Denna studie centrerar kring en lärares resa för att förändra sin undervisning, sitt tänkande och sina förhållningssätt i en formativ riktning. Syftet med studien är att stödja och dokumentera denna process. Det primära fokus kommer att ligga på lärarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjälpa läraren och komma dennes upplevelser nära så användes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundära fokus, där aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras.   Aktionsforskning där praktikern själv bedriver forskningen utgör alltså en central del av uppsatsen. Det är en integrerad del av projektet som inte bara ger data för resultat och analys för studien utan även förändrar lärarens tänkande. Metoden innebar att vi tillsammans efter etablerad litteratur konstruerade en formativ undervisning som sedan läraren bedrev. I samband med denna metod samlades det in datamaterial i form av uppgifter, ett flertal inspelade samtal och semistrukturerade intervjuer samt observation av lektionerna.   Studiens resultat visar att projektet resulterat i ett kombinerat tänkande där både formativa och summativa ideal samsas hos läraren. Denna process beskrivs genom en cyklisk utvecklingsmodell där läraren ständigt omförhandlar sina metoder i ljuset av nya erfarenheter och ny kunskap. Några av de teman som läraren betonade i sin förändringsprocess var en förändrad flexibilitet där arbetet försköts i förmån för mer förarbete, att styrdokumentens skiftande fokus gällande djup mot bredd skapade bekymmer och en gränsdragningsproblematik med nyckelbegrepp som enkelt och välgrundat. Aktionsforskning har dessutom genom studien visat sig vara ett bra instrument för att utveckla sin egen undervisning.

Prejudices are a big problem in our society and something that some underprivileged groups suffer from more than others. One of the many negative effects of prejudices is that some groups are finding it more difficult than others to get a job. One of these groups are people with a disability. Would it be possible to reduce prejudices and change negative attitudes by using commercials? If so, how could it be accomplished?The purpose of this study is to investigate how the prominent participants of Arbetsförmedlingen’s campaign Se Kraften are depicted in the campaign. I have analysed two texts, two film clips and one image from the campaign by using qualitative text analysis and multimodal analysis. I have also used a comparative analysis between the results of the accomplished analysis and the expressed strategies of the campaign.The results show that people with a disability are depicted as active and just as good co-workers as people without a disability. The employers in the campaign are depicted as people who employ people with a disability and who encourage other employers to do the same thing. Arbetsförmedlingen are depicted as an administrative authority which can help employers with the employment of people with a disability and the target audience “employers” are depicted as people who obviously want to employ people with a disability.

I dagens samhälle verkar organisationer i en allt mer osäker miljö där konkurrensen blivit hårdare, utvecklingen allt snabbare och acklimatisering alltmer viktigt. Det här gäller även sportorganisationer, vilket skapat problem för ledningar och klubbdirektörer. För att bli en framgångsrik idrottsförening, både ekonomiskt och sportsligt, är det viktigt att föreningen följer med i utvecklingen och anpassar sig till den föränderliga omgivningen. Vissa beslut kan innebära investera eller dö situationer för organisationer, där överlevnad står på spel. Ett tillvägagångssätt för sportorganisationer att hänga med i utvecklingen är att investera i en arena. Inför ett sådant beslut är faktorer som hur investeringen skall planeras och finansieras centrala frågor. HV71 var Sveriges första ishockeyklubb att investera i en ny arena vilket är anledningen till att vi har gjort en fallstudie av klubben. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara varför och hur sportklubbar investerar för att nå sportslig framgång. Vidare vill vi åskådliggöra vilka effekter som kan påvisas till följd av investeringen. Vi har intervjuat två nyckelpersoner i HV71:s organisation. I undersökningen har vi använt oss av en muntlig intervju och en telefonintervju med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi bland annat fram till att HV71 tillämpat ett unikt finansieringsalternativ för sin investering. Vår undersökning visar att arenabyggandet har resulterat i sportsliga framgångar och förbättrad ekonomi vilket medfört att arenan blivit en kassako i verksamheten. Slutligen vill vi föreslå en mer generaliserande undersökning där det framkommer i vilken utsträckning finansieringssättet används. / In today’s society organisations act in a more uncertain environment where the competition has become harder, the development faster and the acclimatization more and more important. This also includes sport organisations, which has created problems for the management and club directors. To become a successful sports association, both in economic and sport, it’s important for associations to follow the development and adjust to the changing environment. Some decisions can imply invest or die situations, where survival is at stake. One way for organisations to follow the development is to invest in new arenas. Before such a decision an essential question is how the investment will be planned and financed. HV71 was the first Swedish ice hockey club to invest in a new arena and because of this we have conducted a case study of the organisation. The purpose with our essay is to describe and explain why and how sport clubs invest to reach competitive success. Further on we want to illustrate what effects the investment will result in. We have interviewed two key figures in HV71´s organisation. In the study we have used one oral interview and one telephone interview with questions based on our operationalization. Our analysis showed that HV71 used a unique way of financing their arena investment. Further the examination shows that arena constructions has resulted in sport success and improved economy, which concludes that the arena functions as a cash cow. Finally we suggest an exam that’s more generalizing and emerge the use of the finance alternative.

