Att Acceptera eller inte – funktionalismens genombrott som mediehändelse 1931–1933. Uppsala Universitet: Inst. för idé-och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårterminen 2022. Manifestet Acceptera utkom år 1931 av en grupp framstående svenska arkitekter, och brukar räknas som funktionalismens programskrift i Sverige. De idéer om modern och ändamålsenlig arkitektur som presenteras där, har fått stort inflytande som märks av än idag. Denna uppsats undersöker manifestet Acceptera som medial produkt, från lansering till reception. Vissa forskare menar att funktionalismens starka fäste i Sverige beror på de ambitioner som gjordes på 1930-talet då man ville skapa en folklig förankring i vissa frågor, och därmed integrera publiken och upprätta denna som ett kunskapsobjekt. I uppsatsen ställs därför frågan hur arkitekterna föreställde sig sin publik och vilka medel de använde för att nå ut till denna. Det framgår att manifestförfattarna föreställde sig en irrationell publik som behövde övertygas om att de lever i en modern tid, för att därmed själva kunna börja reproducera funktionalismens ideal. Publiken skulle styras med arkitektoniska hjälpmedel, och övertygas genom manifestet, som med sitt enkla, slagkraftiga och provokativa språk och uttryck syftade till att väcka känslor och tankar hos en publik som inte var insatt i dessa frågor ännu, så att de i förlängningen kunde styras i rätt riktning. I uppsatsen ställs även frågan om hur den faktiska receptionen såg ut i svensk dagspress, för att se hur manifestets idéer togs emot i sin samtid. Genom en närläsning av tidningsinlägg som diskuterade manifestet mellan åren 1931 och 1933 framgår det att den tilltänka publiken inte tycks ha varit involverad i frågan, utan diskussionen om manifestet fördes mest av en redan intern, införstådd grupp arkitekter och konstvetare. Mottagandet av skriften var dock mer delad än vad man idag kanske skulle föreställa sig då manifestet tilldelas sådan stor betydelse för Sveriges modernistiska tankegods. Key words: Acceptera, funktionalism, medborgerlig publik, socialreformism, arkitektur.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom karaktäriserad av episoder med mani och depression. Symtom på mani kan vara ökad energi och förhöjd sinnesstämning och depression kännetecknas av sänkt sinnesstämning och minskad aktivitet. Sjukdomen behandlas oftast farmakologiskt men det är även betydelsefullt med psykologiskt inriktade åtgärder. Då bipolär sjukdom är en relativt vanligt förekommande sjukdom är sannolikheten stor att sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa patienter. Svårigheter kan finnas för sjuksköterskan att leva sig in i livsvärlden hos patienter med bipolär sjukdom och förstå att sjukdomen genomsyrar stora delar av det dagliga livet. Syftet med studien är att belysa upplevelser av att leva med bipolär sjukdom ur ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats. Fynd som gjordes var att patienterna har svårigheter att hantera symtomen och att sjukdomen påverkar deras livsvärld. Patienterna nämner problem med att behålla riktning i livet och har svårt att acceptera diagnosen samt att sjukdomen påverkar jaget och identiteten. Vikten av förtroendefulla relationer betonas men även en problematik med att upprätthålla dessa. Upplevelser av skuld, skam och stigmatisering beskrivs. Upplevelserna bekräftar sjukdomens komplexitet och vikten av att sjuksköterskan har god kunskap om sjukdomen, skapar en bra vårdrelation och har ett vårdande samtal för att hjälpa patienterna att leva med sjukdomen, att acceptera diagnosen och att bli självständiga. En insikt och förståelse hos sjuksköterskan i patienternas upplevelser skulle kunna bidra till en bättre omvårdnad. Det kan konstateras en problematik med att allmänsjuksköterskan vårdar denna patientgrupp. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ”Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara”. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv. Teorin belyser vad som innefattas i otillåtet beteende, hur beteendet tar sig uttryck och vilka skäl som kan ligga till grund för beteendet. Vi skriver även utifrån Bergengren (2001) och Northouse (2007) om olika ledarstrategier vilka hjälper oss till en indelning av chefernas ledarstilar.För denna undersökning har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som underlag. Intervjuerna har varit åtta till antalet och dessa har genomförts på olika företag inom olika branscher i Karlstad. Respondenterna är chefer med personalansvar då cheferna representerar ledningen och dess syn på otillåtet beteende vilket vi syftar till att undersöka. Vi har valt olika branscher för att få ett bredare underlag till jämförelser