<p><p>Under pågående lärarutbildning har vi upplevt att det finns delade meningar om huruvida pedagoger ska ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan. Med utgångspunkt i detta blev syftet med undersökningen att belysa hur verksamma pedagoger arbetar för att ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan med barn i åldrarna tre till sex år. Intervjuer och observationer genomfördes i fyra olika förskolor. I forskningsbakgrunden framkommer olika forskares och författares uppfattningar angående barns läs- och skrivutveckling i förskolan. I problempreciseringen ingår frågor som hur pedagoger i förskolan tar tillvara och utmanar barns läsning och skrivning, använder pedagoger olika språkstimulerande material i verksamheterna, vad i såfall, hur föräldrar blir delaktiga i arbetet med barn läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i gemenskap med andra människor. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna har ett positivt synsätt gällande barns läsning och skrivning i förskolan, det vill säga, att de försöker ta tillvara och utmana barns kunskaper och förmågor inom läsning och skrivning på olika sätt. Men resultatet visar även att några av pedagogerna har stött på motvilja från skolans håll.</p></p><p><p>Ämnesord: Läs- och skivutveckling, pedagoger, barn, förskola, utmana, lärande</p></p>

<p>Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur språkbegåvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke på just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om både begåvning och språkbegåvning. Här presenteras vad som kännetecknar ett begåvat respektive språkbegåvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som är viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras även kopplingar till skolans styrdokument.</p><p>I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lärare ser på begåvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frågeställningar: Begåvade barn – vilka är det? Vad behöver de begåvade barnen? Begåvade barn i engelskundervisningen – hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begåvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas så att de begåvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begåvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter på vad som är bäst för de språkbegåvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbättras.</p><p>I diskussionen framgår att resultatet av intervjustudien inte går helt hand i hand med den forskning och litteratur som är relevant för studien. De största skillnaderna handlar om synen på nivågruppering och vilket syfte ett utökat samarbete bör ha – metodiskt eller didaktiskt. Ett bekymmer som delas av intervjudeltagarna och forskare på området är avsaknaden av användarvänliga metoder och tillfredsställande undervisningsmodeller. För att utmana de språkbegåvade barnen och utforma engelskundervisningen med tanke på dessa barn, visar undersökningen att både undervisningskvaliteten och förväntningarna på samtliga elever bör höjas.</p>

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur språkbegåvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke på just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om både begåvning och språkbegåvning. Här presenteras vad som kännetecknar ett begåvat respektive språkbegåvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som är viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras även kopplingar till skolans styrdokument. I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lärare ser på begåvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frågeställningar: Begåvade barn – vilka är det? Vad behöver de begåvade barnen? Begåvade barn i engelskundervisningen – hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begåvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas så att de begåvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begåvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter på vad som är bäst för de språkbegåvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbättras. I diskussionen framgår att resultatet av intervjustudien inte går helt hand i hand med den forskning och litteratur som är relevant för studien. De största skillnaderna handlar om synen på nivågruppering och vilket syfte ett utökat samarbete bör ha – metodiskt eller didaktiskt. Ett bekymmer som delas av intervjudeltagarna och forskare på området är avsaknaden av användarvänliga metoder och tillfredsställande undervisningsmodeller. För att utmana de språkbegåvade barnen och utforma engelskundervisningen med tanke på dessa barn, visar undersökningen att både undervisningskvaliteten och förväntningarna på samtliga elever bör höjas.

Alla elever har rätt till en likvärdig skolgång och att utvecklas efter sin egen förmåga enligt svensk lag och Barnkonventionen. Det är dock många elever i skolan idag som inte utmanas och utvecklas som lagen kräver. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningen säger om identifiering av högpresterande och begåvade elever samt hur undervisningen differentieras för dessa elever. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar: - Vilka aspekter lyfts fram om identifiering av begåvade och högpresterande elever inom matematik?  - Hur differentieras undervisningen för högpresterande och begåvade elever inom matematik?  Studiens resultat visar att en differentierad undervisning är positivt för matematiskt begåvade elever i många avseenden. Resultaten mynnar ut i slutsatsen som betonar vikten av att identifiera dessa elever och att differentierad undervisning måste anpassas efter elevgrupp och individer, därmed finns det inget rätt och fel generellt.

