Det sociala perspektivet finns på samtliga nivåer inom samhällsplanering idag men är trots det underprioriterat ekonomiska och ekologiska aspekter. Denna uppsats syftar till att undersöka hur sociala perspektiv inkluderas i omfattande infrastrukturinvesteringar genom att titta på exemplet spårvägen i Uppsala. Utifrån relevant teoretisk bakgrund kring social hållbarhet inom transportplanering väljs fem centrala analysbegrepp ut, i form av tillgänglighet, hälsa, jämlikhet, jämställdhet och påverkan på lokalsamhälle. Begreppen används sedan för att med semistrukturerade intervjuer undersöka hur berörda offentliga tjänstepersoner tror att spårvägen kan komma att påverka utifrån ett socialt perspektiv. Undersökningen visar att man inom projektet i många av fallen har en uppfattning om hur spårvägen skulle kunna påverka men att man inte arbetar med flertalet av de sociala perspektiven i en uttalad kontext. Uppfattningen kring begreppen skiljer sig dock mellan de olika respondenterna, vilket kan leda till en otydlighet som kan påverka både arbetet och resultatet. Det framkommer också att valet av spårväg har många mervärden som likvärdiga alternativ inte kan stå för, många som har en positiv påverkan på stadsutveckling och därför indirekt på flertalet sociala frågor.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för negativa konsekvenser av andras drickande. Tidigare studier har påvisat att man kan bli negativt påverkad på många olika sätt men huruvida det skiljer sig för män och kvinnor är mindre utforskat. Som underlag används data från en frågeundersökning riktad till 2033 respondenter; 1011 män och 1022 kvinnor. De negativa konsekvenser som studeras i denna studie är följande: huruvida man blivit antastad eller besvärad av berusad person på offentlig plats eller privata miljöer, om man blivit fysiskt skadad eller fått ägodelar förstörda av berusad person, om man blivit utskälld eller förolämpad av berusad person samt om man blivit rädd för berusad person eller hållits vaken om natten på grund av oväsen orsakad av berusad person. Förutom att studera könsskillnader "i sig" kommer betydelsen av andra variabler att undersökas såsom ålder, utbildning, boendeort och egna alkoholvanor. Vidare kommer det undersökas om det skiljer sig mellan kvinnor och män i vilka faktorer som är relevanta för att man ska riskera att utsättas. Sambanden som kommer testas görs med hjälp av statistiska måttet chi2 samt logistiska regressionsanalyser där resultatet presenteras med oddskvoter. Resultaten visar att kvinnor och män utsätts ungefär i lika stor utsträckning för negativa effekter av andras drickande bortsett från att kvinnor är signifikant mer rädda för berusade personer. Resultatet visar även att för vissa negativa effekter har kvinnor större risk att utsättas än män om man antar att de skulle dricka lika mycket och lika ofta. För både män och kvinnor har unga genomgående högre risk att utsättas av andras drickande medan alkoholkonsumtionen endast var signifikant för män och inte i samtliga fall. Till skillnad från hälsomässiga negativa konsekvenser av alkohol där skadorna är högre bland män, tenderar negativa konsekvenser av andras drickande snarare vara högre för kvinnor.

Kriminalitet bland ungdomar är ett förekommande problem i dagens samhälle. Denna uppsats redogör för vilka motiv som lett åtta före detta kriminella män från Vivalla i Örebro till en kriminell livsstil. Undersökningen har grundat sig på vilka motiv som fått männen att välja en kriminell livsstil samt vilka sociala konsekvenser som uppkommit. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och empiri har samlats med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer. Teorier som använts för analys av insamlad empiri är sociala band av Thomas Scheff, sociala band av Hirschi samt anomi av Emile Durkheim. Motiv som framkommit är bland annat bristande sociala band, sämre livsvillkor, sämre ekonomiska förutsättningar samt boendesegregation. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som bestått av åtta intervjuer med män som tidigare haft en kriminell bakgrund. / The crime rate continues to grow in our society. This paper document will show you why eight ex-criminals lived and had a criminal life style. This study has also been based on which motives that led these men to choose a criminal lifestyle as well as what social consequences have arisen. The study is based on a qualitative approach and empirical data have been gathered with the help of semi-structured in-depth interviews. Theories used for analusis of collected empirics are social ties by Thomas Scheff, social ties by Travis Hirschi and anomie by Emile Durkheim. Motives that has been emerged among other things is a lack of social ties, poorer living conditions when it comes to finances and resident’s segregation. This study has been completed with help by a qualitative

