Den psykiska ohälsan ökar stadigt i omvärlden, därav genomgår fler människor psykologiska behandlingar för att öka sitt välmående. Den tidigare forskningen har uppvisat att negativa effekter i samband med en psykologisk behandling existerar. Syftet med genomförandet av studien var att undersöka om det fanns negativa eller oönskade effekter hos personer som genomgått någon evidensbaserad psykologisk behandling samt att undersöka vilka de mest förekommande oönskade effekter var hos den rekryterade gruppen. Studien genomfördes genom en enkätstudie med totalt 63 deltagare (M = 33 år, SD = 8.4, åldersspann 20 - 57 år,67% kvinnor). Instrumentet som användes var The Negative Effects Questionnaire med 32 påståenden, vilka utgör en sex faktorsmodell (symptom, kvalitet, beroende, stigma, hopplöshet och misslyckande). Instrumentet mäter huruvida deltagarna upplevt att behandlingen lett till några negativa eller oönskade effekter. Resultatet på frågeställning A ”Vilka är de mestförekommande biverkningarna hos den rekryterade gruppen?” visar att den mest rapporterade negativa effekten var “känner du dig sorgsen”. Resultatet från frågeställningen B ”Finns det könsskillnader i medelvärden av faktorerna hos NEQ?” visar att kvinnor generellt rapporterat fler biverkningar jämfört med männen. Studien går i linje med tidigare forskning och svarar på samtliga frågeställningar. Studiens låga antal deltagare (N = 63), och dess bekvämlighetsurval gör att studien inte kan generalisera sitt resultat. Spridningen blir inte lika omfattande och representativ som den hade varit med en större urvalsgrupp. / Mental illness is steadily increasing in the world, because of which more people are undergoing psychological treatments to increase their well-being. Previous research has shown that negative effects in connection with a psychological treatment exist. The purpose of conducting the study was to investigate whether there were negative or unwanted effects inpeople who had undergone any evidence-based psychological treatment and to investigate what the most common unwanted effects were in the recruited group. The study was conducted through a questionnaire study with a total of 63 participants (M = 33 years, SD =8.4, age range 20 - 57 years, 67% women). The instrument used was The Negative Effects Questionnaire with 32 statements, which constitute a six-factor model (symptom, quality, dependence, stigma, hopelessness and failure). The instrument measures whether the participants experienced that the treatment led to some negative or unwanted effects. The result of question A shows that the most reported negative effect was "do you feel sad". The results from question B show that women generally reported more side effects compared to men. The study is in line with previous research and answers all questions. The study's low number of participants (N = 63), and its convenience selection means that the study can notgeneralize its results, the spread will not be as extensive and representative as it would have been with a larger sample group.

Background Meat is one of the most nourishing and highly consumed foods, but the controversy around theconsumption of meat products, and the negative effects around the consumption of meatproducts led to increased scholarly attention on the user willingness to alter their meatconsumption. In Sweden, a guideline by the Livsmedelsverket (The Swedish National Food Agency) in 2015 encouraged people to consume less red and processed meat. This was because 72 per cent of men and 42 per cent of women in Sweden have individual consumption levels that exceed the 500 grams per week of red and processed meats as recommended by the World Cancer Research Fund. Objective This planned mixed-methods study inquires about the attitudes of young adult omnivorestowards the reduction of meat intake, their expected liking of changing dietary habits, andmotivation towards the reduction of meat consumption in Sweden. Changing dietary habits inthe current context refers to the participant’s willingness to favour meat alternatives. Methods The current study is a convergent mixed method design using both a quantitative survey andqualitative interviews to collect primary data. Results and conclusion The participants from both the qualitative and quantitative study are broadly worried about thehealth problems associated with high meat consumption and motivation for reducing meatconsumption was based on health as well as ethical issues. Being opposed to reducing meatconsumption is a common position for young adult omnivores. / Bakgrund Kött är ett av de mest näringsrika och mest konsumerade livsmedlena. Med anledning av attman funnit negativa effekter av en hög konsumtion av kött har man vetenskapligt alltmer börjatintressera sig för konsumentens vilja att ändra sin köttkonsumtion.I Sverige uppmanade Livsmedelsverket Sveriges befolkning att konsumera mindre rött kött ochbearbetade köttprodukter. Bakgrunden till detta var att 72 % av männen och 42 % av kvinnornai Sverige har individuella konsumtionsnivåer som överstiger 500 gram av rött kött ochbearbetade köttprodukter per vecka, vilket är en maxrekommendation från Världscancerforskningsfonden. Mål Denna bland metodstudie undersöker attityden för att minska köttkonsumtionen hos unga vuxna allätare i Sverige, deras förväntade åsikter kring förändrade kostvanor samt deras motivation att minska sin köttkonsumtion Metoder I den aktuella studien ingår en metoddesign som innefattar både en kvantitativ undersökning och kvalitativa intervjuer för att samla in primära data. Resultat och slutsats Deltagarna från både den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen är i stort sett överensstämmande och visar att försökspersonerna är oroliga för de hälsoproblem som är förknippade med hög köttkonsumtion och deras motivation för att minska köttkonsumtionen baserades på frågor kring hälsa och etik. Det var vanligt förekommande bland försökspersonerna att vara bunden till köttkonsumtion.

