Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser. Vidare undersöktes huruvida det fanns några könsskillnader avseende upplevelsen av negativa händelser. Resultatet av studien visade inte på någon signifikant skillnad i upplevelsen av negativa händelser mellan de med låg KASAM och de med hög KASAM på samma sätt som mellan män och kvinnor. Det är tänkbart att dessa skillnader inte beror på kön utan hur personligheten och tidigare livserfarenheter ser ut.

Objetivo: Una tasa de apendicectomía negativa (AN) entre 10-15% es considerada aceptable. Sin embargo, a nivel internacional el rango va entre 2-9%. El presente estudio busca identificar la TAN y los factores asociados a esta. Métodos: Estudio retrospectivo de todas las apendicectomías realizadas entre los años 2012 y 2013 en una clínica privada de Lima-Perú. Se revisó las historias clínicas de pacientes apendicectomizados que contaron con historia clínica de emergencia e informe quirúrgico. Se excluyó a aquellos que no contaban con informe anatomopatológico del apéndice. Se calculó los OR ajustados con un modelo de regresión logística para identificar los factores asociados con AN. Resultados: Se realizaron 376 apendicectomías durante el periodo 2012-2013. Se excluyeron 13 casos por no contar con registro de historia clínica. La población femenina fue de 55,9%. La media de edad del paciente fue 33,4 años ± 17,6. En 28 de 363 pacientes (7,7%) se registró una AN. Se encontró que el dolor en flanco derecho (OR: 5,44 P=0,013), Mc Burney negativo (OR: 3,63 P=0,017), dolor en hipogastrio (OR: 3,05 P=0,030),) y no leucocitosis (OR: 2,85 P=0,015) son factores asociados a una AN. Las patologías más frecuentemente implicadas en el caso de una AN fueron las de causa ginecológica (53,6%) seguida de enfermedad diverticular complicada (14,3%). Conclusión: Los resultados obtenidos indican que la presencia de dolor en hipogastrio, dolor en flanco derecho, Mc Burney negativo y no leucocitosis son factores diagnósticos que se pueden tener en cuenta para prevenir apendicectomías negativas. / Background: A negative appendectomy rate (NAR) between 10-15% is considered acceptable. Nevertheless, internationally the range is between 2-9%. This study seeks to find factors associated with a negative appendectomy (NA) and the NAR. Methods: Retrospective study of all appendectomies performed between 2012 and 2013 at a private hospital of Lima-Perú. We reviewed the medical records of patients who underwent appendectomy and had a medical report of emergency. We excluded the ones whithout pathology reports. Adjusted ORs were calculated with a logistic regression model to identify factors associated with AN. Results: Three hundred seventy-six appendectomies were performed for suspected appendicitis 55.9% in women). The average patient age was 33.4 ± 17.6 years. A NA was found in 28 of 363 patients (7,7%). We found that pain in right flank (OR: 5,44 P=0,013), negative Mc Burney (OR: 3,63 P=0,017), pain in hypogastrium (OR: 3,05 P=0,030),) and no leucocitosis (OR: 2,85 P=0,015) were associated factors to AN. Gynecologic conditions (53,6%) and intestinal diseases (14.3%) are the most common to be misdiagnosed as appendiceal disease. Conclusion: The obtained results indicate that the presence of pain in the right flank, negative Mc Burney, pain in hypogastrium and no leukocytosis are diagnostic factors that can be taken into account to prevent negative appendectomy. / Tesis

Syftet med studien var att undersöka blivande psykoterapeuters uppfattning av negativa effekter av den egenterapi som de genomgått inom ramen för utbildningen till legitimerade psykoterapeuter. Vilka negativa effekter av egenterapi rapporterar psykoterapeutstudenter och skiljer sig dessa från vad patienter som genomgått psykoterapi rapporterar? En frågeställning var också hur blivande psykoterapeuter ser på egenterapins funktion (terapeutisk funktion, modellfunktion, empatisk funktion eller övertygelsefunktion), En enkätundersökning genomfördes bland studenter på två olika psykoterapeutprogram under den avslutande terminen. Totalt kom 33 studenter att delta. Instrumentet som använts, “Negativa händelser och effekter av psykologisk behandling”, består av 60 påståenden som skattas utifrån upplevda biverkningar av psykoterapi (och vad som specifikt orsakats av egenterapin). Jämförelse gjordes med redan publicerade data kring patienters rapportering (Norström, 2015). I tillägg fick studenterna skatta egenterapins funktion på en fyrgradig skala. Resultatet visar att en relativt stor andel av psykoterapeutstudenterna rapporterade någon form av negativ effekt av egenterapin. Vanligast var att man upplevde att gamla obehagliga minnen väcktes till liv (36%), att man inte förstod sin terapeut (27%) och att man kände sig mer sorgsen (24%). Resultatet visar också att rapporterade negativa effekter av egenterapi var relativt likartad mellan gruppen studenter och patienter. Egenterapins terapeutiska funktion angavs ha mycket stor betydelse bland drygt hälften av studenterna. Störst andel av studenterna, drygt hälften, angav att den terapeutiska funktionen hade en mycket stor betydelse. Sammantaget pekar studien på behovet av att uppmärksamma de negativa effekterna av psykoterapi, samtidigt som fortsatt forskning inom detta komplexa område är nödvändig.