Sammanfattning: År 2010 ändrades skollagen till att de som nått de krav som ställs i kunskapsform i skolan ska kunna erbjudas stöd och hjälp för att kunna utvecklas ännu mera enligt egen takt. Enligt skolverket (2010) så är 5 % av elever i skolan särskilt begåvade barn. Dessa elever ligger oftast långt före sina klasskompisar och kan i värsta fall tappa helt sin motivation till att fortsätta studera på grund av uteblivet stöd (Skolverket). Persson (2010) hävdar vidare i sin studie att de begåvade barn som nu är vuxna har stor psykisk ohälsa och att många av de som inte fått rätt stöd har även tankar på att ta livet av sig (SKL, 2016). Skolverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett stödmaterial för dessa elever. Stödmaterialet från Skolverket blev upprättat i form av en broschyr, därefter samarbetade vissa kommuner med Statens Kommun och Landsting och upprättade en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Denna studie har som ändamål att ta reda på huruvida det finns en handlingsplan för särskilt begåvade elever i Västerbottens län i sex slumpvis ospecifika kommuner för särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie är att förebygga psykisk ohälsa hos särskilt begåvade barn genom att undersöka om stödet genom en upprättad handlingsplan finns överlag i Västerbottens kommuner. Studien innefattar förutom litteraturforskning även en kvantitativ- och kvalitativundersökning, forskning från vetenskapliga artiklar och information från Skolverket.

Studien syftar till att undersöka människors upplevelser av ångestproblematik samt deras erfarenheter av stöd från omgivning, arbetsplats samt hälso-och sjukvård. Teorier som användes för att förstå och förklara individens upplevelser var kristeori samt det salutogena perspektivet/ KASAM. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor som drabbats av ångestproblematik och varit sjukskrivna på grund av denna problematik. Studiens resultat visar att respondenterna upplever ångestproblematiken som orsakad av traumatiserande händelser eller långvarig psykisk belastning. Utifrån deras berättelser framgår att ångesten har en betydande inverkan på de flesta aspekter av deras liv – sociala relationer, arbete, fritid och vardagssysslor. Stöd att hantera ångestproblematiken har respondenterna främst hämtat genom professionellt samtalsstöd, men även stöd från närstående, vänner och arbetsplats har varit viktigt för dem och påverkat deras välbefinnande. Majoriteten av respondenterna upplever sig har blivit hindrade att få stöd från hälso-och sjukvård när de har behövt det, vilket har förvärrat deras ångestproblematik. I studiens slutsats diskuteras risken för ytterligare negativa konsekvenser, som följd av bristen på stöd. / The aim of this study is to examine the individual experience of anxiety as well as the support given by family, friends, workplace and the health care system. The theories used to understand and explain the experiences was crisis theory as well as the salutogenic model/Sence of Coherence (SOC). Semi structured interviews were conducted with six women suffering from anxiety. The results of the study show that the respondents relate the anxiety to traumatic events or prolonged mental stress. Their narratives indicate that the anxiety has had a substantial negative effect on most aspects of their lives – social relationships, work , hobbies and everyday chores.  The results also show that the respondents have experienced valuable support to deal and cope with the anxiety, mainly through psychotherapy, but also from family, friends and workplace. The experience of the majority of the respondents is that they have been denied support from the health care system when they have needed it, which has made the anxiety worse. In the conclusion of the study, further negative consequences for the individual as well as society, due to lack of support, are discussed.

ADHD is often considered a boy's diagnosis, but girls are as likely as boys to bear the symptoms. This requires knowledge among social workers to prevent girls from being stigmatized and create destructive strategies with social consequences. The purpose of this study is to describe and analyses women´s experiences of living with ADHD and to understand the social consequences and adaptation strategies women use from a life course perspective. This qualitative study is based on autobiographies and blogs to provide answers to the research question. It appears that the women suffer from internalized symptoms that often go unnoticed and are noticed only when women's self-esteem is damaged, as they are no longer able to hold together and destructive strategies such as self-harm, eating disorders and addiction are developed. Like boys from whom the diagnostic template is structured, it also appears that the girls have symptoms such as lack of consistency, impulsivity and difficulty in keeping concentration, however, it appears that girls do not have acting out behavior as boys. The results in this study show that girls often were diagnosed in high age, which is often when they are adult women. It appears that the women experience a redress, belonging and relief once the diagnosis takes place. Not all women in the study have experienced that their difficulties have been noticed, but instead they have been identified as deviant by their surroundings.

Studiens syfte var att ur ett socialt perspektiv utforska erfarenheter och konsekvenser som svensk vårdpersonal upplever efter de valt att inte vaccinera sig mot Covid-19. Speciellt fokus har riktats mot hur de upplever att valet påverkar deras välbefinnande och om de erfar arbetsrelaterade eller sociala konsekvenser av att välja bort vaccinet.  Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Analysen baserades på en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och tretton underkategorier. Resultatet visar på olika konsekvenser och erfarenheter av att inte vaccinera sig mot Covid-19, som stigmatisering, polarisering, diskriminering och mobbing. Upplevelser beskrivs på individ- och gruppnivå, både på arbetsplatser och inom en social kontext. Resultatet visar även på att välbefinnandet har påverkats i både positiv och negativ riktning av att välja bort vaccinen. Denna studie visar att en sjukdomspreventiv intervention i form av massvaccination samtidigt kan inverka negativt på hälsofrämjande faktorer som välbefinnande och social trygghet för de som väljer att inte vaccinera sig.