<p>Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag. Resultatet visar att inventering av kompetenser, kontinuerliga analyser av marknaden; inre och yttre dialoger samt utvärderingar av projekt var centrala metoder som ledningen använde sig av för att identifiera och säkerställa kompetensbehov i organisationen.  Resultatet visar också att incitamentsystem användes som en central metod för att uppmuntra individen till att kompetensutvecklas. Avslutningsvis diskuteras olika dilemman som försvårar förutsättningarna för ledningen att arbeta strategisk med kompetensförsörjning.</p> / "KOM IN" projektet

Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag. Resultatet visar att inventering av kompetenser, kontinuerliga analyser av marknaden; inre och yttre dialoger samt utvärderingar av projekt var centrala metoder som ledningen använde sig av för att identifiera och säkerställa kompetensbehov i organisationen.  Resultatet visar också att incitamentsystem användes som en central metod för att uppmuntra individen till att kompetensutvecklas. Avslutningsvis diskuteras olika dilemman som försvårar förutsättningarna för ledningen att arbeta strategisk med kompetensförsörjning. / "KOM IN" projektet

Syftet med denna studie är att identifiera hur faktorer såsom nätverket, affärsidén samt timingen är betydelsefulla inom entreprenörskap. Detta för att blivande entreprenörer, stödverksamheter samt entreprenörskapsforskare ska få en mer rättvisande bild av entreprenörskapets faktorer.  En kvalitativ undersökning har legat till grund för denna studie då den har baserats utifrån primärdata i form av tolv intervjuer. Sedan har denna information analyserats utifrån nätverkets, affärsidéns samt timingens betydelse. Med hjälp av de slutsatser som har dragits har det utvecklats en matris som visar faktorernas betydelse till respektive entreprenör och därmed är studien delvis kvantitativ. Blivande entreprenörer, stödverksamheter samt framtida forskning kring ämnet entreprenörskap ska iaktta faktorerna (nätverket, affärsidén och timingen) istället för att fokusera på brister i personligheten. Dessa faktorer påverkar entreprenören i olika grad beroende på vilket verksamhetsområde denne tillhör.

<p>Arbetets syfte är att undersöka konfektionsfamiljeföretaget KRISS produkt/kollektionsutveckling. Genom användandet av teorier innefattande ett företags affärsidé, en åttastegsmodell angående produktutveckling, samt en teori angående inköpsstrategier har en analys kunnat göras angående om vilka steg företaget följer i sin produktutveckling. Till undersökningen har intervjuer gjorts med marknadschefen och en inköpare på KRISS huvudkontor. Resultatet av undersökningen visar att företagets produktutveckling innefattar sju steg varav det sista steget var för författarna sedan tidigare okänt och gav därav ytterligare kunskap inom området produktutveckling.</p>

Arbetets syfte är att undersöka konfektionsfamiljeföretaget KRISS produkt/kollektionsutveckling. Genom användandet av teorier innefattande ett företags affärsidé, en åttastegsmodell angående produktutveckling, samt en teori angående inköpsstrategier har en analys kunnat göras angående om vilka steg företaget följer i sin produktutveckling. Till undersökningen har intervjuer gjorts med marknadschefen och en inköpare på KRISS huvudkontor. Resultatet av undersökningen visar att företagets produktutveckling innefattar sju steg varav det sista steget var för författarna sedan tidigare okänt och gav därav ytterligare kunskap inom området produktutveckling.

Syftet med uppsatsen är att beskriva i vilken grad företag som är ISO 14001 certifierade även implementerar sina miljömål i sina affärsidéer och visioner. Empirin är samlad från 50 företag som är ISO 14001 certifierade. Enligt empirin som analyserades var det 25% av företagen som förespråkade sitt miljöarbete i visionen och 20% hade inkluderat sina miljömål i sin affärsidé. Alla hade däremot utarbetade miljöstrategier som grundade sig antingen på miljömål, miljöpolicys, miljöprinciper m.m. I det stora hela såg strategin liknande ut oavsett bransch och verksamhet. Utgångspunkten i vår teori var att visionen skall ange framtida riktlinjer åt företag och ge ramar för affärsidén, mål och strategier. I praktiken såg det annorlunda ut. Bara faktumet att vissa företag saknade information om deras vision eller affärsidé säger oss att det inte är en självklarhet för alla att utgå ifrån det när man exempelvis grundar för företagens mål och strategier. Vi kan också dra slutsatsen att det inte finns någon skillnad i resultatet som är beroende av företagens omsättning. Å andra sidan kunde vi se skillnader då vi jämförde resultatet mellan vissa branscher, medan resultatet inte skiljer sig avsevärt mellan resten av branscher.