Internet-based cognitive behavior therapy (ICBT) has the potential of providing many patients with an effective form of psychological treatment. However, despite helping to improve mental health and well-being, far from everyone seem to benefit. In some cases, negative effects may also emerge. The overall aim of the present thesis was to establish the occurrence and characteristics of such incidents in ICBT using a combination of quantitative and qualitative methods. Study I determined deterioration, non-response, and adverse and unwanted events in a sample of 133 patients undergoing ICBT for social anxiety disorder. The results indicated that up to 6.8% fared worse during the treatment period, depending on the self-report measure and time point, as determined using the Reliable Change Index (RCI), while the non-response rate was between 29.3 to 86.5% at post treatment assessment, and 12.9% experienced other negative effects. Study II investigated the responses to open-ended questions on adverse and unwanted events among 556 patients in four separate clinical trials of ICBT; social anxiety disorder, panic disorder, major depressive disorder, and procrastination. In total, 9.3% reported negative effects, with a qualitative content analysis revealing two categories and four subcategories; patient-related, i.e., gaining insight and experiencing new symptoms, and treatment-related, i.e., difficulties applying the treatment interventions and problems related to the treatment format. Study III explored the number of patients achieving reliable deterioration, as determined using the RCI on the individual raw scores of 2866 patients from 29 clinical trials of ICBT. The results showed that the deterioration rate was higher among patients in a control condition, 17.4%, in comparison to treatment, 5.8%. Predictors were related to decreased odds of deterioration for patients receiving treatment; clinical severity at pre treatment assessment, being in a relationship, having a university degree, and being older. As for the control condition, only clinical severity at pre treatment assessment was associated with decreased odds of deterioration. Study IV examined a newly developed self-report measure for monitoring and reporting adverse and unwanted events, the Negative Effects Questionnaire. The results suggested a six-factor solution with 32 items; symptoms, quality, dependency, stigma, hopelessness, and failure. One-third of the patients reported experiencing unpleasant memories, stress, and anxiety, with novel symptoms and a lack of quality in the treatment and therapeutic relationship having the greatest negative impact. The general finding of the present thesis is that negative effects do occur in ICBT and that they are characterized by deterioration, non-response, and adverse and unwanted events, similar to psychological treatments delivered face-to-face. Researchers and clinicians in ICBT are recommended to monitor and report negative effects to prevent a negative treatment trend and further the understanding of what might contribute to their incidents. Future research should investigate the relationship between negative effects and treatment outcome, especially at follow-up, to examine if they are transient or enduring. Also, interviews could be conducted with those achieving reliable deterioration to explore if and how it is experienced by the patients and to see if it is attributed to the treatment interventions or other circumstances. / Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) har goda förutsättningar att kunna bli en form av psykologisk behandling som på ett effektivt sätt hjälper patienter med att hantera sin psykiska ohälsa och förbättra sitt välmående. Trots detta är det dock långtifrån alla som tycks bli bättre. För en del kan det till och med resultera i negativa effekter. Det övergripande syftet med denna avhandling har således varit att undersöka förekomsten av sådana fall och hur dessa uttrycks, såväl med kvantitativa som kvalitativa metoder. Studie I fastställde andelen försämrade, oförändrade samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser bland 133 personer som behandlades med IKBT för social ångest. Resultatet visade att uppemot 6,8 % försämrades under sin behandlingsperiod beroende på vilket självskattningsformulär respektive tidpunkt som studerades, beräknat enligt metoden Reliable Change Index (RCI). Likaså var 29,3 % till 86,5 % oförändrade vid eftermätningen samt att 12,9 % rapporterade andra former av negativa effekter. Studie II undersökte svaren på öppna frågor som gällde ogynnsamma eller oönskade händelser bland 556 patienter i fyra olika kliniska studier med IKBT; social ångest, paniksyndrom, egentlig depressionsepisod och prokrastinering. Totalt sett rapporterade 9,3 % att de hade erfarit negativa effekter, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två övergripande kategorier och fyra subkategorier framkom; patientrelaterade, som ökad insikt respektive nya symptom, samt behandlingsrelaterade, som svårigheter att implementera behandlingsinterventionerna respektive problem med behandlingsformatet. Studie III utrönte andelen patienter som försämrades i enlighet med RCI, baserat på insamlad rådata från 2866 personer i 29 olika kliniska studier med IKBT. Resultatet visade att försämring var mer förekommande hos de som var i en kontrollgrupp, 17,4 %, jämfört med de som fick behandling, 5,8 %. Bland de som genomgick behandling existerade det även ett par prediktorer som innebar lägre odds för försämring; större svårigheter vid förmätningen, att befinna sig i en relation, att ha en universitetsutbildning respektive att vara äldre. För de som var i en kontrollgrupp var enbart större svårigheter vid förmätningen relaterat till lägre odds för försämring. Studie IV testade ett nykonstruerat självskattningsformulär; Negative Effects Questionnaire. Resultatet visade på en faktorlösning med sex faktorer och 32 påståenden; symptom, kvalitet, beroende, stigma, hopplöshet respektive misslyckande. En tredjedel av personerna svarade att de hade upplevt obehagliga minnen, stress och ångest, samtidigt som nya symptom och bristande kvalitet i både behandlingen respektive den terapeutiska relationen hade haft störst negativ inverkan på dem. Den generella slutsatsen av denna avhandling är således att negativa effekter förekommer i IKBT och att de kännetecknas av försämring, ett oförändrat tillstånd samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser, något som liknar tidigare forskning av psykologisk behandling som bedrivs ansikte-mot-ansikte. Forskare och behandlare i IKBT rekommenderas att övervaka och rapportera negativa effekter i syfte att förhindra en negativ utveckling i behandlingen samt för att öka kunskapen om vad som kan bidra till deras förekomst. Framtida forskning bör undersöka relationen mellan negativa effekter och behandlingsutfall utifrån längre tidsperspektiv för att se om dess påverkan är övergående eller ihållande. Vidare kan till exempel intervjuer utföras med de patienter som har försämrats för att ta reda på om och hur det uppfattas samt huruvida det har förorsakats av behandlingen eller andra omständigheter. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: In press.</p>