De nordiska länderna har en låg andel religiöst praktiserande individer i jämförelse med övriga världen. Religionen har liten betydelse för nordbornas dagliga liv. Kyrkobyggnader används vid övergångsriter men står tomma veckans allra flesta dagar. Den ökande andelen människor som av olika anledningar lämnar sina länder och flyttar till detta sekulariserade samhälle möter en begreppsvärld som skiljer sig från den av religionen grundade. De möter ett samhälle som saknar religiösa symboler, vanor och rutiner som är grundläggande för ett samhälle . Vart de än rest på sin väg har de nått olika former av religiöst liv som genomsyrat de länder de passerat, men när de passerat gränsen till de nordiska länderna blev det annorlunda. Hur fyra medelålders kvinnor med ursprung i olika världsdelar anpassar sig till ett samhälle med en främmande religiös begreppsvärld är föremålet för denna studie. De har intervjuats och resultatet talar för en ontologisk otrygghet för immigranter samt att ljuskäglan föll tillbaka på intervjuaren och frågeställningen om vem som är annorlunda. Det som visade sig var att det är skandinaverna som är annorlunda. De upplevs öppna i sinnet, vänliga och ett föredöme vad det gäller rättvisa och jämlikhet men använder inte religionen som rättesnöre i livet. Immigranter upplever en svårighet att förstå hur etik och moral kan upprätthållas utan en gud.