Kunskapsnivån gällande särskild begåvning som ämne påtalas inom forskning vara låg inomkontexten svensk förskola och skola. Undersökningar visar att särskild begåvning som begrepp saknaren vetenskaplig definition. Utifrån verksamheternas styrdokument ska alla barn och varje barn få stödoch utmaningar utifrån sina individuella förutsättningar. Utifrån en påtalat låg kunskapsnivå kansvårigheter uppstå att upptäcka och stötta särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie var därför att undersöka om och i så fall hur pedagoger och specialpedagogerarbetar för att upptäcka och stötta särskilt begåvade barn i förskolan och skolans verksamhet. För att undersöka detta har kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer använts. Insamlat empirisktmaterial har bearbetats och analyserats med inspiration från tematisk analysmetod. Studien visar olikadilemman som kan uppstå i arbetet med barn i behov av särskilt stöd med inriktning mot det särskiltbegåvade barnet. Resultatet diskuterar möjligheter för lärare att definiera och upptäcka barns särskildabegåvning samt svårigheter och hinder i att synliggöra barns olikheter som tillgångar.

Sammanfattning: År 2010 ändrades skollagen till att de som nått de krav som ställs i kunskapsform i skolan ska kunna erbjudas stöd och hjälp för att kunna utvecklas ännu mera enligt egen takt. Enligt skolverket (2010) så är 5 % av elever i skolan särskilt begåvade barn. Dessa elever ligger oftast långt före sina klasskompisar och kan i värsta fall tappa helt sin motivation till att fortsätta studera på grund av uteblivet stöd (Skolverket). Persson (2010) hävdar vidare i sin studie att de begåvade barn som nu är vuxna har stor psykisk ohälsa och att många av de som inte fått rätt stöd har även tankar på att ta livet av sig (SKL, 2016). Skolverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett stödmaterial för dessa elever. Stödmaterialet från Skolverket blev upprättat i form av en broschyr, därefter samarbetade vissa kommuner med Statens Kommun och Landsting och upprättade en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Denna studie har som ändamål att ta reda på huruvida det finns en handlingsplan för särskilt begåvade elever i Västerbottens län i sex slumpvis ospecifika kommuner för särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie är att förebygga psykisk ohälsa hos särskilt begåvade barn genom att undersöka om stödet genom en upprättad handlingsplan finns överlag i Västerbottens kommuner. Studien innefattar förutom litteraturforskning även en kvantitativ- och kvalitativundersökning, forskning från vetenskapliga artiklar och information från Skolverket.

Syftet med vår studie var att undersöka rektorers och förskollärarnas erfarenheter av särskilt begåvade barn i förskolan, samt hur förskollärarna beskriver de anpassningar som görs i undervisningssituationer för särskilt begåvade barn och hur rektorer beskriver anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i förskolan. För att undersöka vårt syfte använde vi oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod. Respondenterna var sex rektorer och sex förskollärare. Vår teoretiska utgångspunkt är de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? och Vem? samt den didaktiska pyramiden. Vi har utgått ifrån begreppen ramfaktorer och pedagogiskt ABC. I studiens resultat framkom det att rektorerna och förskollärarna, enligt deras uppfattningar, har eller haft särskilt begåvade barn i förskolan.  Detta resulterar i ett intresse hos rektorerna och förskollärarna att vilja förmedla mer kunskap om dessa barn. Rektorerna är överens om att särskilt begåvade barn ska få anpassning i förskolan. Det framkommer även att förskollärarna gjorde anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i undervisningssituationer. Studien visar att alla förskollärare tycks använda sig av pedagogisk ABC fast ingen av förskollärarna benämnde det på det sättet.

Studiesyftet är att undersöka vad förskolepedagoger har för uppfattning om särbegåvning och behovet av stöd för att genomföra ett bra pedagogiskt arbete tillsammans med dessa barn. Kvalitativ studie med semistrukturerad intervju används som metod och fem förskolepedagoger intervjuades via e-post. Vi valde tematisk analysprocess med stöd av sociokulturellt perspektiv och begrepp från tidigare forskning, kring definition av särbegåvning. Resultatet visar att de informanter som har särbegåvade barn i sin närhet har kunskap och förståelse för dessa barn på förskolan. Pedagogernas uppfattningar är att majoriteten av deras kollegor saknar kunskap och har en negativ inställning gentemot särbegåvning. Därför anser de att pedagoger ska ha möjlighet att utföra ett bra arbete för de särbegåvade barnen på förskolan krävs utbildning och mindre barngrupper.