cheferna emellan.Med hjälp av frågeställningarna har vi kommit fram till hur cheferna bemöter otillåtet beteende och vilka strategier de agerar utifrån. I analys – och resultatdelen sammanfattas resultaten från intervjuerna och kopplas till tidigare teori. I denna del besvaras även frågeställningarna. Vad vi kommit fram till är att chefer inte uppfattar otillåtet beteende som en motståndshandling mot ledningen utan snarare ser beteendet som en naturlig följd av att anställda är olika individer. Framförallt beskrivs handlingar såsom stöld, illojalitet, frånvaro, längre raster och motsättning av riktlinjer ingå i otillåtet beteende. Detta otillåtna beteende står i relation till arbetsplatsens grad av autonomi vilket i sin tur står i relation till arbetsplatsens grad av kontroll och dessa tre komponenter samspelar med varandra. Det finns skillnader för hur cheferna bemöter det otillåtna beteendet, mycket beroende av bransch och grad av autonomi. Gemensamt för cheferna är dock att kommunicera med de anställda för att komma till botten med problemen. För att utarbeta strategier för chefernas bemötande har vi reviderat det preliminära resultatet för en idé om ledningens ”omedelbara försvar” mot motstånd och brutit ut kategorierna avleda, avgränsa, avdramatisera, utmana samt lagt till kategorin acceptera.I diskussionen reflekterar vi kring autonomins betydelse för studiens resultat. Vi ser en koppling mellan huruvida arbetet går ut över anställdas fritid och chefernas inställning till anställdas agerande. På företag med lägre autonomi används kontroll i högre utsträckning för att hantera otillåtna beteenden. Genom att skärpa kontrollen och styra upp arbetet ytterligare motverkas möjligheten för de anställda att på egen hand korrigera sitt beteende. Vår slutsats blir att autonomi leder till att anställda identifierar sig mer med företaget. Vi har även diskuterat förslag på vidare forskning.</p>

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ”Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara”. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv. Teorin belyser vad som innefattas i otillåtet beteende, hur beteendet tar sig uttryck och vilka skäl som kan ligga till grund för beteendet. Vi skriver även utifrån Bergengren (2001) och Northouse (2007) om olika ledarstrategier vilka hjälper oss till en indelning av chefernas ledarstilar.För denna undersökning har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som underlag. Intervjuerna har varit åtta till antalet och dessa har genomförts på olika företag inom olika branscher i Karlstad. Respondenterna är chefer med personalansvar då cheferna representerar ledningen och dess syn på otillåtet beteende vilket vi syftar till att undersöka. Vi har valt olika branscher för att få ett bredare underlag till jämförelser cheferna emellan.Med hjälp av frågeställningarna har vi kommit fram till hur cheferna bemöter otillåtet beteende och vilka strategier de agerar utifrån. I analys – och resultatdelen sammanfattas resultaten från intervjuerna och kopplas till tidigare teori. I denna del besvaras även frågeställningarna. Vad vi kommit fram till är att chefer inte uppfattar otillåtet beteende som en motståndshandling mot ledningen utan snarare ser beteendet som en naturlig följd av att anställda är olika individer. Framförallt beskrivs handlingar såsom stöld, illojalitet, frånvaro, längre raster och motsättning av riktlinjer ingå i otillåtet beteende. Detta otillåtna beteende står i relation till arbetsplatsens grad av autonomi vilket i sin tur står i relation till arbetsplatsens grad av kontroll och dessa tre komponenter samspelar med varandra. Det finns skillnader för hur cheferna bemöter det otillåtna beteendet, mycket beroende av bransch och grad av autonomi. Gemensamt för cheferna är dock att kommunicera med de anställda för att komma till botten med problemen. För att utarbeta strategier för chefernas bemötande har vi reviderat det preliminära resultatet för en idé om ledningens ”omedelbara försvar” mot motstånd och brutit ut kategorierna avleda, avgränsa, avdramatisera, utmana samt lagt till kategorin acceptera.I diskussionen reflekterar vi kring autonomins betydelse för studiens resultat. Vi ser en koppling mellan huruvida arbetet går ut över anställdas fritid och chefernas inställning till anställdas agerande. På företag med lägre autonomi används kontroll i högre utsträckning för att hantera otillåtna beteenden. Genom att skärpa kontrollen och styra upp arbetet ytterligare motverkas möjligheten för de anställda att på egen hand korrigera sitt beteende. Vår slutsats blir att autonomi leder till att anställda identifierar sig mer med företaget. Vi har även diskuterat förslag på vidare forskning.

Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid långvarig muskuloskeletal smärta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smärtan. Vilka strategier en individ använder sig av är beroende på individens livshistoria. Det är av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt för att kunna ge stöd åt individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med långvarig muskuloskeletal smärta. I studien ingick 12 vetenskapliga artiklar varav 9 kvalitativa och 3 kvantitativa. Det framkom att individer med långvarig muskuloskeletal smärta använde sig av många olika copingstrategier som ingick under att förneka och acceptera, vilket kunde leda till misslyckad anpassning eller anpassning. Strategier vid acceptans och förnekande fungerade som redskap för individer med långvarig muskuloskeletal smärta vid coping. Synen på människan ska vara holistisk och sjuksköterskans omvårdnad ska fungera som ett stöd för individer med långvarig muskuloskeletal smärta vid valet av copingstrategier. Inga studier belyste betydelsen av sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid individens val av copingstrategier. Mer forskning kring vad en sjuksköterska gör för att möjliggöra coping och utvecklingen av copingstrategier för individer med långvarig muskuloskeletal smärta efterlyses. / Chronic musculoskeletal pain is a big problem among the Swedish population today. To enable the management of the chronic musculoskeletal pain there is a need of coping strategies. What strategies an individual uses is depending on the individual’s story of life. It is important that nurses have a holistic approach to support individuals in the selection of coping strategies. The purpose of the literature study was to identify coping strategies in individuals with chronic musculoskeletal pain. In this study 12 research articles were included, of which 9 were qualitative and 3 were quantitative. The result showed that individuals with chronic musculoskeletal pain used many different coping strategies that were included in denial and acceptance, which could lead to failed adaptation or adaptation. Strategies for acceptance and denial functioned as coping tools for individuals with chronic musculoskeletal pain. Nurses’ care should act as a support for individuals with chronic musculoskeletal pain in the choice of coping strategies and perception of the human being should be holistic. No studies revealed the importance of the nurse's care work in the choice of coping strategies. More research is desirable on what nurses need to do, to enable individuals to cope and develop coping strategies.

