I start skedet av ett nytt företag möter personen eller personerna bakom företaget på många hinder. Det är inte enbart marknaden och konkurrensen i branschen som nyföretagaren behöver ta hänsyn till. Innan ens företaget är ute på marknaden har nyföretagaren tagit kritiska beslut som kommer att avspeglas i företagets framtida utveckling. En välformulerad affärsidé kan vara skillnaden mellan ett medelmåttigt företag och en bransch ledare. En budget som lämnar utrymme för oförutsedda utgifter jämfört med en budget som ligger på kronan av företagets tillgångar kan vara skillnaden på ett företag som överlever dem första viktiga par åren och ett företag som går i konkurs efter ett par tuffa månader. Det är mycket som nyföretagaren behöver ta hänsyn till innan företaget når marknaden.Tänk er nu att nyföretagaren saknar finansiering för sitt projekt och att han eller hon har varit arbetslösa en längre tid. Vår forskning har fokuserat på nyföretagare som saknar egen kapital för att driva fram sin affärsidé. Syftet med vår forskning har varit att reflektera kring den verklighet som väntar nyföretagaren när denne söker sig till ”nyföretagare” institut för ekonomisk och organisationell hjälp.Vi har tittat närmare på tre stora aktörer som erbjuder både finansiell hjälp men också organisatoriska lösningar. När vi bestämde oss för vilka institut som kan bidra till vår forskning gick vi på den ”naturliga” linjen, från födsel till slut. Med det menar vi från det att en arbetslös potentiell nyföretagare söker sig till AMS i Göteborg, för att senare söka sig till Almi Företagspartner Väst och vid eventuell konkurs söka sig till Ackord centralen i Borås.Den metod som används i vår forskning är av kvalitativ art. Vi har med hjälp av intervjuer tagit reda på den bild som målas upp för en nyföretagare när han eller hon kommer i kontakt med dem ovannämnda instituten. Bilden eller perspektiven som framställs utav Almi Företagspartner Väst, AMS i Göteborg och Ackord centralen i Borås har vi försökt att koppla samman med vår teoretiska referensram, nämligen Kaj Sköldbergs bok Administrationens poetiska logik (1990). Utifrån det har vi gjort analyser av instituten var för sig.I uppsatsens diskussion har vi hittat eventuella varningstecken som nyföretagaren kan använda sig av för att bilda en egen uppfattning av situationen och institutet som står framför honom eller henne. På så sätt hoppas vi att nyföretagaren kan ta det kritiska steget från att vara nyföretagare till bli en etablerad företagare.Vi tror att genom att ”klä av” instituten ger vi nyföretagaren en möjlighet att ta till sig den information som han eller hon behöver utan att överväldigas av institutens egna intressen. I arbetets slutgiltiga fas föreslår vi möjligheter till vidareutveckling dvs. vidareforskning på det berörda ämnet. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund: Klinisk försämring av patienter kan ske när som helst under vårdtiden på sjukhus. Obemärkt kan det leda till att patienter hamnar i ett kritiskt eller livshotande tillstånd. Tidig upptäckt av försämring innebär bättre utgång för patienter. Detta leder vidare till bättre patienthälsa, färre vårdskador, kortare sjukhusinläggningar och andra effekter på samhället i stort. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors tidiga upptäckt av akut försämring hos patienter på vårdavdelning. Metod: Studiens design var i form av en integrerad litteraturöversikt. Litteraturöversikten utgick från 11 artiklar där 3 hade kvalitativ metod, 7 kvantitativ metod och en mixad metod. Vetenskaplig litteratur hittades via databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen skedde stegvis genom datareduktion, datadisplay och datajämförelse. Resultat: I resultatet framkom fem stycken områden som innefattade flera faktorer vilka påverkade sjuksköterskors tidiga upptäckt av försämrat tillstånd hos patienter. De områden som framkom i studien var; kliniska fynd, klinisk kompetens, samarbete inom vårdteamet, kontinuitet i omvårdnaden och sjukhusets organisation. Slutsats: Det fanns flera olika områden och faktorer som påverkade tidig upptäckt av akut försämring hos patienter på vårdavdelning. Områdena sträckte sig från allt mellan sjuksköterskans kliniska utförande av arbete till större organisatoriska faktorer. Bemanningen inom vården var en ständigt återkommande faktor i studier. Därför krävs mer kunskap bland annat för att få fler att vilja utbilda sig till sjuksköterskor och stanna kvar inom yrket.

Skolattacker är ett fenomen som uppmärksammats alltmer efter skolmassakern år 1999 på gymnasieskolan Columbine High i Colorado USA. Händelsen skapade en subkultur kring skolattacker som på senare år spridits till olika länder i Europa, varav den senaste attacken i Sverige utfördes på gymnasieskolan Malmö Latinskola år 2022. Lärare har ett ansvar att uppmärksamma elever med varningssignaler och följa upp med lämpliga åtgärder. Studien syftar dels till att undersöka lärares kunskap om skolattacker, dels vilka resurser och åtgärder de är medvetna om gällande skolattacker. Dessutom ämnar studien framhäva förbättringsmöjligheter i skolans arbetssätt genom lärarnas insikter. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare på grund- och gymnasienivå från olika skolor i Skåne län. Därefter utfördes en tematisk analys av materialet. Resultaten belyser lärares okunskap om fenomenet samt hur skolattacker påverkar deras trygghetskänsla på arbetsplatsen. Samtliga deltagare lyfter en god relation mellan lärare och elev som deras viktigaste förebyggande åtgärd. Utöver det var att känna stöd från chefer och kollegor det viktigaste för att känna sig trygg på arbetsplatsen. Resultaten visade även att lärarna tyckte att fysiska säkerhetsåtgärder är viktiga för att öka skolans beredskap. Slutligen rekommenderas fem förbättringsmöjligheter som grundas på analysen och bakgrundsinformationen kring ämnet. Dessa förbättringar är att utbilda lärare i att göra hotbedömningar, stärka samverkan, införa antimobbningsprogram, skapa kommunikationskanaler för personal på skolan samt införa inrymningsövningar med personal. / School attacks are a phenomenon that has received increasing attention since the school massacre in 1999 at Columbine High in Colorado, USA. The incident created a subculture around school attacks that in recent years has spread to various countries in Europe, where the most recent attack in Sweden was carried out at the high school Malmö Latinskola in 2022. Teachers have a responsibility to notice students with warning signs and adress them with appropriate measures. The study aims to investigate teachers' knowledge of school attacks, and what resources and measures they are aware of concerning school attacks. Through teachers´ insights, the study also aims to identify opportunities for improving schools’ practices to prevent and handle school attacks. Seven semi-structured interviews were conducted with teachers from different primary and secondary level schools in Skåne county. Thereafter, a thematic analysis of the material was carried out. The results highlight teachers' lack of knowledge of the phenomenon and how school attacks affect their sense of security in the workplace. All participants emphasize a good relationship between teacher and student as their most important preventive measure, and in addition to that, feeling support from managers and colleagues was the most important thing to feel safe in the workplace. The results also showed that the teachers thought that physical security measures are important to increase the school's preparedness. Finally, four proposals are recommended based on the analysis and background information on the subject. These measures include training teachers in making threat assessments, strengthening cooperation, introducing anti-bullying programs, creating communication channels for staff at the school and starting lock-down exercises with staff.