<p>I dagens samhälle verkar organisationer i en allt mer osäker miljö där konkurrensen blivit hårdare, utvecklingen allt snabbare och acklimatisering alltmer viktigt. Det här gäller även sportorganisationer, vilket skapat problem för ledningar och klubbdirektörer. För att bli en framgångsrik idrottsförening, både ekonomiskt och sportsligt, är det viktigt att föreningen följer med i utvecklingen och anpassar sig till den föränderliga omgivningen. Vissa beslut kan innebära investera eller dö situationer för organisationer, där överlevnad står på spel. Ett tillvägagångssätt för sportorganisationer att hänga med i utvecklingen är att investera i en arena. Inför ett sådant beslut är faktorer som hur investeringen skall planeras och finansieras centrala frågor. HV71 var Sveriges första ishockeyklubb att investera i en ny arena vilket är anledningen till att vi har gjort en fallstudie av klubben.</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara varför och hur sportklubbar investerar för att nå sportslig framgång. Vidare vill vi åskådliggöra vilka effekter som kan påvisas till följd av investeringen.</p><p>Vi har intervjuat två nyckelpersoner i HV71:s organisation. I undersökningen har vi använt oss av en muntlig intervju och en telefonintervju med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi bland annat fram till att HV71 tillämpat ett unikt finansieringsalternativ för sin investering. Vår undersökning visar att arenabyggandet har resulterat i sportsliga framgångar och förbättrad ekonomi vilket medfört att arenan blivit en kassako i verksamheten. Slutligen vill vi föreslå en mer generaliserande undersökning där det framkommer i vilken utsträckning finansieringssättet används.</p> / <p>In today’s society organisations act in a more uncertain environment where the competition has become harder, the development faster and the acclimatization more and more important. This also includes sport organisations, which has created problems for the management and club directors. To become a successful sports association, both in economic and sport, it’s important for associations to follow the development and adjust to the changing environment. Some decisions can imply invest or die situations, where survival is at stake. One way for organisations to follow the development is to invest in new arenas. Before such a decision an essential question is how the investment will be planned and financed. HV71 was the first Swedish ice hockey club to invest in a new arena and because of this we have conducted a case study of the organisation.</p><p>The purpose with our essay is to describe and explain why and how sport clubs invest to reach competitive success. Further on we want to illustrate what effects the investment will result in.</p><p>We have interviewed two key figures in HV71´s organisation. In the study we have used one oral interview and one telephone interview with questions based on our operationalization. Our analysis showed that HV71 used a unique way of financing their arena investment. Further the examination shows that arena constructions has resulted in sport success and improved economy, which concludes that the arena functions as a cash cow. Finally we suggest an exam that’s more generalizing and emerge the use of the finance alternative.</p>

Syftet med studien var att bilda kunskap om hur feedback ges och upplevs inom ramen för  ett företag i lager- och distributionsbranschen. I studien undersöktes vilka skillnader det  fanns mellan medarbetarnas upplevelser av feedback avseende kön, anställningstid och  ålder. Vidare undersöktes vilka likheter och skillnader det fanns mellan chefernas och  medarbetarnas upplevelser av feedback. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats.  Datainsamlingsmetoden som användes var enkäter och totalt svarade 55 medarbetare och  8 chefer. Data analyserades med t-test med oberoende mätningar. I resultatet visades två  signifikanta skillnader. Den första visade att de manliga medarbetarna oftare fick höra att  de gjort ett mindre bra arbete. Den andra skillnaden visade att de manliga medarbetarna  oftare fick beröm av cheferna. Resultatet visade även skillnader i hur cheferna och  medarbetarna upplevde feedback på företaget. Medarbetarna ansåg att det var viktigast att  få feedback som hjälper dem att utvecklas. En slutsats i studien var att medarbetarnas  upplevelser av feedback tenderar skilja sig åt beroende på kön. / The purpose of the study was to provide knowledge about how feedback is given and  experienced within a specific company context in the warehouse and distribution industry.  The study examined the differences between employee experiences of feedback regarding  genders, period of employment and age. Furthermore, similarities and differences were  found between managers and employees' experiences of feedback. The study was  quantitative with a deductive approach. Surveys were used to collect the data and a total  of 55 employees and 8 managers answered the survey. The data were analyzed with  Independent Sample t-test. In the result, two significant differences were noticed. The first  showed that the male employees were more often told that they had done a less good work  and the other difference showed that the male employees more often received praise from  the managers. There were also differences in how managers and employees experienced  feedback. Employees felt it was important to get feedback to help them develop. A  conclusion in this study was that employees' experiences of feedback tend to differ  depending on gender.

