Ett faktum är att miljö- och energimässigt står världen i obalans vilket negativt kan påverka våra nya generationer, därför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjälpa till att lösa det. Trots att särbegåvade elever utgör en viktig potential i vårt framtida samhälle, känns det att dessa elever inte får den stöd de behöver och har rätt till. Syftet med detta examensarbete är att utifrån styrdokument och forskning få en bild om hur uppfattas särbegåvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan. Arbetet grundas på en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie där tre personer i en skola intervjuades.

No description available.

Syftet med studien har varit att få kunskap om högpresterande och särbegåvade elevers skolsituation, samt hur man bör arbeta i skolan för att ge dem ledning och stimulans som främjar deras fortsatta utveckling och lärande inom matematikämnet i årskurs 4-6. Detta har undersökts genom en systematisk litteraturstudie. En slutsats som kunnat dras är att trots upptäckten av gynnsamma pedagogiska och organisatoriska differentieringar så har det i denna studie kunnat konstateras att den "traditionella" matematikundervisningen består, vars utformning är ostimulerande och får dessa elevkategorier att tappa motivationen för att lära sig matematik. Att läraren dessutom har en viktig roll vid utformningen av matematikundervisningen för högpresterande och särbegåvade blir också tydligt genom den här studien, men det synliggörs även att lärarna ofta brister i sitt ansvar och därmed behöver få mer utbildning för att bättre kunna bemöta dessa elevkategorier. / <p>Matematik</p>

<p>Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen. Undersökningens resultat baseras på en sammanställning av den information som erhölls under intervjuerna av fyra medverkande lärare. Resultatets utfall pekar på ett aktivt engagemang i arbetet med en individanpassad undervisning. Här framgår elevantalets påverkan på den individuella undervisningen, samt betydelsen av tillgång på aktuella läromedel, elevinflytande, samt alternativa studiemöjligheter och vikten av att utgå från IUP.</p>

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen. Undersökningens resultat baseras på en sammanställning av den information som erhölls under intervjuerna av fyra medverkande lärare. Resultatets utfall pekar på ett aktivt engagemang i arbetet med en individanpassad undervisning. Här framgår elevantalets påverkan på den individuella undervisningen, samt betydelsen av tillgång på aktuella läromedel, elevinflytande, samt alternativa studiemöjligheter och vikten av att utgå från IUP.

<p>Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur språkbegåvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke på just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om både begåvning och språkbegåvning. Här presenteras vad som kännetecknar ett begåvat respektive språkbegåvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som är viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras även kopplingar till skolans styrdokument.</p><p>I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lärare ser på begåvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frågeställningar: Begåvade barn – vilka är det? Vad behöver de begåvade barnen? Begåvade barn i engelskundervisningen – hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begåvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas så att de begåvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begåvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter på vad som är bäst för de språkbegåvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbättras.</p><p>I diskussionen framgår att resultatet av intervjustudien inte går helt hand i hand med den forskning och litteratur som är relevant för studien. De största skillnaderna handlar om synen på nivågruppering och vilket syfte ett utökat samarbete bör ha – metodiskt eller didaktiskt. Ett bekymmer som delas av intervjudeltagarna och forskare på området är avsaknaden av användarvänliga metoder och tillfredsställande undervisningsmodeller. För att utmana de språkbegåvade barnen och utforma engelskundervisningen med tanke på dessa barn, visar undersökningen att både undervisningskvaliteten och förväntningarna på samtliga elever bör höjas.</p>

