Spelling suggestions: "subject:"bryan dilson"" "subject:"bryan bilson""
1 |
Är Amish en sekt?Bagge, Lotta January 2005 (has links)
<p>Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material.</p>
|
2 |
Är Amish en sekt?Bagge, Lotta January 2005 (has links)
Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material.
|
3 |
Att leva i världen men inte av världenHedman, Magnus January 2003 (has links)
<p>Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats.</p><p>Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud.</p><p>När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter.</p><p>Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.</p>
|
4 |
Att leva i världen men inte av världenHedman, Magnus January 2003 (has links)
Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats. Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud. När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter. Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.
|
5 |
Art/Work : Om arbetets villkor och det forskningsbaserade utställningsprojektet SOLO SHOWTaavoniku, Masha January 2015 (has links)
Hur kan begreppet support structures förstås i relation till det konstnärliga projektet SOLO SHOW? Denna uppsats behandlar arbetets villkor och synliggörandet av dessa inom konstens fält. Support structures (stödstrukturer) kan förstås som det arbete som upprätthåller, uppmuntrar, stärker och står bakom (något). Närmandet till ett, eller flera,”svar” på frågeställningen sker genom ett resonerande i relation till utsnitt ur Julia Bryan-Wilsons Art Workers: radical practice in the Vietnam war era, Hito Steyerls ”Is a Museum a Factory?” och hennes tolkning av termerna ”work” och ”occupation”, samt det genomgående teoretiska verktyget: begreppet support structures.
|
6 |
Sekt eller inte? : var går gränsen?Blomqvist, Annica January 2001 (has links)
<p>Den här uppsatsen började som något helt annat. En studie över vad egentligen sekter är. Ju längre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett något helt annat. Jag har varit försäljare i Tupperware i 5 år och det var i detta företag jag hittade likheterna med sekterna jag läste om. Kan det verkligen vara så att Tupperware är en sekt? Det är det vi ska ta reda på med hjälp av olika forskare och deras teorier.</p>
|
7 |
Sekt eller inte? : var går gränsen?Blomqvist, Annica January 2001 (has links)
Den här uppsatsen började som något helt annat. En studie över vad egentligen sekter är. Ju längre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett något helt annat. Jag har varit försäljare i Tupperware i 5 år och det var i detta företag jag hittade likheterna med sekterna jag läste om. Kan det verkligen vara så att Tupperware är en sekt? Det är det vi ska ta reda på med hjälp av olika forskare och deras teorier.
|
Page generated in 0.083 seconds