<p>2013-06-04</p>

The purpose of this study is to investigate how some teachers work with above-average pupils in mathematics. I have issued three questions based on the purpose of this study: How do teachers define an above-average pupil? In what way the teachers stimulate and challenge the above-average pupils? Has the school done something special for the above-average pupils? The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with four teachers in primary school. The method consists of interviews and observations. The study shows that the teachers make an effort to give these pupils extra attention and challenging tasks. A major focus is put on problems solving and to develop the pupil's ability to be able to explain how they think and if necessary, they should be able to explain even to their fellow- pupils. We can also learn by teaching others. The results of the survey shows that teachers are aware of the pupils need for extra support, which partly means a dilemma for teachers. The teachers would like to offer even more than they can to the pupils, but due to lack of time, partly through staff meetings and documentation work and other things, the time is not sufficient for the teachers. My research is relevant because it highlights the above-average pupil’s perspectives through the teacher's experiences in the classroom. I have seen teachers’ different views on their educational approach, which has been a major goal of my investigation.

Syftet med studien var att bilda kunskap om hur feedback ges och upplevs inom ramen för  ett företag i lager- och distributionsbranschen. I studien undersöktes vilka skillnader det  fanns mellan medarbetarnas upplevelser av feedback avseende kön, anställningstid och  ålder. Vidare undersöktes vilka likheter och skillnader det fanns mellan chefernas och  medarbetarnas upplevelser av feedback. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats.  Datainsamlingsmetoden som användes var enkäter och totalt svarade 55 medarbetare och  8 chefer. Data analyserades med t-test med oberoende mätningar. I resultatet visades två  signifikanta skillnader. Den första visade att de manliga medarbetarna oftare fick höra att  de gjort ett mindre bra arbete. Den andra skillnaden visade att de manliga medarbetarna  oftare fick beröm av cheferna. Resultatet visade även skillnader i hur cheferna och  medarbetarna upplevde feedback på företaget. Medarbetarna ansåg att det var viktigast att  få feedback som hjälper dem att utvecklas. En slutsats i studien var att medarbetarnas  upplevelser av feedback tenderar skilja sig åt beroende på kön. / The purpose of the study was to provide knowledge about how feedback is given and  experienced within a specific company context in the warehouse and distribution industry.  The study examined the differences between employee experiences of feedback regarding  genders, period of employment and age. Furthermore, similarities and differences were  found between managers and employees' experiences of feedback. The study was  quantitative with a deductive approach. Surveys were used to collect the data and a total  of 55 employees and 8 managers answered the survey. The data were analyzed with  Independent Sample t-test. In the result, two significant differences were noticed. The first  showed that the male employees were more often told that they had done a less good work  and the other difference showed that the male employees more often received praise from  the managers. There were also differences in how managers and employees experienced  feedback. Employees felt it was important to get feedback to help them develop. A  conclusion in this study was that employees' experiences of feedback tend to differ  depending on gender.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare anpassar undervisningen i engelska i årskurs 4 till 6 hos elever med olika förutsättningar och behov, samt att diskutera hur dessa anpassningar kan bidra till utvecklingen av kunskaper och färdigheter i det engelska språket. Lärarens metoder för att anpassa engelska språkundervisningen undersökts utifrån de här två frågeställningarna: Hur planerar de deltagande lärarna anpassningar av undervisningen efter elevernas behov? Och vilka effekter ser deltagarna att olika anpassningar får för eleverna? Teorin som används är det sociokulturell teori. Metoden är intervjustudie och tematisk analys är analysmetod. Sju engelsklärare intervjuas och deras tankar och erfarenheter sparats som empiriska material vilka analyseras utifrån sociokulturell teori och diskuteras utifrån tidigare forskning. Resultat visar att det måste göras anpassningar för alla ska utvecklas och lyckas. Läraren använder olika metoder för att göra anpassning genom att tillämpa några undervisningsformer. Grupparbete och förenkla uppgifter är de mest tillämpade. Dessa arbetssätten ger eleverna möjligheter att engagera, samspela och delta utifrån deras kunskaper. Dessutom att alla läraren håller med att varierat material kan underlätta elevernas anpassning i undervisningen. Detta kan bidra till att eleverna har möjlighet att få kunskaper på ett sätt som passar elevens inlärningsstil. En annan undervisningsmetod a som används i denna studie är differentiering. Detta innebär att anpassa uppgifter och aktiviteter, inte eleverna.     I denna studie har vi försökt belysa alla aspekter kring att anpassa undervisningen till elever som behöver det utifrån inlärningsteori, pedagogers erfarenheter och tidigare forskning. På detta vis att vi kan bidra till att ge bra, målmedvetna och konstruktiva arbetsformer som bidrar till språkutveckling i engelska för elever i alla skolor.

