Ungefär ett barn i varje barngrupp kan klassas som särbegåvad, däremot är det färre än cirka en procent av de särbegåvade barnen som upptäcks i förskolan. Både förskolans läroplan och Skollagen är tydliga med att varje enskilt barn ska få stöd utformat efter det egna behovet. Särbegåvning har på senare tid bland annat uppmärksammats i media till viss del, vilket har bidragit till att fler har fått upp ögonen för ämnet. Med två delstudier, varav en kvalitativ och en kvantitativ, undersöker vi pedagogers kunskaper om särbegåvning och om deras upplevelser av samarbetet med vårdnadshavare till särbegåvade barn. Som hjälp i våra analyser och i vår diskussion har vi våra utgångpunkter i Pedagogiskt ABC med dess tre centrala begrepp acceleration, berikning och coaching och Läroplansteorins två begrepp, formulerings- och realiseringsarena. Studiens resultat visar att det inte finns en tydlig definition av begreppet särbegåvning. Begreppet är svårdefinierat och pedagogerna upplever sig osäkra när det kommer till att stötta och utmana de särbegåvade barnen. Kunskapen pedagogerna besitter har de främst fått genom att de själva besitter ett intresse och en nyfikenhet. Respondenterna upplever att kunskap om särbegåvning saknas i lärarutbildningarna. Samarbetet med vårdnadshavare till särbegåvade barn upplever pedagogerna i studien har fungerat bra.  Med styrdokumenten på sin sida har de särbegåvade barnen rätt till en undervisning anpassad efter hens förmågor, i vår studie framkommer det att många pedagoger upplever att stödet de särbegåvade barnen får inte är tillräckligt. Pedagogerna önskar bland annat en samsyn bland kollegor, stöd av specialpedagoger och tydliga arbetsmetoder.

Syftet med vår studie var att undersöka rektorers och förskollärarnas erfarenheter av särskilt begåvade barn i förskolan, samt hur förskollärarna beskriver de anpassningar som görs i undervisningssituationer för särskilt begåvade barn och hur rektorer beskriver anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i förskolan. För att undersöka vårt syfte använde vi oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod. Respondenterna var sex rektorer och sex förskollärare. Vår teoretiska utgångspunkt är de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? och Vem? samt den didaktiska pyramiden. Vi har utgått ifrån begreppen ramfaktorer och pedagogiskt ABC. I studiens resultat framkom det att rektorerna och förskollärarna, enligt deras uppfattningar, har eller haft särskilt begåvade barn i förskolan.  Detta resulterar i ett intresse hos rektorerna och förskollärarna att vilja förmedla mer kunskap om dessa barn. Rektorerna är överens om att särskilt begåvade barn ska få anpassning i förskolan. Det framkommer även att förskollärarna gjorde anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i undervisningssituationer. Studien visar att alla förskollärare tycks använda sig av pedagogisk ABC fast ingen av förskollärarna benämnde det på det sättet.

Denna studie utgår från hermeneutiken samt det sociokulturella och undersöker hur verksamma lärare bemöter behoven hos de avancerade läsarna i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med identifiering och motivation med dessa elever. Avancerade läsare avser i denna studie tidiga läsare samt särskilt begåvade och talangfulla läsare. Tidigare forskning visar på att lärare har en god vilja, men sällan använder de strategier som finns och därmed utvecklas inte de avancerade läsarna i den grad de skulle kunna utvecklas. De får helt enkelt inte tillräckligt eller rätt utmaningar och blir bortprioriterade för mer krävande elever (Brighton et al. 2015:281; Ivarsson 2008:83; Miller 2010:282 &amp; Reis et al.2004:315, 334). Enligt styrdokumenten har alla elever rätt till att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov (Skolverket 2019:6; SFS 2010:800). En kvalitativ studie har därför utförts där åtta grundskolelärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att ta reda på hur lärarna bemöter de avancerade läsarnas behov. Lärarna använder sig av differentierad undervisning och till viss del Pedagogiskt ABC för att möta behoven och undervisningen präglas av ett sociokulturellt lärperspektiv. Identifiering upplevs inte som något problem hos lärarna utan sker genom överlämningar från förskoleklass och genom att de avancerade läsarna utmärker sig i klassrummet. Arbetet med att bemöta behoven och främja motivation sker främst genom att utmana de avancerade läsarna på rätt nivå och inom deras intresse, men även genom att förse dem med nya texttyper. Om alla de avancerade läsarna däremot identifieras och hur de identifieras samt om de får tillräckligt med stöd och utmaningar för att utvecklas i största möjliga grad är något som diskuteras. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>