<p>Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur språkbegåvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke på just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om både begåvning och språkbegåvning. Här presenteras vad som kännetecknar ett begåvat respektive språkbegåvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som är viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras även kopplingar till skolans styrdokument.</p><p>I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lärare ser på begåvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frågeställningar: Begåvade barn – vilka är det? Vad behöver de begåvade barnen? Begåvade barn i engelskundervisningen – hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begåvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas så att de begåvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begåvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter på vad som är bäst för de språkbegåvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbättras.</p><p>I diskussionen framgår att resultatet av intervjustudien inte går helt hand i hand med den forskning och litteratur som är relevant för studien. De största skillnaderna handlar om synen på nivågruppering och vilket syfte ett utökat samarbete bör ha – metodiskt eller didaktiskt. Ett bekymmer som delas av intervjudeltagarna och forskare på området är avsaknaden av användarvänliga metoder och tillfredsställande undervisningsmodeller. För att utmana de språkbegåvade barnen och utforma engelskundervisningen med tanke på dessa barn, visar undersökningen att både undervisningskvaliteten och förväntningarna på samtliga elever bör höjas.</p>

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur språkbegåvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke på just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om både begåvning och språkbegåvning. Här presenteras vad som kännetecknar ett begåvat respektive språkbegåvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som är viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras även kopplingar till skolans styrdokument. I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lärare ser på begåvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frågeställningar: Begåvade barn – vilka är det? Vad behöver de begåvade barnen? Begåvade barn i engelskundervisningen – hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begåvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas så att de begåvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begåvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter på vad som är bäst för de språkbegåvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbättras. I diskussionen framgår att resultatet av intervjustudien inte går helt hand i hand med den forskning och litteratur som är relevant för studien. De största skillnaderna handlar om synen på nivågruppering och vilket syfte ett utökat samarbete bör ha – metodiskt eller didaktiskt. Ett bekymmer som delas av intervjudeltagarna och forskare på området är avsaknaden av användarvänliga metoder och tillfredsställande undervisningsmodeller. För att utmana de språkbegåvade barnen och utforma engelskundervisningen med tanke på dessa barn, visar undersökningen att både undervisningskvaliteten och förväntningarna på samtliga elever bör höjas.