<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. <strong>Metod:</strong> Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. <strong>Huvudresultatet:</strong> visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla. Familjestruktur och föräldrars påverkan var andra faktorer som hade effekt på hur ungdomarna såg sig själva och deras hantering av sjukdomen. <strong>Slutsats</strong>: Kroniska sjukdomar som diabetes kräver mycket egenvård och engagemang från både barnet/ungdomen och deras föräldrar, särskilt då de unga diabetikerna har utvecklat ätstörningsbeteenden som komplicerar familjförhållanden ytterligare. Genom att identifiera och behandla eventuella riskfaktorer kan sjuksköterskan stärka de unga patienternas kunskap om sjukdomen men även föräldrarna. Mer forskning behövs för att utveckla bättre sätt och redskap för att upptäcka och stödja ungdomar med detta problem.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. Metod: Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet: visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla. Familjestruktur och föräldrars påverkan var andra faktorer som hade effekt på hur ungdomarna såg sig själva och deras hantering av sjukdomen. Slutsats: Kroniska sjukdomar som diabetes kräver mycket egenvård och engagemang från både barnet/ungdomen och deras föräldrar, särskilt då de unga diabetikerna har utvecklat ätstörningsbeteenden som komplicerar familjförhållanden ytterligare. Genom att identifiera och behandla eventuella riskfaktorer kan sjuksköterskan stärka de unga patienternas kunskap om sjukdomen men även föräldrarna. Mer forskning behövs för att utveckla bättre sätt och redskap för att upptäcka och stödja ungdomar med detta problem.

