Syftet med studien var att undersöka blivande psykoterapeuters uppfattning av negativa effekter av den egenterapi som de genomgått inom ramen för utbildningen till legitimerade psykoterapeuter. Vilka negativa effekter av egenterapi rapporterar psykoterapeutstudenter och skiljer sig dessa från vad patienter som genomgått psykoterapi rapporterar? En frågeställning var också hur blivande psykoterapeuter ser på egenterapins funktion (terapeutisk funktion, modellfunktion, empatisk funktion eller övertygelsefunktion), En enkätundersökning genomfördes bland studenter på två olika psykoterapeutprogram under den avslutande terminen. Totalt kom 33 studenter att delta. Instrumentet som använts, “Negativa händelser och effekter av psykologisk behandling”, består av 60 påståenden som skattas utifrån upplevda biverkningar av psykoterapi (och vad som specifikt orsakats av egenterapin). Jämförelse gjordes med redan publicerade data kring patienters rapportering (Norström, 2015). I tillägg fick studenterna skatta egenterapins funktion på en fyrgradig skala. Resultatet visar att en relativt stor andel av psykoterapeutstudenterna rapporterade någon form av negativ effekt av egenterapin. Vanligast var att man upplevde att gamla obehagliga minnen väcktes till liv (36%), att man inte förstod sin terapeut (27%) och att man kände sig mer sorgsen (24%). Resultatet visar också att rapporterade negativa effekter av egenterapi var relativt likartad mellan gruppen studenter och patienter. Egenterapins terapeutiska funktion angavs ha mycket stor betydelse bland drygt hälften av studenterna. Störst andel av studenterna, drygt hälften, angav att den terapeutiska funktionen hade en mycket stor betydelse. Sammantaget pekar studien på behovet av att uppmärksamma de negativa effekterna av psykoterapi, samtidigt som fortsatt forskning inom detta komplexa område är nödvändig.

<p>Vårt syfte med detta arbete är att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska få en bättre förståelse för empowerment och de effekter som uppstår när det används, för att kunna bidra till att de får större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med fem intervjuer utförts. Då arbetet kommit fram till ändpunkten har vi fått en förståelse för att de medarbetare i en organisation som använder empowerment som styrkoncept till största del ser på konceptet så positivt som teorierna säger om det. Vi ser att det är av stor vikt att organisationer ser till helheten i konceptet för att det ska ge de positiva effekter som det sägs ge. Denna helhet vill vi påpeka ser olika ut i alla organisationer beroende på vilka individer som finns i den samt hur organisationens andra förutsättningar ser ut.</p>

Vårt syfte med detta arbete är att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska få en bättre förståelse för empowerment och de effekter som uppstår när det används, för att kunna bidra till att de får större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med fem intervjuer utförts. Då arbetet kommit fram till ändpunkten har vi fått en förståelse för att de medarbetare i en organisation som använder empowerment som styrkoncept till största del ser på konceptet så positivt som teorierna säger om det. Vi ser att det är av stor vikt att organisationer ser till helheten i konceptet för att det ska ge de positiva effekter som det sägs ge. Denna helhet vill vi påpeka ser olika ut i alla organisationer beroende på vilka individer som finns i den samt hur organisationens andra förutsättningar ser ut.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för negativa konsekvenser av andras drickande. Tidigare studier har påvisat att man kan bli negativt påverkad på många olika sätt men huruvida det skiljer sig för män och kvinnor är mindre utforskat. Som underlag används data från en frågeundersökning riktad till 2033 respondenter; 1011 män och 1022 kvinnor. De negativa konsekvenser som studeras i denna studie är följande: huruvida man blivit antastad eller besvärad av berusad person på offentlig plats eller privata miljöer, om man blivit fysiskt skadad eller fått ägodelar förstörda av berusad person, om man blivit utskälld eller förolämpad av berusad person samt om man blivit rädd för berusad person eller hållits vaken om natten på grund av oväsen orsakad av berusad person. Förutom att studera könsskillnader "i sig" kommer betydelsen av andra variabler att undersökas såsom ålder, utbildning, boendeort och egna alkoholvanor. Vidare kommer det undersökas om det skiljer sig mellan kvinnor och män i vilka faktorer som är relevanta för att man ska riskera att utsättas. Sambanden som kommer testas görs med hjälp av statistiska måttet chi2 samt logistiska regressionsanalyser där resultatet presenteras med oddskvoter. Resultaten visar att kvinnor och män utsätts ungefär i lika stor utsträckning för negativa effekter av andras drickande bortsett från att kvinnor är signifikant mer rädda för berusade personer. Resultatet visar även att för vissa negativa effekter har kvinnor större risk att utsättas än män om man antar att de skulle dricka lika mycket och lika ofta. För både män och kvinnor har unga genomgående högre risk att utsättas av andras drickande medan alkoholkonsumtionen endast var signifikant för män och inte i samtliga fall. Till skillnad från hälsomässiga negativa konsekvenser av alkohol där skadorna är högre bland män, tenderar negativa konsekvenser av andras drickande snarare vara högre för kvinnor.