Andersson, et al. (2008) konstaterar i sin rapport att byggbranschen i Norden har erfarit låg produktivitet. Bristen på digital användning i branschen har anförts som en av de främsta orsakerna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som krävs av en organisation för att förändra medarbetares arbetssätt till att bli mer digitala. Studien har begränsats till att undersöka ett stort svenskt byggföretag som i studien benämns Byggföretaget. Empirin bygger på en fallstudie omfattande en intervjustudie och enkätundersökning. Genom studiens teori och empiri noteras faktorer som påverkar hur spridningen av innovationer sker inom en organisation samt individers förändringsbenägenhet. Dessa berör struktur och kultur inom organisationen samt det stöd och de resurser som finns inom organisationen ämnat för digitalisering. Byggföretaget satsar brett på digitalisering och har en stor vilja att förändra medarbetares arbetssätt till att bli mer digitala. De anställda upplever däremot att resurser saknas för att möta Byggföretagets vision.  Författarna har observerat den stora påverkan som organisationskultur och lokala projektkulturer har på företagets digitaliseringsarbete. De lokala kulturerna kan motverka organisationens övergripande kultur. Individers förändringsbenägenhet påverkar innovationsspridningsförmågan inom företaget, där det är viktigt att nyckelpersoner har en positiv inställning till digitaliseringen.  För att gynna innovationsspridningshastigheten och få med sig alla typer av individer, allt från innovatörer till eftersläntrare, är det viktigt att organisationen har en tydlighet i sin digitala strategi. Det är även viktigt att organisationen skapar en miljö där den digitala förändringen innehåller så få motgångar som möjligt för individerna som ska förändra sina arbetssätt. Till sist är det viktigt att se till innovationen i sig och dess grad av användarvänlighet. Att genomföra en standardisering av program, där särskilda program utses av organisationen, skulle effektivisera arbete och minska graden av dubbelarbete vid inlärning. / According to Andersson, et al. (2008), the construction industry has experienced low productivity, and the lack of digital use in the industry has been mentioned as one of the main reasons. The purpose of this study is to find what is required of an organization to change employees' working methods to become more digital. The study has been limited to investigating a large Swedish construction company, that will be referred to as Construction Company for the remainder of this thesis. The empirical study is based on a case study comprising an interview study and questionnaire survey. The theory and empirical study identifies factors that influence the spread of innovations within an organization and the individuals' tendency to change. These concern the structure and culture within the organization as well as the support and resources available within the organization for digitization. The Construction Company invest heavily in digitalization and has a great willingness to change employees' working methods to become more digital. Employees, on the other hand, experience that resources are missing to meet the construction company's vision. The authors have observed the great influence that organizational culture and local project cultures have on the company's digitization work. Local cultures can counteract the organizational culture. Individuals' tendency to change affects the ability of diffusion of innovations within the company. It is important that key people have the right attitude towards digitization. To benefit from the spread of innovation and bring in all types of individuals, it is important that the organization has a clarity in its digital strategy. It is also important that the organization creates an environment where the digital change contains as few setbacks as possible when individuals are to change their way of working. Finally, it is important to look at the innovation itself and its level of user-friendliness. An implementation of standardized programs, where specific programs are designated by the organization, would streamline work and reduce the degree of learning duplication.