Simularam-se 1000 ensaios para cada uma das 112 combinações de 4 populações (tratamentos), englobando casos de populações iguais e casos com diferenças em m, k ou ambos. Deve-se ter cuidado ao aplicar transformações de dados, particularmente se não há homogeneidade de k. A estatística C(α) proposta por BARNWAL & PAUL (1988), mostrou alguma robustez para valores não homogêneos de k, conduzindo a resultados equivalentes àqueles obtidos usado dados não transformados. A análise de variância, usado o teste de mínimo qui-quadrado XU2 mostrou ser viesado, superestimando valores quando a matriz de variâncias e covariâncias é desconhecida. Se a matriz de variâncias e covariâncias é conhecida, os resultados são equivalentes a aqueles obtidos dos dados originais. Resultados similares foram obtidos para populações menores, n=10, quando um poder decrescente do teste foi detectado. Foram escolhidos 20 casos e simularam-se 1000 ensaios para cada caso. / The well-known negative binomial distribution is quite frequently used to interpret counting variables, through different techniques. In order to compare these techniques, four populations of size n=50 were computer-generated for different values of the parameters m and k, using NORMAN & CANNON (1972) procedure. Comparisons of the transformations of variables, as suggested by BARBOSA (1985), were used. For that, 1000 essays were simulated for each one of the 112 combinations of 4 populations. This covered equal and different populations with respect to the parameters m, k or both. In conclusion, for some values of the parameters m and k, there is no necessity of any data transformation, particularly if depending of k. Statistics like C(α) proposed by BARNWAL & PAUL (1988) showed some robustness for non-homogeneous values of k, leading to equivalent results to that ones obtainned using untransformed data. The analysis of variance, using the minimum chi-square test U2 showed to be biased superestimating values when the variance-covariance matrix is unknown. If the variance-covariance matrix is knew the results are equivalent from those obtainned from original data. Similar results were obtainned for smaller populations, n=10, when a decreasing power of the tests was detected. In such a case 20 combinations and 1000 simulations for each combination were performed

183f. / Submitted by Suelen Reis (suziy.ellen@gmail.com) on 2013-03-25T16:19:49Z No. of bitstreams: 1 Dissertacao%20Francisco%20Farabundo%20Lopez%20Sivira.pdf: 2517312 bytes, checksum: 645c4077e44dfaa268509b895fe2a2fc (MD5) / Approved for entry into archive by Ednaide Gondim Magalhães(ednaide@ufba.br) on 2013-04-05T14:32:58Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertacao%20Francisco%20Farabundo%20Lopez%20Sivira.pdf: 2517312 bytes, checksum: 645c4077e44dfaa268509b895fe2a2fc (MD5) / Made available in DSpace on 2013-04-05T14:32:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao%20Francisco%20Farabundo%20Lopez%20Sivira.pdf: 2517312 bytes, checksum: 645c4077e44dfaa268509b895fe2a2fc (MD5) Previous issue date: 2011 / Esta dissertação examina as noções de "corpo" e "organicidade" em Grotowski, a partir de suas práticas teatrais, desde os primeiros espetáculos até o Príncipe constante – à exceção de Akropolis -, no intuito de examinar suas buscas, processos de criação, rejeições, retomadas e descobertas. Grotowski manteve, através de reflexões escritas, um diálogo constante com a prática, via de retroalimentação que, algumas vezes, aparece de maneira dicotômica, a depender do contexto de criação. Nesse sentido, existia, por parte do artista, uma necessidade de nomear suas experiências; palavras como "teatro ritual", "ator artificial", "artificialidade", "ator feiticeiro" ou "xamã", "intenção consciente", "intencionalidade", "pilhinhas psíquicas", "transe", "processos psíquicos", "personagem bisturi", "arquétipo", "exercícios de concentração", "relaxamento", "autopenetração", "ator santo", "ato total", "via negativa" são noções associadas aqui a experiências específicas, mas sua contextualização vai depender exclusivamente do processo no qual Grotowski e seus atores se encontravam. Revela-se, desse modo, não uma sistematização de técnicas, mas um compromisso fundamentado principalmente nos seus processos criativos. Demonstra-se uma necessidade do artista por nomear, no seu trabalho, uma série de noções que contribuem no entendimento do seu percurso até a noção de "organicidade" – entendida aqui como ponto cume de suas pesquisas teatrais – que trouxe uma nova compreensão do "corpo" no trabalho do ator. / Salvador