Utifrån uppmaningen i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) som säger att alla barn i förskolan har rätt att stimuleras och utvecklas utifrån sina individuella behov och sin kunskapsnivå görs en undersökning gällande förskollärare arbetssätt för att inkludera barn som är tidiga i språkutvecklingen. En bakgrund ges till vad särskild begåvning och tidig språkutveckling är och begreppens komplexitet lyfts utifrån litteratur och tidigare forskning. Studiens syfte är att få en bild av hur förskollärare arbetar med språkundervisning i förskolan och hur de stimulerar och utmanar alla barn, med ett särskilt fokus på barn som är tidiga i språkutvecklingen. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar förskollärare för att främja barns språkutveckling? Vilka erfarenheter har förskollärare av barn som är tidiga i tal- och skriftspråksutvecklingen? och Hur arbetar förskollärarna för att utmana och stimulera de barn som är tidiga i språkutvecklingen? Studien vilar på den sociokulturella teorin. För att få svar på frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare som är verksamma inom förskolan. Resultatet i studien ger en bild av att samtliga förskollärare har arbetat med särskilt begåvade barn och att deras erfarenhet av detta arbete skiljer sig åt något. Förskollärarna har en delad bild gällande utmaningar och svårigheter i arbetet kring barn som är tidiga i språkutvecklingen. Förskollärarna anser inte att det är några problem med att arbeta för att utmana och stimulera de barn som är tidiga i språkutvecklingen och att utmaningarna snarare handlar om yttre omständigheter, som bland annat tidsbrist. En del uttrycker att arbetet med de barn som är tidiga i språkutvecklingen är viktigt, medan andra förskollärare menar att de behöver prioritera barn som är sena i utvecklingen.

Studiens syfte är att belysa förskollärares syn på stöd till särskilt begåvade barn i förskolan. Särskild begåvning är ett område där det råder kunskapsbrist och är något som behöver synliggöras i samhället. Det för att kunna uppmärksamma och upptäcka begåvningen i tidig ålder för att förebygga negativa konsekvenser som kan uppstå. Här kan förskolan och skolan vara en avgörande faktor för barnens framtid. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare i två kommuner deltog. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin där väsentliga begrepp som scaffolding, proximala utvecklingszonen, mediering och artefakter tas upp som en grund för studiens resultatanalys.  Resultaten visar att förskollärarna har vissa kunskaper om de mest centrala kännetecken vid särskild begåvning, och kan på så vis ofta identifiera barn med dessa förmågor i förskolans verksamhet. När det gäller att utforma stödet för särskilt begåvade barn uttrycker majoriteten en önskan om fortbildning inom området. Förskollärarna uppvisar en viss kompetens kring att utforma stöd för barnen men använder inte relevanta termer för de olika insatserna. Slutsatsen visar att särskild begåvning behöver synliggöras på lärarutbildningar och i förskoleverksamheten för att kunna ge stöttning och utmaningar som är synnerligen gynnsamma för de särskilt begåvade barnen. / The purpose of the study is to highlight preschool teachers' views on support for gifted children in preschool. Giftedness is an area where there is a lack of knowledge and is something that needs to be made visible in society. This is to be able to pay attention to and detect giftedness at an early age in order to prevent negative consequences that may arise. Preschool and school can be a decisive factor for the children's future. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews, in which six preschool teachers in two municipalities participated. The study is based on the sociocultural theory where essential concepts such as scaffolding, proximal development zone, mediation and artifacts are raised as a basis for the study's result analysis.  The results show that preschool teachers have some knowledge of the most central characteristics of giftedness, and can thus often identify children with these abilities in preschool activities. In terms of designing support for gifted children, the majority express a desire for further training in this area. The preschool teachers show some competence in designing support for the children but do not use relevant terms for the different interventions. The conclusion shows that giftedness needs to be made visible in teacher training programs and in preschool activities in order to be able to provide support and challenges that are particularly beneficial for gifted children.