SAMMANFATTNING -Vi höll på att skratta järnet när vi höll på med den fysiska aktiviteten på engelskan tidigare idag. Detta poängterades av Maria som var en av de åtta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör även vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, då vårt mål var att kartlägga pedagogers förhållningssätt. De teorier vi tagit inspiration från var Deweys teori ”learning by doing” samt Hannafords teori kring att lärande sker med hela kroppen. En del av resultatet vi fick fram visar på att pedagogerna var positivt inställda till att integrera fysisk aktivitet. Däremot kunde de även se vissa komplikationer till att lyckas med detta. Ytterligare ett resultat vi kunnat utläsa var att pedagogerna ser att den fysiska aktiviteten ger positiva effekter på vissa delar av barnens skolgång. Vi tror att våra intervjuer ledde till att flertalet av informanterna fick tänka till på deras uppbyggnad av en teoretisk undervisning. Detta tror vi resulterade i självreflektioner kring integrering av fysisk aktivitet. Vår förhoppning med denna studie är att den typ av självreflektion även infinner sig hos uppsatsens läsare som arbetar inom skolans verksamhet.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om hur sociala medier kan påverka ungas mående, både positivt och negativt genom att undersöka hur ungdomar och professionella inom elevhälsan ser på fenomenet. Eftersom elevhälsan dagligen arbetar och samtalar med unga på gymnasiet så ville vi även undersöka hur elevhälsan arbetar med sociala medier och dess påverkan på unga. Studien bygger på empiri från kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tre gymnasielever och fyra professionella inom elevhälsan. Studiens första teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism eftersom sociala medier är ett socialt fenomen och den plattform där de flesta av dagens ungas interaktion sker. Studiens andra teoretiska utgångspunkt är spegeljaget då teorin hjälper till att beskriva hur sociala medier och dess spegling kan påverka ungas mående. Resultaten visar att ungdomars användning av sociala medier bidrar till ökad social interaktion och inkludering, men att de också kan ge ökad problematik med bland annat bristande självkänsla och nätmobbning. Slutsatsen i studien är att sociala medier har en påverkan på ungas mående både i en positiv och negativ mening, dock tyder både vårt resultat och tidigare forskning på att de negativa effekterna är fler än de positiva, vilket också framgår i elevhälsans främjande och förebyggande arbete.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om hur sociala medier kan påverka ungas mående, både positivt och negativt genom att undersöka hur ungdomar och professionella inom elevhälsan ser på fenomenet. Eftersom elevhälsan dagligen arbetar och samtalar med unga på gymnasiet så ville vi även undersöka hur elevhälsan arbetar med sociala medier och dess påverkan på unga. Studien bygger på empiri från kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tre gymnasielever och fyra professionella inom elevhälsan. Studiens första teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism eftersom sociala medier är ett socialt fenomen och den plattform där de flesta av dagens ungas interaktion sker. Studiens andra teoretiska utgångspunkt är spegeljaget då teorin hjälper till att beskriva hur sociala medier och dess spegling kan påverka ungas mående. Resultaten visar att ungdomars användning av sociala medier bidrar till ökad social interaktion och inkludering, men att de också kan ge ökad problematik med bland annat bristande självkänsla och nätmobbning. Slutsatsen i studien är att sociala medier har en påverkan på ungas mående både i en positiv och negativ mening, dock tyder både vårt resultat och tidigare forskning på att de negativa effekterna är fler än de positiva, vilket också framgår i elevhälsans främjande och förebyggande arbete.

Syftet med mitt examensarbete är att få kunskap om varför beröring/massage används iskolan och vad det har för effekter. Jag vill också få reda på om det finns något som talaremot massage i skolan i läroplanen och annan litteratur. Beröring är livsviktigt för allamänniskor och bidrar även till harmoni och ökad inlärning. Litteraturen hävdar att beröring ärviktigt för människans utveckling. I litteraturgenomgången konstateras det hur vikigt det ärmed beröring för barn och vuxna. Detta behov är något som kan tillgodoses med massage.Undersökningen bygger på intervjuer med fyra stycken pedagoger som arbetar med massagei klassrummet. Jag har också introducerat massage för elva elever i en förskoleklass, jag harobserverat barnens beteende efter varje massagestund. Jag redovisar den förstamassagestunden i detta arbete. Jag har därefter gjort intervjuer med dessa barn i form av enenkätundersökning som innehåller frågor kring barnens upplevelse av massagen. Genomundersökningen kom jag fram till att massage skapar en stund av lugn och ro. Barnen blirlugnare och det blir mindre konflikter i barngruppen. Något man bör tänka på är att aldrigtvinga någon till beröring, massage ska vara på barnets villkor. Jag hittade inget i läroplaneneller annan litteratur som talar emot att använda massage i klassrummet.