<p>Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver. Företaget måste ha en tydlig affärsidé som innehåller den värdegrund som företaget bygger på. Affärsidén måste kommuniceras ut till de anställda genom effektiv interkommunikation för att forma en företagskultur som ger företaget och de anställda en gemensam inriktning och ett gemensamt mål. Genom kulturen kan ledaren styra företaget och de anställda utan att de känner sig instängda. På detta sätt bibehålls kreativiteten.</p><p>Genom en enkät med samtliga anställda på företagen samt djupintervjuer med respektive ledare har en GAP- analys gjorts. Analysen av gapet mellan ledningen och de anställda har kunnat ge en bild av hur organisationernas internkommunikation ser ut. Genom denna GAP- analys ifråga om företagets mål, affärsidé och centrala värden har uppsatsen kunnat se att det finns brister hos båda företagen. De måste arbeta mer på en tydlig affärsidé och en kontinuerlig och medveten internkommunikation för att styra sina medarbetare utan att störa den kreativa processen.</p>

I start skedet av ett nytt företag möter personen eller personerna bakom företaget på många hinder. Det är inte enbart marknaden och konkurrensen i branschen som nyföretagaren behöver ta hänsyn till. Innan ens företaget är ute på marknaden har nyföretagaren tagit kritiska beslut som kommer att avspeglas i företagets framtida utveckling. En välformulerad affärsidé kan vara skillnaden mellan ett medelmåttigt företag och en bransch ledare. En budget som lämnar utrymme för oförutsedda utgifter jämfört med en budget som ligger på kronan av företagets tillgångar kan vara skillnaden på ett företag som överlever dem första viktiga par åren och ett företag som går i konkurs efter ett par tuffa månader. Det är mycket som nyföretagaren behöver ta hänsyn till innan företaget når marknaden.Tänk er nu att nyföretagaren saknar finansiering för sitt projekt och att han eller hon har varit arbetslösa en längre tid. Vår forskning har fokuserat på nyföretagare som saknar egen kapital för att driva fram sin affärsidé. Syftet med vår forskning har varit att reflektera kring den verklighet som väntar nyföretagaren när denne söker sig till ”nyföretagare” institut för ekonomisk och organisationell hjälp.Vi har tittat närmare på tre stora aktörer som erbjuder både finansiell hjälp men också organisatoriska lösningar. När vi bestämde oss för vilka institut som kan bidra till vår forskning gick vi på den ”naturliga” linjen, från födsel till slut. Med det menar vi från det att en arbetslös potentiell nyföretagare söker sig till AMS i Göteborg, för att senare söka sig till Almi Företagspartner Väst och vid eventuell konkurs söka sig till Ackord centralen i Borås.Den metod som används i vår forskning är av kvalitativ art. Vi har med hjälp av intervjuer tagit reda på den bild som målas upp för en nyföretagare när han eller hon kommer i kontakt med dem ovannämnda instituten. Bilden eller perspektiven som framställs utav Almi Företagspartner Väst, AMS i Göteborg och Ackord centralen i Borås har vi försökt att koppla samman med vår teoretiska referensram, nämligen Kaj Sköldbergs bok Administrationens poetiska logik (1990). Utifrån det har vi gjort analyser av instituten var för sig.I uppsatsens diskussion har vi hittat eventuella varningstecken som nyföretagaren kan använda sig av för att bilda en egen uppfattning av situationen och institutet som står framför honom eller henne. På så sätt hoppas vi att nyföretagaren kan ta det kritiska steget från att vara nyföretagare till bli en etablerad företagare.Vi tror att genom att ”klä av” instituten ger vi nyföretagaren en möjlighet att ta till sig den information som han eller hon behöver utan att överväldigas av institutens egna intressen. I arbetets slutgiltiga fas föreslår vi möjligheter till vidareutveckling dvs. vidareforskning på det berörda ämnet. / Uppsatsnivå: C

