<p>Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.</p>

Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.

Syftet med studien är att jämföra elevproducerade berättande texter från nationella proven i svenska i årskurs 6 utifrån olika dimensioner av textanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar på är systemisk funktionell lingvistik, framtagen av Michael Halliday. Tidigare forskning som presenteras i studien visar bland annat att det finns ett visst samband mellan hög ordvariation och höga betyg samt mellan andelen sammansatta/långa ord och höga betyg, att andelen nominalfraser med bestämningar generellt ökar i takt med att elever blir äldre, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att identitetbindning är den vanligaste formen av referensbindning i elevproducerade texter. Analysen vilar på 100 elevproducerade texter, där 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget A eller B medan 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget E. Texterna har analyserats utifrån analysingångarna ordvariation, sammansatta och korta/långa ord, nominalfraser med dess bestämningar, tematisk bindning samt referensbindning.   Studien kom bland annat fram till att texterna som bedömts med betyget A eller B hade en större ordvariation än texterna som bedömts med betyget E, att det fanns en viss skillnad av andelen sammansatta och långa ord mellan texter skrivna av pojkar och flickor, att andelen nominalfraser med pronominellt huvudord generellt var högre än andelen nominalfraser med bestämningar, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att referensbindningen identitet är den vanligaste formen av referensbindningen i samtliga texter.