Att Acceptera eller inte – funktionalismens genombrott som mediehändelse 1931–1933. Uppsala Universitet: Inst. för idé-och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårterminen 2022. Manifestet Acceptera utkom år 1931 av en grupp framstående svenska arkitekter, och brukar räknas som funktionalismens programskrift i Sverige. De idéer om modern och ändamålsenlig arkitektur som presenteras där, har fått stort inflytande som märks av än idag. Denna uppsats undersöker manifestet Acceptera som medial produkt, från lansering till reception. Vissa forskare menar att funktionalismens starka fäste i Sverige beror på de ambitioner som gjordes på 1930-talet då man ville skapa en folklig förankring i vissa frågor, och därmed integrera publiken och upprätta denna som ett kunskapsobjekt. I uppsatsen ställs därför frågan hur arkitekterna föreställde sig sin publik och vilka medel de använde för att nå ut till denna. Det framgår att manifestförfattarna föreställde sig en irrationell publik som behövde övertygas om att de lever i en modern tid, för att därmed själva kunna börja reproducera funktionalismens ideal. Publiken skulle styras med arkitektoniska hjälpmedel, och övertygas genom manifestet, som med sitt enkla, slagkraftiga och provokativa språk och uttryck syftade till att väcka känslor och tankar hos en publik som inte var insatt i dessa frågor ännu, så att de i förlängningen kunde styras i rätt riktning. I uppsatsen ställs även frågan om hur den faktiska receptionen såg ut i svensk dagspress, för att se hur manifestets idéer togs emot i sin samtid. Genom en närläsning av tidningsinlägg som diskuterade manifestet mellan åren 1931 och 1933 framgår det att den tilltänka publiken inte tycks ha varit involverad i frågan, utan diskussionen om manifestet fördes mest av en redan intern, införstådd grupp arkitekter och konstvetare. Mottagandet av skriften var dock mer delad än vad man idag kanske skulle föreställa sig då manifestet tilldelas sådan stor betydelse för Sveriges modernistiska tankegods. Key words: Acceptera, funktionalism, medborgerlig publik, socialreformism, arkitektur.