Rökning är en ovana som många personer ägnar sig åt, det speglas inte minst på gatorna vart man än går. Fimpar på gator runt om i städer är en miljöbov som sällan uppmärksammas. Trots att det finns allmänna askkoppar för fimparna att slängas i, hamnar de ofta på gatan och blir en fara för djur och natur. Denna studie syftar på att ta fram ett designförslag på hur en omkonstruerad cigarettförpackning, som rymmer cigarettfimpar, kan se ut. Det undersöks även hur en cigarettförpacknings konstruktion kan uppmana konsumenter att inte slänga fimpar på marken, vilket i stort kan ha en positiv effekt på miljön. Den målgrupp som är relevant att undersöka är alltså alla rökare i Sverige. En digital enkät skickades inledningsvis ut för att ta reda på folks vanor och åsikter kring rökning. Detta resulterade i en bekräftelse av forskningsfrågorna där respondenterna önskade en smidig lösning som minskade antalet fimpar på marken, varpå några föreslog att en cigarettförpackning hade en funktion liknande snusdosans dubbla lock. Representanter från kartongproducenter kontaktades för att få information om material och dess möjligheter. Designprocessen inleddes med en konceptgenerering med hjälp av mindmapping och brainstorming. Ur detta föddes tio idéer som sedan reducerades till tre koncept genom en pugh-chart. LoFi-prototyper skapades av dessa och presenterades för åtta deltagare under semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna resulterade i att två koncept föredrogs, men författarna tog beslutet att utveckla ett av dem. En slutgiltig prototyp skapades, vilken var konstruerad som en vanlig cigarettförpackning med flip top lock, men var knappt två centimeter längre. Detta gav utrymme i förpackningens botten att ha en separat plats för använda fimpar. Värderingen av den slutgiltiga prototypen skedde genom ytterligare en digital enkät som skickades ut till samtliga deltagare från den tidigare semistrukturerade intervjun. Genom att de besvarade påståenden samt beskrev prototypen fritt kunde det konstateras att alla deltagare inte är lika positivt inställda till denna förpacknings utformning, men att majoriteten ändå skulle använda en cigarettförpackning som denna till att förvara fimpar när inget bättre alternativ finns. Dessutom uppgav respondenterna att förpackningen skulle motivera dem personligen att slänga färre fimpar på marken, samt att förpackningen skulle minska antalet fimpar i naturen generellt. Därmed kan det konstateras att en alternativ cigarettförpackning troligtvis skulle minska antalet fimpar på marken och ge en positiv effekt på miljön i stort. / Smoking is a bad habit whose traces can be seen widely on the streets. The cigarette butts pose an environmental threat that seldom is given attention. Although there are public ashtrays, cigarette butts often end up on the ground and become a risk for animals and nature. This study aims to produce a design suggestion for a reconstructed cigarette packaging that can hold used cigarette butts. It will also be examined how a cigarette packaging’s construction can invite consumers to avoid tossing cigarette butts on the ground, which at large can have a positive impact on the environment. The relevant target group that will be analysed is all smokers in Sweden. A survey was distributed in order to examine the smoking habits of persons and their opinions about smoking and cigarettes. The result showed that the respondents wanted a handy solution that would reduce the amount of cigarette butts on the ground, whereupon some proposed that the cigarette packaging could utilize a feature like the double lid on the packaging of swedish snus. Representatives from large carton board producers were also contacted in order to retrieve information concerning material and their possibilities. The design process started by generating concepts with mind mapping and brainstorming. This resulted in ten ideas that later was reduced to three concepts via a Pugh-chart. LoFi-prototypes of the three concepts were created, which were presented to eight participants in semi structured interviews. The interviews led to two concepts being prefered by the respondents, where the writers chose to develop one of them. A final prototype was developed and produced. This was constructed as a general cigarette packaging with a flip top lid, but was barely two centimeters longer. This created a space in the bottom of the packaging to contain used cigarette butts. The valuation of the finished prototype was done by an additional survey that was distributed to the same participants that partook in the semi-structured interview. By having them answer statements and describe the prototype freely, it was clear that every respondent didn’t have a positive attitude towards the prototype’s construction. However, a majority of the participants claimed that they would use a cigarette packaging like this to hold the cigarette butts when no better option was available. Additionally, the respondents stated that the cigarette packaging would personally motivate them to discard fewer cigarette butts on the ground, and also that the cigarette packaging would decrease the amount of cigarette butts in the environment generally. Consequently, an alternative cigarette packaging would possibly reduce the amount of cigarette butts on the streets and therefore positively affect the environment.