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ”Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara”. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv. Teorin belyser vad som innefattas i otillåtet beteende, hur beteendet tar sig uttryck och vilka skäl som kan ligga till grund för beteendet. Vi skriver även utifrån Bergengren (2001) och Northouse (2007) om olika ledarstrategier vilka hjälper oss till en indelning av chefernas ledarstilar.För denna undersökning har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som underlag. Intervjuerna har varit åtta till antalet och dessa har genomförts på olika företag inom olika branscher i Karlstad. Respondenterna är chefer med personalansvar då cheferna representerar ledningen och dess syn på otillåtet beteende vilket vi syftar till att undersöka. Vi har valt olika branscher för att få ett bredare underlag till jämförelser cheferna emellan.Med hjälp av frågeställningarna har vi kommit fram till hur cheferna bemöter otillåtet beteende och vilka strategier de agerar utifrån. I analys – och resultatdelen sammanfattas resultaten från intervjuerna och kopplas till tidigare teori. I denna del besvaras även frågeställningarna. Vad vi kommit fram till är att chefer inte uppfattar otillåtet beteende som en motståndshandling mot ledningen utan snarare ser beteendet som en naturlig följd av att anställda är olika individer. Framförallt beskrivs handlingar såsom stöld, illojalitet, frånvaro, längre raster och motsättning av riktlinjer ingå i otillåtet beteende. Detta otillåtna beteende står i relation till arbetsplatsens grad av autonomi vilket i sin tur står i relation till arbetsplatsens grad av kontroll och dessa tre komponenter samspelar med varandra. Det finns skillnader för hur cheferna bemöter det otillåtna beteendet, mycket beroende av bransch och grad av autonomi. Gemensamt för cheferna är dock att kommunicera med de anställda för att komma till botten med problemen. För att utarbeta strategier för chefernas bemötande har vi reviderat det preliminära resultatet för en idé om ledningens ”omedelbara försvar” mot motstånd och brutit ut kategorierna avleda, avgränsa, avdramatisera, utmana samt lagt till kategorin acceptera.I diskussionen reflekterar vi kring autonomins betydelse för studiens resultat. Vi ser en koppling mellan huruvida arbetet går ut över anställdas fritid och chefernas inställning till anställdas agerande. På företag med lägre autonomi används kontroll i högre utsträckning för att hantera otillåtna beteenden. Genom att skärpa kontrollen och styra upp arbetet ytterligare motverkas möjligheten för de anställda att på egen hand korrigera sitt beteende. Vår slutsats blir att autonomi leder till att anställda identifierar sig mer med företaget. Vi har även diskuterat förslag på vidare forskning.</p>

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ”Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara”. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv. Teorin belyser vad som innefattas i otillåtet beteende, hur beteendet tar sig uttryck och vilka skäl som kan ligga till grund för beteendet. Vi skriver även utifrån Bergengren (2001) och Northouse (2007) om olika ledarstrategier vilka hjälper oss till en indelning av chefernas ledarstilar.För denna undersökning har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som underlag. Intervjuerna har varit åtta till antalet och dessa har genomförts på olika företag inom olika branscher i Karlstad. Respondenterna är chefer med personalansvar då cheferna representerar ledningen och dess syn på otillåtet beteende vilket vi syftar till att undersöka. Vi har valt olika branscher för att få ett bredare underlag till jämförelser cheferna emellan.Med hjälp av frågeställningarna har vi kommit fram till hur cheferna bemöter otillåtet beteende och vilka strategier de agerar utifrån. I analys – och resultatdelen sammanfattas resultaten från intervjuerna och kopplas till tidigare teori. I denna del besvaras även frågeställningarna. Vad vi kommit fram till är att chefer inte uppfattar otillåtet beteende som en motståndshandling mot ledningen utan snarare ser beteendet som en naturlig följd av att anställda är olika individer. Framförallt beskrivs handlingar såsom stöld, illojalitet, frånvaro, längre raster och motsättning av riktlinjer ingå i otillåtet beteende. Detta otillåtna beteende står i relation till arbetsplatsens grad av autonomi vilket i sin tur står i relation till arbetsplatsens grad av kontroll och dessa tre komponenter samspelar med varandra. Det finns skillnader för hur cheferna bemöter det otillåtna beteendet, mycket beroende av bransch och grad av autonomi. Gemensamt för cheferna är dock att kommunicera med de anställda för att komma till botten med problemen. För att utarbeta strategier för chefernas bemötande har vi reviderat det preliminära resultatet för en idé om ledningens ”omedelbara försvar” mot motstånd och brutit ut kategorierna avleda, avgränsa, avdramatisera, utmana samt lagt till kategorin acceptera.I diskussionen reflekterar vi kring autonomins betydelse för studiens resultat. Vi ser en koppling mellan huruvida arbetet går ut över anställdas fritid och chefernas inställning till anställdas agerande. På företag med lägre autonomi används kontroll i högre utsträckning för att hantera otillåtna beteenden. Genom att skärpa kontrollen och styra upp arbetet ytterligare motverkas möjligheten för de anställda att på egen hand korrigera sitt beteende. Vår slutsats blir att autonomi leder till att anställda identifierar sig mer med företaget. Vi har även diskuterat förslag på vidare forskning.