<p><strong>Bakgrund</strong>: Den svenska transportmarknaden domineras idag av stora och internationella aktörer. Marknaden är mogen vilket innebär att transportbolagen måste erbjuda andra värden utöver själva transporten. Begrepp som miljö ligger långt ifrån transportsektorns grundtanke och blir därmed inget naturligt konkurrensmedel. Internationella undersökningar visar att transportbolagen lägger stor vikt vid miljöfrågor när det kommer till framtida strategier. Svenskar har en tradition och en image att vara miljövänliga men detta intresse har ännu inte besvarats av transportmarknaden.</p><p><strong>Problem</strong>: Vilka faktorer är viktiga för att svenska transportföretag ska kunna uppnå långsiktig överlevnad med en miljöprofilering?</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera oöverensstämmelser (misfits) mellan transportköparen och transportleverantören med avseende på miljö.</p><p><strong>Metod</strong>: En kvalitativ ansats har använts för att samla empiri. Semistrukturerade intervjuer har utfört med sex stycken transportbolag. För att identifiera var det finns oöverensstämmelser har även två kunder till respektive transportbolag intervjuats.</p><p><strong>Teori</strong>: De teorier som har använts är Nätverkssynsättet, Skapande företagsledning – Affärsidé, Involveringsteori, Kundens upplevda värde – Mervärde och Service profit chain.</p><p><strong>Resultat</strong>: Undersökningen visade att det fanns många ”misfits” på transportmarknaden. Tydligast var dessa på området miljö. Författarna fann att det fanns två olika typer av miljöengagemang. Ett som håller sig inom de lagstadgande ramarna. Det andra typen visar på ett genuint intresse där företagande förenas med samhällsansvar.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Om transportbolagen ska kunna överleva med en miljöprofil måste de ta hänsyn till vissa faktorer och med hjälp av dessa vända oöverensstämmelserna till överensstämmelser. Faktorerna som transportbolagen bör implementera är kommunikation, utbildning och ersätta begreppet transport, med <em>logistik</em>.</p>

Bakgrund: Den svenska transportmarknaden domineras idag av stora och internationella aktörer. Marknaden är mogen vilket innebär att transportbolagen måste erbjuda andra värden utöver själva transporten. Begrepp som miljö ligger långt ifrån transportsektorns grundtanke och blir därmed inget naturligt konkurrensmedel. Internationella undersökningar visar att transportbolagen lägger stor vikt vid miljöfrågor när det kommer till framtida strategier. Svenskar har en tradition och en image att vara miljövänliga men detta intresse har ännu inte besvarats av transportmarknaden. Problem: Vilka faktorer är viktiga för att svenska transportföretag ska kunna uppnå långsiktig överlevnad med en miljöprofilering? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera oöverensstämmelser (misfits) mellan transportköparen och transportleverantören med avseende på miljö. Metod: En kvalitativ ansats har använts för att samla empiri. Semistrukturerade intervjuer har utfört med sex stycken transportbolag. För att identifiera var det finns oöverensstämmelser har även två kunder till respektive transportbolag intervjuats. Teori: De teorier som har använts är Nätverkssynsättet, Skapande företagsledning – Affärsidé, Involveringsteori, Kundens upplevda värde – Mervärde och Service profit chain. Resultat: Undersökningen visade att det fanns många ”misfits” på transportmarknaden. Tydligast var dessa på området miljö. Författarna fann att det fanns två olika typer av miljöengagemang. Ett som håller sig inom de lagstadgande ramarna. Det andra typen visar på ett genuint intresse där företagande förenas med samhällsansvar. Slutsats: Om transportbolagen ska kunna överleva med en miljöprofil måste de ta hänsyn till vissa faktorer och med hjälp av dessa vända oöverensstämmelserna till överensstämmelser. Faktorerna som transportbolagen bör implementera är kommunikation, utbildning och ersätta begreppet transport, med logistik.