ABSTRAKT  I mitt examensarbete vill jag utforska och skapa smarta lösningar som hjälper oss att leva och bo på ett mer aktivitetsbaserat sätt i framtiden. Ett boende där jag vill uppmuntra och förenkla för oss alla att bo på mindre yta och med fler flexibla platser och funktioner, både för miljöns skull men även för en mer solidarisk fördelning av den yta vi förfogar över idag.  Mindre boendeyta betyder även att allt vi fyller våra hem med behöver vara väl genomtänkta och funktionella. Så vad krävs då egentligen för att vi ska vilja släppa ifrån oss av vår yta? Och kan jag genom min design skapa en öppen och varm känsla på mindre yta utan att försaka estetik och bekvämlighet? Eller hur kan smarta lösningar få oss att välja att bo kvar i ett mindre boende även när vi blir fler i familjen, något som inte enbart gynnar miljön utan även den egna plånboken? De blir några av mina utgångspunkter i mitt utforskande. De metoder jag använder i min research är enkäter, intervjuer och egna observationer av min hemmiljö tillsammans med internetsökningar och texter om kompakta boenden, fällbara lösningar och minimalism.  Mina designbeslut tar jag med input från de svar jag får in och min målsättning är att ha minst en produktionsklar modell att visa upp vid Konstfacks vårutställning i maj 2021.

During this project I’ve been exploring how we can work with things within art to change our way of relating to ourselves, other humans and our surrounding. I want to see if finding inner spaces within us can make us feel more connected to our external surrounding. I want to share the feeling of being connected with things through incorporating them inside our own bodies. I have therefore been leading participants on introspective journeys where they found rooms inside of their bodies. After that I have been translating these inner spaces into immersive performative Scenography, where visitors have been invited to engage with the things in the space with all their senses. All the bodies, things as well as visitors, have been given the possibility to interact on their own terms. I wanted to see what kind of relating this room of Whispering Bodies; the Immersive Scenography inspired and invited to, and I wished for it to be a tactile bonding with a sense of heightened empathy and listening.  This text-based piece, called Whispering Bodies: The Textual Brain, is created out of a curiosity in how a reflection based in the written language can exist as a complementary work for a physical and tactile space, in this case Whispering Bodies: The Immersive Scenography. I wanted to create an experience that would have traces of the room filled with different bodies. I have been experimenting with how to use different mediums to make this happen, and this piece will be a combination of meditation, video, drawings, audio and text, and the text itself will be jumping in between genres. I want to invite you to take part in this journey with me. It will be dry, it will be poetic, it will be telling you what happened, both the factual and the fictional.  If you have any questions, feel free to contact me about the work.

This thesis addresses the socio-cultural configurations in Liberia in relation to climate resilient development and feminist foreign policy carried out by the Embassy of Sweden in Monrovia. It builds on the intention to explore potential points of integration between the feminist foreign policy with the construction of climate adaptation capacity. Research on climate adaptation actions demonstrates the need to engage more deeply with vulnerability contexts and embed the implementation process in local practice, value and experience. This study explores Liberian society as a case study to examine how feminist foreign policy and climate resilient development can be incorporated fit to the socio-cultural configurations. Methodologically, the study adopts an ethnographic framework. It draws on Butler’s performative notion of gender (1990, 1999, 2007) and ecological masculinities developed by Hultman and Pulé (2021) along with theories of environmental femininity by Bob Pease (2019). Empirically, the study is based on fieldwork in the form of participant observation, ethnographic interviews and document analysis.The results suggest that socio-cultural configurations are permeated by a patriarchal structure with traditional beliefs that householding tasks are linked to female obligations, leading to a disparity in responsibilities and accessibility to cultural activities. Stereotypical notions of masculinity are based on heteronormative assumptions that men should demonstrate dominance, self-reliance, and restrain emotions. The empirical work signifies that Liberian norms of masculinity lead to a reluctance to cooperativeness, block societal development and lead to unnecessary individual suffering. The culture is concluded to be centered around men, while women take a larger workload in key societal activities. Citizens experience that the state doesn't recognize them as equal participants, therefore forfeiting the opportunity to foster vital social capital that could