The purpose of this study is to investigate five teachers’ opinions on the work with individualization with focus on above-average pupils. I have issued four questions based on the purpose of this study: - How do these teachers define the theoretical concepts of individualization and above-average pupils? - How do the teachers reason about the concept of individualization with focus on the above-average pupils? - How do the teachers reason regarding the work with individualization in the Swedish language? - Do these teachers consider that there are difficulties to individualize the work so that it will challenge above-average pupils? The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with five teachers in primary school. The theory and the theoretical concepts this study is based on is: what defines the above- average pupils, the zone of proximal development, the concept of individualization and motivation and the importance of cognitive and non-cognitive abilities. The study shows that the theoretical concept of above-average pupils is hard to define and it shows a difference between how the teachers choose to define it. However, the teachers show a good understanding of the concept of individualization which they define as an approach based on each individual's level of knowledge. It also shows that the teachers are having difficulties individualizing the school assignments to challenge and stimulate the above-average pupils. The teachers mean that the main reason for this problem is the lack of resources the teachers have available.

The purpose of this study is to investigate how some teachers work with above-average pupils in mathematics. I have issued three questions based on the purpose of this study: How do teachers define an above-average pupil? In what way the teachers stimulate and challenge the above-average pupils? Has the school done something special for the above-average pupils? The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with four teachers in primary school. The method consists of interviews and observations. The study shows that the teachers make an effort to give these pupils extra attention and challenging tasks. A major focus is put on problems solving and to develop the pupil's ability to be able to explain how they think and if necessary, they should be able to explain even to their fellow- pupils. We can also learn by teaching others. The results of the survey shows that teachers are aware of the pupils need for extra support, which partly means a dilemma for teachers. The teachers would like to offer even more than they can to the pupils, but due to lack of time, partly through staff meetings and documentation work and other things, the time is not sufficient for the teachers. My research is relevant because it highlights the above-average pupil’s perspectives through the teacher's experiences in the classroom. I have seen teachers’ different views on their educational approach, which has been a major goal of my investigation.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det kognitivistiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Vi har undersökt grundskollärares beskrivningar av hur de individanpassar undervisningen för de högpresterande eleverna i ämnet svenska samt deras åsikter om vad skolan kan bidra med för att tillgodose de högpresterande eleverna i undervisningen. Vi har även undersökt hur högpresterande elever upplever sin svenskundervisning. Underlaget för studien har erhållits genom ostrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna samt elever i årskurserna 2 och 3. Resultatet av undersökningen visar att de berörda lärarna har en tanke med att utmana och stimulera de högpresterande eleverna genom individanpassningar men att det skulle kunna ske i högre utsträckning. Nivågruppering utefter elevernas olika förmågor och berikande effekter sker, medan acceleration förekommer minimalt i lärarens undervisning. De högpresterande eleverna uppger att utmaningar skulle kunna ges i mycket högre grad. Kompetensutveckling och samplanering mellan lärarna i syfte att utmana och stimulera de högpresterande eleverna sker minimalt på samtliga skolor som ingår i undersökningen. Ökad kunskap hos samtliga lärare om hur de kan bemöta högpresterande elever samt utökning av kollegialt lärande med fokus på högpresterande elever, skulle kunna bidra till att lärarna kan utmana dessa elever mer på rätt nivå. Vid samplanering skulle även ökad nivågruppering ske ute på skolorna anser lärarna, vilket skulle bidra till att svenskundervisningen individanpassades ytterligare för de högpresterande eleverna.

Föreliggande studie har som syfte att få en djupare förståelse för hur lärare identifierar, stödjer, arbetar med och utmanar särskilt begåvade elever i matematik för grundskolans tidigare år, 1-3. Studien grundar sig på lärares erfarenheter och uppfattningar. Insamlat material för studien är gjord genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet är bearbetat utifrån innehållsanalys för att skapa en djupare förståelse för fenomenen. Studien har bidragit till en förståelse för särskilt begåvade elever inom ämnet matematik och hur man praktiskt kan lägga upp den matematiska undervisningen för att stödja och utmana de eleverna i sin kunskapsutveckling.