This indicates that secularizations in todays Sweden is not only about reduced faith or an absent faith.

Syftet med denna studie var att studera vilka spänningsfält som lärare ger uttryck för i undervisning av multireligiösa och sekulariserade elevgrupper, samt vilka didaktiska utmaningar som lärare möter i undervisningen och vilka arbetssätt som av lärare anses som framgångsrika för att bedriva en öppen, utforskande och inkluderande undervisning i multireligiösa och icke-religiösa elevgrupper på mellanstadiet. De medverkande var lärare med lång erfarenhet från olika skolor med olika upptagningsområden vilket gett en bred bild av forskningsområdet. Datainsamlingen genomfördes via personliga intervjuer samt via digitala kommunikationsverktyg som Zoom och Teams.  Studien kom fram till att undervisningen skiljer sig stort utifrån elevernas religiösa tillhörighet. De olika elevgrupperna ställer också olika krav på lärares kunskaper för att kunna bemöta dem på ett sätt som gör undervisningen öppen, utforskande och inkluderande.

I litteraturstudien analyserades tre vetenskapliga artiklar vilka undersökt ungdomar i åldrarna 13-19 år. De två första artiklarna undersökte ungdomars definition av samt relation till religion medan den tredje undersökte motivation hos ungdomar. Syftet med studien är att öka förståelsen för ungdomars inre motivation till religionskunskap i ett sekulariserat samhälle. En ökad förståelse anstas kunna bidra till bättre anpassad undervisning för målgruppen.