Abstract Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that worldwide greatly increases among children and adolescents. Major demands are required from the individual who has this disease, which also requires significant knowledge from the nurses so they can be able to develop and create individual conditions for children and adolescents. Thus, the children and the adolescents can be able to take responsibility and feel secure in their own care. The nurse's techniques and specific tools in this work are however not particularly noteworthy and therefore needs to be advised. Aim: The aim of this study was to describe the experiences nurses have of supporting adolescents, between 12-18 years, with type 1 diabetes to an increased understanding of the disease and also to examine the methodological aspect data collection in the articles of this study. Method: A descriptive, literature study according to Polit and Beck (2012). 14 scientific articles have been produced from the databases PubMed and Cinahl, which can be accessed through the University of Gävle servers for scientific databases. Main results: Nurses have experienced that it is important to include teamwork with the adolescents with type 1 diabetes. The importance of parents' continued commitments were also highlighted. It could be difficult to get feedback from the young people and therefore it was important that the nurse created trust and in an educational way could instruct young people to dare to take full responsibility over their own care. Many nurses also highlighted the importance of working with the best available scientific evidence in order to educate and disseminate facts about the disease. Conclusion: Responsiveness, flexibility and support were key concepts in the nurse's work with children and adolescents with type 1 diabetes. Nurses can not only work according to strictly established guidelines. Generally, nurses felt an uncertainty in the responsibility in the care of children and adolescents with type 1 diabetes. This is established on the basis that nurses felt that they did not have sufficient knowledge to provide optimal care for children and adolescents with type 1 diabetes.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern. The aim of this study is to illustrate what possibilities the authorized nurse has to detect and to support the depressed elderly patient. The method to do this has been through a literature review, and with content analysis as an analytic method. The result is based on nine articles and shows the authorized nurse can do a great deal to detect and support the elderly depressed patient without being a specialist in this field of nursing. By recognizing the signs of depression and being aware that depression is not a part of the normal aging process, the authorized nurse can do a lot observe the patient and se to that he gets the care and support he is entitled to. Keywords: Elders, Depression, Nursing, Detect, Support / SAMMNFATTNING De personer som sjuksköterskan möter ute på sjukhusavdelningar, särskilda boenden och sjukhem är till stor del äldre. Enligt Wasserman (2000) visar mellan 30 och 40 procent av dessa tecken på depression. Att känna till depressionens uttryckssätt och hur man som sjuksköterska genom omvårdnad ska kunna stödja patienten är därför viktigt. I bakgrunden beskrivs allmänna symtom på depression och hur depressionen tar sig uttryck hos äldre. Till detta kommer behandlingsmöjligheter och omvårdnadsaspekter. Syftet är att belysa vad sjuksköterskan kan göra för att upptäcka och stödja äldre deprimerade patienter och metoden för detta har varit en litteratur studie där innehålls analys använts som analysmetod. Resultatet baseras på nio artiklar som visar att sjuksköterskan kan göra mycket för att upptäcka och stödja äldre deprimerade patienter utan att var någon specialist inom området psykiatri.Genom att känna till depressionens uttryck och vara medveten om att depression inte är en del av det normala åldrandet kan man som sjuksköterska göra mycket för att se till att patienten uppmärksammas och får den omvårdnad och det stöd som han/ hon har rätt till.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare gör för att lägga märke till stimulans som barn kan vara hjälpta av. I förskolan finns idag fler parallella förhållningssätt som kan leda till utmaningar för förskollärare i deras profession, till exempel strävan efter att ge varje barn den stöttning de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Samtidigt betonas vikten av att inte bedöma barn i jämförelse med varandra. För att undersöka förskollärarnas egna upplevelser av detta, användes en fenomenologisk ansats med utgångspunkt i förskollärarnas egna berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både metoder som förskollärarna använder sig av för att uppmärksamma vad barn kan vara hjälpta av, samt hur de reflekterar kring ämnet bedömning. Två betydande faktorer framträder som påverkar förskollärarnas arbete för att lägga märke till barns behov, förskollärarnas kompetens samt förutsättningar för att genomföra uppdraget. Barngruppens storlek samt brist på personal påverkar förskollärarna att använda färre metoder för att uppmärksamma vilken stimulans som barnen kan vara hjälpta av, vilket kan få konsekvensen att bilden av varje barns kompetenser och behov kan bli begränsad och uppfattas endast utifrån vissa aspekter. Undersökningen synliggör dessutom dilemmat för förskollärarna att rikta blicken mot vad barnen kan samt vilken stimulans de kan vara hjälpta av, samtidigt som förskollärarna betonar att de inte ska bedöma barnen. En slutsats är därför att det behövs mer diskussioner i förskolan som framhåller vikten av att barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och hur detta kan genomföras med hjälp av olika metoder.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var dels att undersöka vilka bakomliggande orsaker som leder till att elever hamnar i matematiksvårigheter. Dels att undersöka hur lärare kan stödja elever i matematiksvårigheter. Data i studien har samlats in via manuell sökning och databassökning i framför allt ERIC och UniSearch. Resultatet visade att kognitiva, psykologiska och sociologiska orsaker kan förklara elevers matematiksvårigheter. Vidare visade även resultatet att lärare har en stor påverkan på elevers utveckling i ämnet matematik. Därav ska lärare stödja elever genom att exempelvis anpassa undervisningen efter elevers behov. I resultatet framkommer ett flertal tillvägagångssätt på hur läraren kan göra detta.

Sjuksköterskors roll i att stödja mödrar med amning på barnavårdscentral Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2024. Bakgrund: Amning är avgörande för hälsan hos både mor och barn och stöds av internationella hälsoorganisationer som WHO. Sverige upplever dock sjunkande amningsfrekvenser, trots rekommendationer om exklusiv amning i upp till sex månader och partiell amning därefter. Forskning betonar amningens hälsofördelar och nödvändigheten av stöd till mödrar. Denna studie fokuserar på BVC-sjuksköterskors erfarenheter på barnhälsovårdscentraler och det stöd de ger, för att utforma strategier som kan förbättra och främja amningsprocess. Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka BVC-sjuksköterskornas upplevelser av att stödja ammande mödrar och främja en sund amningsprocess   Metod: Studien har en kvalitativ design där data utgörs av semistrukturerade intervjuer med sex BVC sjuksköterskor som analyserats med metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier; stödja och främja amning och utmaningar med amning med tillhörande sju underkategorier.  Slutsats: Effektivt amningsstöd kräver ett nära samarbete mellan vårdpersonal och familjer samt starka relationer mellan mödrar och BVC-sjuksköterskor, med fokus på kommunikation för att minska skillnaden mellan internationella rekommendationer och praktik.