Studiens syfte var att undersöka hur ett antal särskilt matematiskt begåvade elever upplevde sin tid i grundskolan, med fokus på ämnet matematik och matematiklektioner. Hur bemöttes eleverna av lärare? Fick eleverna det stöd och den stimulans de var i behov av? Vidare var ambitionen att undersöka hur dessa elever upplevde sig själva som en i klassens gemenskap, då tidigare forskning visar att särskilt begåvade elever inte har lika stort behov av umgänge med jämnåriga som normalbegåvade.   Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer med särskilt matematiskt begåvade elever som slutat grundskolan mellan 2005 och 2008. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med två flickor och fyra pojkar, varav två par är syskon. Arbetets teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning och annan litteratur som berör begåvning och särbegåvning ur olika perspektiv, med fokus på det didaktiska perspektivet.   Tidigare forskning visar att särskilt matematiskt begåvade elever kan ha styrkor men också svagheter inom matematikområdet. Då forskning även visar att matematikundervisningen i den svenska skolan idag är dominerad av tyst räkning i läromedel blir möjligheterna för dessa elever att bli upptäckta begränsade.   De erhållna resultaten i denna studie visar att matematiken i grundskolan har upplevts för lätt, men också för tråkig av eleverna. De beskriver en undervisning utan flexibilitet, dominerad av läromedlet. De beskriver repetitioner av moment de redan kunde och en väntan på att de övrig i klassen skulle arbeta ikapp. En av eleverna tappade tidigt intresset på grund av andra intressen. En annan elev försökte hela grundskoletiden att dölja sin matematiska begåvning för att passa in med kamraterna och tappade därför sin studieteknik.   Två av de sex informanterna säger dock att de är tämligen nöjda med undervisningen även om de också beskriver en läromedelsfokuserad undervisning. Dessa två elever har klarat sig på egen hand utan nämnvärd hjälp. Den stimulans de fått är att de blivit tillåtna att arbeta i sin egen takt.   En slutsats av denna undersökning är att som undervisningen ser ut i den svenska skolan idag får elever med särskild matematisk begåvning inte det stöd och den stimulans som de är i behov av. De elever som uttryckte att de var nöjda med undervisningen uttryckte samtidigt att de saknade någon att diskutera med.

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur språkbegåvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke på just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om både begåvning och språkbegåvning. Här presenteras vad som kännetecknar ett begåvat respektive språkbegåvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som är viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras även kopplingar till skolans styrdokument. I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lärare ser på begåvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frågeställningar: Begåvade barn – vilka är det? Vad behöver de begåvade barnen? Begåvade barn i engelskundervisningen – hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begåvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas så att de begåvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begåvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter på vad som är bäst för de språkbegåvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbättras. I diskussionen framgår att resultatet av intervjustudien inte går helt hand i hand med den forskning och litteratur som är relevant för studien. De största skillnaderna handlar om synen på nivågruppering och vilket syfte ett utökat samarbete bör ha – metodiskt eller didaktiskt. Ett bekymmer som delas av intervjudeltagarna och forskare på området är avsaknaden av användarvänliga metoder och tillfredsställande undervisningsmodeller. För att utmana de språkbegåvade barnen och utforma engelskundervisningen med tanke på dessa barn, visar undersökningen att både undervisningskvaliteten och förväntningarna på samtliga elever bör höjas.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp särbegåvade personer upplever att de blivit bemötta under sin skolgång och vilket stöd de anser sig ha fått. För att få ännu ett perspektiv har vi underssökt en grupp specialpedagogers erfrenheter av särbegåvade elever.Frågeställningar: Hur upplever för detta elever att skolan har bemött deras särbegåvning? Anser specialpedagogerna att skolan har tillräckliga kunskaper om särbegåvning? Hur kan skolan bli bättre på det här området? Metod och teori: För att ta reda på detta har vi använt oss av metoden med  kvalitativa intervjuer och vi har analyserat dessa genom att använda oss av Bronfenbrenners ekologiska systemteori.Resultat och analys: De resultat vi fått fram visar på att intervjupersonerna upplevt brister i bemötandet inom skolan att nå dessa elever. Många i skolans värld är inte medvetna om vad särbegåvning innebär och de risker som medföljer om inte dessa elever tas om hand på rätt sätt och får det stöd och de utmaningar som de behöver för att må bra. Detta kan resultera i ett mycket dåligt psykiskt mående och skolgången blir lidande.

Alla elever har rätt till en likvärdig skolgång och att utvecklas efter sin egen förmåga enligt svensk lag och Barnkonventionen. Det är dock många elever i skolan idag som inte utmanas och utvecklas som lagen kräver. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningen säger om identifiering av högpresterande och begåvade elever samt hur undervisningen differentieras för dessa elever. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar: - Vilka aspekter lyfts fram om identifiering av begåvade och högpresterande elever inom matematik?  - Hur differentieras undervisningen för högpresterande och begåvade elever inom matematik?  Studiens resultat visar att en differentierad undervisning är positivt för matematiskt begåvade elever i många avseenden. Resultaten mynnar ut i slutsatsen som betonar vikten av att identifiera dessa elever och att differentierad undervisning måste anpassas efter elevgrupp och individer, därmed finns det inget rätt och fel generellt.