Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog. Intervjufrågorna utgick ifrån studiens följande fyra frågeställningar: Hur går det till att ställa en ADHD-diagnos på ett barn i förskolan? Vad önskar pedagogerna att en diagnostisering ska leda till? Vilka negativa effekter kan diagnosen medföra? Hur anpassar pedagogerna sitt arbetssätt vid en ADHD-diagnos? I studien presenteras pedagogernas erfarenheter och åsikter gällande barn med ADHD i förskolan. De beskriver de för- och nackdelar en diagnos kan medföra och hur den påverkar individen, pedagogen och verksamheten. De berör också hur en diagnostisering går till och berättar sina synpunkter om deras delaktighet under en ADHD-utredning. Pedagogerna nämner även sin roll i att planera och utforma verksamheten så att den anpassas efter barn med ADHD. Det framkom i resultatet att pedagogernas resonemang och erfarenheter skiljer sig åt men de är överens om att en diagnos till övervägande del medför positiva effekter för barnen i förskolan. De negativa effekterna som en diagnos kan medföra anser pedagogerna kunna motverka genom god kompetens, rutiner, anpassad miljö samt vanligt sunt förnuft.