<p>The progress of chronic disorders such as heart failure and chronic obstructive pulmonary disease affects various aspects of life. They have an deep impact on patients´experience of health and wellbeing and their functional qualities and quality of life. Several studies have in an extensive way described heart failure and chronic obstructive pulmonary disease in its own domain but few qualitative studies consider coexistence of the disorders from a caring science perspective. The aim was to describe the meaning of living with heart failure and chronic obstructive pulmonary disease from a lifeworld perspective. With a phenomenological and reflecting lifeworld approach it´s possible to describe eight patients daily experiences of living with severe and chronic disorders from their own narratives. A general structure describing the phenomenon emerges from the analysis as an acceptance of an unpredictable and changed situation in life. When bodily strengths are balanced and adjusted due to the condition of the disorders harmony will appear in life. The phenomenon´s general structure is illustrated through five constituents; <em>the failing body, make sacrifice, living the life that exist, placing one´s life in the hands of others </em>and <em>to lose one´s identity.</em></p>

The progress of chronic disorders such as heart failure and chronic obstructive pulmonary disease affects various aspects of life. They have an deep impact on patients´experience of health and wellbeing and their functional qualities and quality of life. Several studies have in an extensive way described heart failure and chronic obstructive pulmonary disease in its own domain but few qualitative studies consider coexistence of the disorders from a caring science perspective. The aim was to describe the meaning of living with heart failure and chronic obstructive pulmonary disease from a lifeworld perspective. With a phenomenological and reflecting lifeworld approach it´s possible to describe eight patients daily experiences of living with severe and chronic disorders from their own narratives. A general structure describing the phenomenon emerges from the analysis as an acceptance of an unpredictable and changed situation in life. When bodily strengths are balanced and adjusted due to the condition of the disorders harmony will appear in life. The phenomenon´s general structure is illustrated through five constituents; the failing body, make sacrifice, living the life that exist, placing one´s life in the hands of others and to lose one´s identity.

The effects of short-term meditation is a debated subject. There is studies that indicates that there is none or limited effect. Research of mindfulness meditation has also shown positive effects on working memory related tasks and sustained attention, but it can also show reduction of stress and depression. This study evaluate the effects of short-term guided meditation in a group of 10 persons in comparison with a control group. Results indicated no difference in memory tasks such as digit-span but the experimental group showed significant improvements in self-reported stress and mindful assets such as Acting with awareness and Acceptance without judgement. The results are consistent with previous research in this area. / Effekten av kortsiktig meditation är omdiskuterad. Det finns studier som indikerar att det inte finns någon eller limiterad effekt. Tidigare forskning kring meditation har också visat positiva effekter på arbetsrelaterade uppgifter och bibehållen uppmärksamhet men även på stressreducering och depression. Den här studien utvärderar effekten av guidad meditation vid tre tillfällen på en experimentgrupp av tio personer i jämförelse med en kontrollgrupp. Resultaten visar inte att mindfulness hade signifikant påverkan på arbetsminnet men signifikant positiv påverkan på stressreducering och på mindfulnessdrag som Agera med medvetenhet och Acceptera utan fördomar. Resultaten går i linje med tidigare forskning inom det här området.

I många utvecklingsländer finns en begränsad tillgång på utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta även en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för två deltagare med cerebral pares på ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie är att genom intervention studera och utveckla de i mätsituationerna responsiva talakterna att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Detta sker med hjälp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfärda, liksom mer och mindre för att upprätthålla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av två interventionsperioder, bestående av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal. Resultaten visar att deltagarna i varierande grad lärde sig att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Det observerades även att deltagarna i högre grad utförde performativa talakter utanför den styrda testsituationen. Områden som vidare diskuteras är bland annat deltagarnas kommunikativa handlingar utifrån The Communication Matrix där en utveckling från prelingvistiska uttrycksätt till användandet av abstrakta symboler synliggjordes hos deltagarna. / In several developing countries there are a limited supply of developed AAC systems (Alant, 1999) whereas a lack of knowledge about the possibilities of working with communication problems (Marshall, 1997). The present study is an intervention study about the introduction of augmentative and alternative communication (AAC) for two participants with cerebral palsy at a day-care centre in the Kilimanjaro Region, Tanzania. The purpose of the intervention study was to develop responsive speech acts to attract attention to initiate interaction, accept and reject interaction, as well as maintain and terminate interaction. This was done using the terms yes and no to accept and reject, and more and less to continue and terminate interaction. The study followed a single subject design consisting of two intervention periods, where direct intervention with the participants and continuing training and guidance for the staff occurred. The results show that the participants in varying degrees, has learned to attract attention to initiate interaction, accept and reject interaction as well as to maintain and terminate interaction. It was also observed that the participants learned to use the performative speech acts outside the controlled test situation. An area further discussed is the participants’ communicative acts as shown in The Communication Matrix, which displayed a development from pre linguistic models of expression to use the abstract symbols.