Syftet med förevarande studie är att undersöka hur etnisk representation framställs i pedagogiskamiljöer i sex äldrebarnsavdelningar och analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv vilka diskurserom etnisk mångfald som kan ligga bakom utformandet av den pedagogiska miljön. Utifrån de rådandediskurser som identifieras gör vi också en analys av vilka subjektspositioner som blir möjliga iavdelningarna. Genom observation, anteckningar och inventering av det material och leksaker somfanns tillgängligt i de undersökta avdelningar kommer vi fram till att det råder diskurser avfärgblindhet och vithet som reproducerar och befäster en vithetsnorm även om det också blir synligt ensträvan mot att arbeta normkritiskt och några insatser från normkritisk pedagogik visas i vissa delar avde pedagogiska miljöerna. / Nej

Syftet med denna studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur barnböcker skriver fram etnicitet och hur pedagoger väljer barnböcker till förskolans barngrupper. Frågeställningarna i studien är: Hur framställs och representeras etniciteter i ofta lånade barnböcker? Hur beskriver förskolepedagoger bokens betydelse i förskola? Och hur väljs och formas förskolans bokutbud? Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är normkritiskt perspektiv. Empiri har samlats in genom ofta lånade bilderböcker och intervjuer med fem pedagoger. Analysen av barnböckerna och pedagogintervjuerna kompletterar varandra och ger ett fullständigt svar på frågeställningen. Resultatet av denna studie när det kommer till barnböcker i förskolan är att vithetsnormen dominerar och att det är begränsat med representation av etnicitet som är positiv. Pedagogerna pratar om att de vill ha ett brett och stort utbud av böcker som barnen har till sitt förfogande. De går in lite på att de vill ha böcker med normer i och olika områden, vilket kan tyda på tema eller ämnen av olika slag, men pedagogerna var lite vaga om vad områden betydde. Pedagogerna i intervjuerna tar upp att i barnböckerna kan barnen spegla sig i till exempel kulturer som visar traditioner, att personer är olika och att alla personer inte hanterar situationer eller saker på samma sätt. Genom att se dessa olika sätt kan barnen få en uppfattning om att det är normalt att det görs på olika sätt. Vår slutsats är, när det kommer till representationen av etnicitet i bilderböckerna, att det handlar om vithetsnormen. Det handlar om att vithetsnormen fortfarande oftast dominerar i bilderböckerna. Det finns fortfarande böcker som ger en negativ representation av etnicitet  och kommer kanske alltid att finnas vilket är tragiskt eftersom alla är lika mycket värda.

Artificiell intelligens har blivit en allt större del av samhället där arbetsplatser måste anpassa sig i takt med den tekniska utvecklingen. En bransch som börjat implementera AI alltmer i arbetsprocesser är filmbranschen. Syftet med studien är att utforska hur AI har påverkat filmindustrin, identifiera förändrade dynamiker samt utforska hur aktörer ser på utvecklingen av AI och de etiska och sociala dilemman som kan komma med denna teknik. En kvalitativ metod har använts och sju kvalitativa intervjuer hos diverse filmproduktionsbolag har genomförts vid insamling av data. Resultatet visar att samtliga respondenter använder AI i arbetsprocesser vilket förbättrar effektiviteten och ökar de kreativa möjligheterna. Yrkesroller har delvis redan ersatts av AI och fler förväntas ersättas i framtiden samtidigt som nya roller förväntas uppstå. Ekonomin har än inte påverkats men tillförlitligheten samt frågan kring upphovsrätt av AI-genererat material har diskuterats. Brister i etnisk mångfald vid användning av AI har även påvisats. Slutsatsen går i hand med resultatet i form av att AI bidrar till fler möjligheter men framhäver även viss problematik kring avsaknaden av verkställda lagar av AI-genererat innehåll. / Artificial Intelligence has become an increasingly significant part of society, and workplaces must adapt alongside technological developments. One industry that has begun to implement AI more extensively in its processes is the film industry. This study aims to explore how AI has impacted the film industry, identify changed dynamics, and examine how stakeholders view the development of AI and the ethical and social dilemmas that may arise from the technology. The study implemented a qualitative method and conducted seven qualitative interviews at various film production companies for data collection. The results show that all respondents use AI in their work processes, which improves efficiency and increases creative opportunities. Occupational roles have partly been replaced by AI already and more are expected to be replaced in the future, while new roles are also expected to emerge. The economy has yet to feel the impact, but discussions have been made regarding reliability and the issue of copyright for AI-generated material. Deficiencies in ethnic diversity in the use of AI have also been established. The conclusions align with the results, indicating that AI brings more opportunities but also highlights challenges due to the absence of established laws regarding AI-generated material.