In our study we chose to focus on physical activity in the preschool. The aim of this study was to study preschool teachers and children’s experiences in the meeting with physical activity but also see possible examples of positive/negative experiences of physical activity.   The question formulations we have assumed are: How do preschool teachers experience the physical experience for themselves, private and in their professional role? How do preschool teachers experience the physical experience from the children´s perspective? How do kids experience the physical activity?   Our study was done in a preschool named “Björken” who has 28 children of which 11 children are 4-5 years old. These children were included in the study. The children got to fulfill an obstacle course that lasted during five weeks’ time along with two preschool teachers. We got our result by observations that were made with the help of filming and by interviews. Four of the children were interviewed and also the two preschool teachers who held the activity. We also interviewed two other preschool teachers who work in the pre-school. Our background will illuminate different experiences of physical activity as well as children´s and adults´ attitudes to the physical activity. The theoretical perspective we used is the hermeneutics, this to be able to interpret the observations and interviews that were made. The result showed to main factors. These factors were the attitude a person takes when it comes to physical activity and how the childhood can affect the approach on physical activity.  .   Keywords Physical activity, positive/negative experiences and attitudes.

<p>Människor i dagens samhälle har ofta stor kunskap om fysisk aktivitet och dess positiva effekter för hälsan. Trots detta fortsätter nivån av fysisk aktivitet att sjunka i höginkomstländer. Många individer upplever inte någon glädje i samband med den fysiska aktiviteten. Syftet med studien var därför att undersöka vad det är som motiverar individer till att vara regelbundet fysiskt aktiva trots att individerna upplever negativa emotioner i samband med den fysiska aktiviteten. Öppna kvalitativa intervjuer genomfördes, och de tio informanterna var alla regelbundet fysiskt aktiva individer med negativa emotioner i samband med eller kring sin aktivitet. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med metoden grounded theory. Detta resulterade i en modell där kärnkategorin utformades till: ”önskan om att psykiskt och fysiskt förbättra och/eller bibehålla sin hälsa”. Ytterligare sju kategorier togs fram som alla var kopplade till kärnkategorin och bildade en överskådlig modell. Datan indikerade att både den fysiska och psykiska hälsan var centrala aspekter i varför individer var fysiskt aktiva. Det var dessutom av yttersta vikt för individerna att finna fler fördelar med aktiviteten och därmed ha en buffert till att motverka de negativa emotionerna. Slutsatsen blev att motivation har en avgörande roll för valet av livsstil och att samhället genom detta kan hjälpa individer med motivationsproblem till en mer aktiv vardag. Framtida forskning kunde vara en mer omfattande studie av samma typ eller att undersöka på vilka grunder de inaktiva avstår från fysisk aktivitet och därigenom kunna utveckla nya hjälpmedel till en fysiskt aktiv livsstil.</p>

Med utgångspunkt att självskadebeteende är ett internaliserat problem är syftet med studien att i en ungdomspopulation undersöka om självskadebeteende även är länkat till externaliserade problem. Vi undersöker även om självskadebeteende hänger samman med att i olika miljöer utsättas och utsätta andra för negativa beteenden. Studien använder redan insamlade data i forskningsprojekt kallat - “Sju Skolor”: Center for Developmental Research (CDR). Data samlades in från 1478 högstadieelever. I studien fann vi samband mellan självskadebeteende (NSSI) och utåtagerande problem (kriminalitet, drickande, etc.). Vi fann också att ungdomar med självskadebeteende utmärks av att de i sina vardagsmiljöer både är utsatta för negativa beteenden från andra och utsätter andra för negativa beteenden. Detta är en viktig upptäckt när det kommer till att behandla och förebygga självskadebeteende (NSSI) hos unga.

“ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.”                                                                                                              Agneta Hellström   Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie. Studien visar att pedagogerna endast använder en liten del av de metoder som litteraturen behandlar och den större delen av litteraturens metoder lämnas oberörd av pedagogerna. I studien framkom också att pedagogerna uppger tillvägagångssätt som inte återfinns i behandlad litteratur, som samtal som metod för problemlösning.

Negativa tal har inte alltid varit lika självklara som de är idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, än mindre räknat med dem, kommer troligtvis anse att det är ologiskt att tala om äpplen. Forskning visar på att det finns en mängd svårigheter och missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-träffande minustecknets funktioner - då minustecknet både används som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmängden är en del av kursplanen i matematik för årskurs 4 till 6. Vanligtvis är det dock först i årskurs 8 som elever undervisas om operationer med negativa tal. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 7 uppfattar addition och subtraktion av negativa tal. Detta ämnar vi att uppfylla genom att besvara följande frågeställning; På vilka kva-litativ skilda sätt uppfattar elever operationer med negativa tal? Som grund för urvalet genomfördes ett förtest varifrån åtta elever valdes ut till att delta i kvalitati-va intervjuer. Dessa intervjuer resulterade i att fem kvalitativt åtskilda beskrivningskategorier kun-de urskiljas; det finns inget under noll, eliminering av termer, omvända räkneoperationer till vänster om noll, posi-tiva och negativa tal samarbetar ej samt positiv eller negativ differens. Vi hoppas att denna studie kan bidra till en ökad förståelse om vilka olika elevuppfattningar det finns av operationer med negativa tal.