Sammanfattning Inom de flesta företag finns möjligheter att påverka rörelsekapitalet genom Working Capital Management. Detta kan även förkortas WCM, vilket enligt Deloof (2003) kan definieras som arbetet med att styra företagets rörelsekapital. De flesta företag har dessutom avsevärda summor uppbundna i rörelsekapitalet, vilket medför att WCM har en betydande roll på företagets lönsamhet. I strävan efter att nå ett optimalt rörelsekapital finns det dock risk att företagen drabbas av negativa effekter. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekterna av WCM och hur dessa effekter påverkas utifrån hanteringen av WCM. Metod: Studien består av en kvantitativ enkätundersökning riktad till svenska tillverkande företag. Analys: Att frigöra kapital beskrivs som det främsta motivet för att genomföra WCM. Det framgår också att initiativ till beslut om en minskning av rörelsekapitalet är centraliserade och det är sällsynt att initiativ startar i den operativa verksamheten. Det sker däremot en nära samverkan i processen av en minskning av rörelsekapitalet mellan de som initierar WCM och den operativa verksamheten. Studien visar att de flesta företag inte upplever några negativa effekter av WCM. De negativa effekter som uppmärksammas inträffar främst i produktionen och gentemot kunder. Slutsats: Svenska tillverkande företag anser att WCM är en högt prioriterad fråga. De beslut som fattas inom WCM medför att ju längre bort från verksamheten besluten tas desto fler negativa effekter medför detta. I arbetet med WCM förekommer en hög grad av samverkan. Det har även framkommit att ökad samverkan mellan ledning och den operativa verksamheten minskar negativa effekter i samband med WCM. Nyckelord: WCM, Working Capital Management, rörelsekapital, rörelsekapitalbindning, samverkan, beslut, negativa effekter / Abstract Most companies are able to influence the working capital through use of Working Capital Management (WCM). According to Deloof (2003), WCM can be defined as the process of controlling a company’s working capital. Since many companies have substantial sums tied up in the working capital, WCM can have a significant role in the company’s profitability. In the pursuit of finding an optimal working capital, there is a risk that companies will experience negative effects.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the effects of WCM and how these effects are influenced by how the WCM is managed within the company. Methodology: The study consists of a quantitative survey directed to Swedish manufacturing companies. Analysis: Releasing capital is put forward as the main motive for WCM. It also appears that the initiative for decisions regarding reduction of working capital tend to be centralized, since these initiatives rarely start in the business operations. There is however a close interaction in the process of a reduction in working capital between those who initiate WCM and the operations. The majority of companies within this study do not experience any negative effects of WCM, but when it occurs it is mainly within the production processes or in customer relations. Conclusion: Swedish manufacturing companies believe that WCM is of high priority. This study indicates that negative effects will occur increasingly if decision-making is centralized. Working with WCM requires a high degree of collaboration as the results of this study also points out that through increased interaction between management and operations, negative effects associated with WCM can be reduced. Keywords: WCM, Working Capital Management, working capital, collaboration, decisions and negative effects

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog. Intervjufrågorna utgick ifrån studiens följande fyra frågeställningar: Hur går det till att ställa en ADHD-diagnos på ett barn i förskolan? Vad önskar pedagogerna att en diagnostisering ska leda till? Vilka negativa effekter kan diagnosen medföra? Hur anpassar pedagogerna sitt arbetssätt vid en ADHD-diagnos? I studien presenteras pedagogernas erfarenheter och åsikter gällande barn med ADHD i förskolan. De beskriver de för- och nackdelar en diagnos kan medföra och hur den påverkar individen, pedagogen och verksamheten. De berör också hur en diagnostisering går till och berättar sina synpunkter om deras delaktighet under en ADHD-utredning. Pedagogerna nämner även sin roll i att planera och utforma verksamheten så att den anpassas efter barn med ADHD. Det framkom i resultatet att pedagogernas resonemang och erfarenheter skiljer sig åt men de är överens om att en diagnos till övervägande del medför positiva effekter för barnen i förskolan. De negativa effekterna som en diagnos kan medföra anser pedagogerna kunna motverka genom god kompetens, rutiner, anpassad miljö samt vanligt sunt förnuft.