enhance both state legitimacy and the effectiveness of public service delivery. The results illustrate the importance of considering citizens of marginalized areas as stakeholders in decision-making to enable engagement in development processes. Citizens from marginalized areas have their own underlying logic and views of the world. The thesis concludes that the socio-cultural configurations not just produce possible integration between climate resilient development and feminist foreign policy, but even forces the two to be pursued as interdependent processes. Advancing climate resilient development and feminist foreign policy in an integrated manner is thought to increase each other’s effectiveness and achieving them is possible when interdependence is leveraged. This thesis argues that the inauguration of female leadership and changing the perception of what masculinity stands for are the most distinctive points of integration in Liberian socio-cultural configurations. The thesis concludes seven possible procedures for the Embassy of Sweden in Monrovia to achieve climate resilient development aligned with the existing feminist objectives: 1. Include landownership in female empowerment strategies. 2. Transform masculinity normsthrough consultation-groups. 3. Focus on family configurations. 4. Work with religious leaders. 5.Embed policies in informal networks. 6. Encourage female-centered cultural activities and 7. Benefiton the knowledge of grassroots organizations to adopt an ethnographic approach. / Det här examensarbetet behandlar sociokulturella konfigurationer i Liberia och undersöker hur de kan relateras till klimatresilient utveckling och den feministiska utrikespolitik som bedrivs av Sveriges ambassad i Monrovia. Arbetet utforskar potentiella integrationsmöjligheter mellan feministiska utrikespolitik och lokal anpassning till klimatförändringar. Tidigare forskning om klimatanpassningsåtgärder visar behovet av att engagera sig i utsatta områden och förankra implementeringsprocessen i lokala erfarenheter, värderingar och beteendemönster. Med det i åtanke intenderar studien att undersöka det liberianska samhället som en fallstudie för attanalysera hur feministisk utrikespolitik och klimatresilient utveckling kan integreras med sociokulturella konfigurationer. Metodologiskt antar studien ett etnografiskt förhållningssätt där det empiriska arbetet består av fältarbete i form av deltagande observation, etnografiska intervjuer och dokumentanalys. Det teoretiska ramverket på Butlers performativa föreställning om kön (1990,1999, 2007), ekologiska maskuliniteter formulerade av Hultman och Pulé (2021) och teorier om miljöfeminism av Bob Pease (2019).Resultaten illustrerar att de sociokulturella konfigurationerna genomsyras av en patriarkal struktur som innefattar traditionella ideér om att hushållssysslor är kopplat till kvinnligt åliggande, vilket i förlängningen leder till skillnader i ansvarstagande för samhälleliga aktiviteter. Stereotypa föreställningar om maskulinitet bygger på heteronormativa antaganden om att män bör visa dominans, självtillit och emotionell tillbakadragenhet. Det empiriska arbetet påvisar att liberianska maskulinitetsnormer leder till en motvilja mot samarbete, blockerar samhällsutveckling och bidrar till onödigt lidande både för män och kvinnor. Kulturen anses vara centrerad kring män, medan kvinnor tar en större arbetsbörda i flertalet viktiga samhällsfunktioner. Resultaten visar också att medborgare upplever att staten inte ser dem som likvärdiga deltagare i samhällsprocesser. Därmed försummas en möjlighet att skapa socialt kapital som kan främja statens legitimitet och effektivitet i offentliga tjänster. Resultaten antyder att medborgare från marginaliserade områden har en egen bakomliggande logik och syn på världen. Dessa medborgare bör betraktas som viktiga intressenter i beslutsfattande för att möjliggöra engagemang i utvecklingsprocesser. Arbetet drar slutsatsen att de sociokulturella konfigurationerna inte bara producerar en möjlighet för integrering mellan klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik, utan även tvingar de att implementeras som två ömsesidigt beroende processer. Att främja klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik på ett integrerat sätt anses öka varandras effektivitet och att uppnå dem är möjligt först när beroendet utnyttjas. Arbetet framhåller att en ökning av kvinnliga ledare och att förändra bilden av vad maskulinitet innebär är distinkta möjligheter för att integrera klimatresilientutveckling och feministisk utrikespolitik i de liberianska sociokulturella konfigurationer. Arbetetringar in sju möjliga riktlinjer för Sveriges ambassad i Monrovia för att uppnå klimatresilientutveckling med befintliga feministiska mål:1. Inkludera markägande i strategier för jämställdhet. 2. Ändra maskulinitetsnormer genom konsultationsgrupper. 3. Fokusera på familjekonfigurationer. 4. Arbeta med religiösa ledare. 5.Förankra policies i informella nätverk. 6. Främja kvinnocentrerad kulturverksamhet och 7. Antag ett etnografiskt förhållningssätt i samråd med gräsrotsorganisationer.