Bakgrund: Livräddande insatser ges till patienten som vårdas på en intensivvårdsavdelning. I vissa fall om patientens liv inte går att rädda inleds nya intensivvårdsinsatser i form av organbevarande behandling för att möjliggöra för en eventuell organdonation, vilket kan upplevas som utmanande och behöver studeras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i brytpunkten mellan livsuppehållande behandling och organbevarande behandling. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; att vårdandet blir en känslofylld utmaning som väcker existentiella frågor, att stödja närstående i deras förtvivlan, att ändra fokus från att vårda i livsuppehållande syfte till att vårda organbevarande, att få stöd av lagstiftningen bidrar till kompetensutveckling. Slutsats: I studien framkom det att intensivvårdssjuksköterskor upplevde vårdandet i brytpunkten mellan livsuppehållande behandling och organbevarande behandling som en ansvarsfull uppgift där antonyma känslor är i konflikt inom dem. Strategier som intensivvårdssjuksköterskan kan använda för att hantera starka känslomässiga utmaningar är att ha en acceptans för sina egna känslor, att vara känslomässigt sensitiv i mötet med närstående och att utvidga den känslomässiga sensitiviteten för att förstå sina egna upplevelser bättre. Vidare studier om vilka strategier intensivvårdssjuksköterskan använder sig av är av intresse samt hur sällan varje intensivvårdssjuksköterska vårdar i en organdonationsprocess.

Att vänta och föda barn under tonåren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förändringar och det har även visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att må psykiskt dåligt än äldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra länder som skiljer sig sociokulturellt från Sverige vilket medför att det kan vara svårt att applicera resultaten här. Syftet med studien var att ta reda på hur barnmorskor stödjer tonåringar under deras graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Sju barnmorskor intervjuades och materialet tolkades med kvalitativ innehållsanalys. Barnmorskorna betonade att unga kvinnor behöver villkorslöst stöd som utgår från deras önskemål. Barnmorskorna ansåg att det är det viktigt att de bygger upp en vårdrelation som baseras på ömsesidigt förtroende. Möjlighet skall finnas för en individuellt anpassad föräldrautbildning (FUB) och barnmorskan skulle hjälpa till att skapa ett socialt nätverk runtomkring den blivande tonårsmamman om detta saknas. Sammanfattningsvis visade resultatet att gravida tonåringar är en grupp som behöver anpassat stöd. / Program: Barnmorskeutbildning

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser. Undersökningen baseras på intervjuer med projektmedlemmar inom det aktuella projektet som har god insyn i hur ledarskapet såg ut i projektet. Intervju gjordes även med Föreningen X:s ordförande i Eventutskottet. Sekundärdata inhämtades från Föreningen X:s offentliga samt interna dokument. De huvudsakliga frågorna berörde projektbakgrunden, hur kommunikationen såg ut i projektgruppen samt hur projektledarskapet såg ut. De resultat och slutsatser som studien visar på är att projektledaren främst använde sig av en delegerande ledarroll framför en styrande och stödjande. Studien pekar också på att det finns vissa drag hos projektledaren som kan sägas verka efter en typisk svensk ledarskapsstil. Vidare visar studien på att projektledaren som formell ledare inte hade en central roll i projektgruppen. En anledning till detta kan vara på grund av det tidsbegränsat ledarskap samt att han inte lever upp till alla de krav som sätts på en projektledare.