The purpose of our study is to get an overview of how the after-school teachers work to arouse children's interest in mathematics and how they further develop the children's mathematical knowledge. The study is examined with the help of the following questions: How do educators believe that students' interest in mathematics can be aroused through informal learning? How can the informants' ideas about informal learning in the after-school center be understood with the help of socio-cultural theories? We chose qualitative interviews as the method of our data collection in our study, in which three trained after-school center teachers were happy to participate. The empirical data that we collected has been analyzed through the socio-cultural theory. Furthermore, we chose to discuss our study with regard to previous research, which then consisted of nine researchers.  The results show that children through play and activities develop more than we think and that informal learning as a way to arouse interest and learning, is the basis for after-school teachers. Furthermore, the results show that the themes that we have analyzed can possiblyhave a positive impact on the business. Then, among other things, creativity and collaborationas strategies, collaboration with teachers and the environment are discussed. Similarly, theresults show that after-school teachers use the socio-cultural theories as an approach to arouse students' interest in mathematics / Syftet med vår studie är att få en överblick över hur fritidshemslärarna arbetar med att väcka barns intresse i matematik samt hur de vidareutvecklar barnens matematiska kunskaper. Studien undersöks med hjälp av följande frågeställningar: Hur anser pedagoger att man kan väcka elevers intresse i matematik genom informellt lärande? Hur kan informanternas föreställningar om det informella lärandet i fritidshemmet förstås med hjälp av sociokulturella teorier? Vi valde kvalitativa intervjuer som vår datasamlings metod i vår studie, där tre utbildade fritidshemslärare ställde upp i. Empirin som vi samlat har analyserat genom den sociokulturella teorin. Vidare valde vi diskutera vår studie med hänsyn till tidigare forskning. Resultatet visar att barn genom lek och aktiviteter utvecklas mer än vi tror och att informellt lärande som ett sätt att väcka intresse och lära, ligger till grund för fritidshemslärarna. Vidare visar resultatet att de teman som vi analyserat möjligtvis kan medföra positiv inverkan på verksamheten. Då bland annat kreativitet och samarbete som strategier, samverkan med lärare och miljö tas upp. Likaledes visar resultatet att fritidshemslärarna använder sig av de sociokulturella teorierna som tillvägagångssätt för att väcka elevernas intresse inom matematik.

Sverige som nation har en lång tradition av teknisk innovation att visa upp där Alfa Laval, SKF, Tetra Pak och AGA är några exempel på framgångsrika företag. För att Sverige ska kunna fortsätta att hävda sig i en värld med ökande globalisering måste vi kunna säkerställa tillgången på framtida ingenjörer och naturvetare. Samtidigt har vi under årtionden brottats med problemet att flickor i stor utsträckning tar avstånd från naturvetenskap och teknik i skolan. Studiens syfte är att utröna om yrkesverksamma tekniklärare i grundskolans årskurser 4-6 aktivt arbetar för att stimulera flickornas intresse för teknikämnet i enlighet med den forskning som lyfts fram i litteraturgenomgången eller om det utifrån deras perspektiv finns skäl till att detta inte är nödvändigt. Vidare syftar den till att undersöka om en grupp flickor tycker att undervisningens utformning stimulerar deras intresse för teknik. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:–I vilken utsträckning arbetar lärarna aktivt för att öka intresset för teknikämnet hos flickor i grundskolans årskurser 4-6?–I vilken mån anser lärarna att det är nödvändigt att arbeta genusmedvetet och utforma teknikundervisningen med särskilt fokus på att främja flickors intresse för ämnet?–I vilken mån upplever flickor till de intervjuade lärarna att teknikundervisningens innehåll och utformning stimulerar deras intresse för teknik?Ansatsen utgår från en kvalitativ metod med fokusgrupper och en narrativ analysmetod. Resultatet visar att lärarna tycker att det är viktigt att arbeta genusmedvetet, men att det inte arbetar aktivt i någon större utsträckning för att främja just flickornas intresse för teknikämnet. Flickorna upplever att innehållet och undervisningssituationerna är för starkt vinklat mot pojkarnas intressen, vilket påverkar deras intresse för ämnet negativt.

Undersökningar visar att läsandet stadigt minskar bland unga vuxna i Sverige (SCB, 2017). Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt en app och dess funktioner skulle kunna bidra till att uppmuntra till ökat läsande bland unga vuxna i Sverige. Studien ämnar även att undersöka om applikationen dessutom kan uppmuntra läsare att våga testa nya genrer. Undersökningen tar sin början i en förstudie som lägger grunden för det vidare arbetet. Därefter har studien följt Arvolas (2020) designprocess genom en konceptfas, bearbetningsfas och slutligen en detaljeringsfas. Resultatet är en interaktiv prototyp som fått namnet FullyBooked och kombinerar de klassiska funktionerna från redan befintliga konkurrenter med innovativa lösningar för att skapa ett mer övertygande val av skönlitteratur för användaren av appen. Genom en förstudie som bestod av en enkät och semistrukturerade intervjuer samt två användartester vid olika skeden av prototypens utveckling samlades en mängd intressanta synvinklar och tankar in, till exempel hur deltagarna hittar böcker att läsa eller vilka svårigheter de upplever kring att hitta böcker och vad som får dem att bli övertygade i valet av en bok, som slutligen ledde till utformandet av dessa funktioner. Resultatet blev möjligheten att filtrera sina sökningar på specifika ämnen samt möjligheten att delta i digitala bokklubbar och posta inlägg om böcker i sin egen profil. Användartestet av HiFi-prototypen gav mycket positiva resultat från testpersonerna gällande såväl användarvänlighet som funktionalitet. Jag vill därav dra slutsatsen att applikationen skulle ha potentialen att uppmuntra till ökat läsande. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>