Skolans och lärarens uppgift är att möta varje elev utifrån elevens individuella förutsättningar och kunskapsnivå. Det är dock ont om specialpedagogisk forskning som visar hur man arbetar ämnesdidaktiskt i naturvetenskapliga ämnen för att differentiera undervisningen på ett fungerande sätt inom de ramar en lärare har. Särskilt begåvade elever, som inte är högpresterande, glöms ofta bort i klassrummet. Skolverket har utarbetat stödmaterial som kan användas för att utforma en organisation som identifierar och bemöter särskilt begåvade elever bättre, men det ämnesdidaktiska materialet är begränsat till språk och matematik. Genom internetbaserad intervju undersöktes därför naturlärares perspektiv på individanpassning. Resultatet indikerar att lärare individanpassar sin undervisning för att passa så många som möjligt, men även att få har det bredare perspektivet som fångar alla elever. Bara en av fjorton nämner de elever som har den kognitiva förmågan för att lätt klara det högsta betyget men som inte presterar.

Axtelius, Maria (2022). Händerna i marken och fötterna i luften. En intervjustudie beträffande hur några lärare och speciallärare uppfattar begreppet särskilt begåvade elever. Speciallärarprogrammet språk-, läs-, och skrivutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Tidigare forskning visar att ca 5 procent av eleverna i skolan har långt mer abstrakta, kognitiva och komplicerade förmågor än andra elever, dessa elever räknas till de särskilt begåvade (Skolverket, 2015). Vidare visar forskning att identifiering av de särskilt begåvade eleverna behöver göras så tidigt som möjligt för att de ska ges möjlighet att utveckla sin fulla potential. Denna studie bidrar med kunskap kring särskilt begåvade elever. Syftet med studien är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om hur lärandet för särskilt begåvade elever kan tillgodoses och utvecklas utifrån följande frågeställningar: Vad tänker en grupp pedagoger kring begreppet särskilt begåvade elever?Hur är arbetet upplagt på några skolor för att upptäcka särskilt begåvade elever?Vilka insatser ser speciallärare har en positiv inverkan på särskilt begåvade elevers motivation och inlärning?Studien utgår från Antonovskys (2005) salutogena teori, KASAM, då känslan av tillhörighet och att ingå i ett begripligt sammanhang är av största vikt för att elever ska kunna utvecklas både kognitivt och socialt. Det relationella perspektivet för att samspelet i relationer mellan elever och pedagoger är grunden för lärande, samt Ahlbergs (2015) KoRP, kommunikativa relationsinriktade perspektiv då studiens frågeställningar utgår från ett specialpedagogiskt förhållningssätt. I studien valdes en kvalitativ ansats, och för att samla in empiri till studien genomfördes 6 kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare och speciallärare.    Studien visar att kunskap fattas kring begreppet särskilt begåvade elever. Den kunskap som fanns tycks hindras av oro för att göra fel i identifiering och bemötande av denna elevgrupp. Det framkom också att det förekommer en viss begreppsförvirring mellan särskilt begåvade och högpresterande elever. Resultatet visade olika sätt att möta särskilt begåvade, till exempel genom att det förekom acceleration i form av byte av årskurs. Annan differentiering visade sig vara sällsynt. Ett stort intresse för att öka kunskapen kring ämnet framträdde dock. Studien visar på behov av att pedagoger får verktyg att identifiera särskilt begåvade elever. Vidare visar studien att det finns indikationer på att särskilt begåvade elever har ett behov av särskilt stöd i sin kunskapsutveckling, då den kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- och skrivutveckling kan komma att vara ett viktigt stöd för både eleven, och för de undervisande pedagogerna.

Vi har gjort en studie vars syfte är att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lärare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frågeställningen "Vad har lärare för inställning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frågeställningen har vi undersökt hur lärare ser på de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn på de högpresterande eleverna förändrats under deras yrkesverksamma år.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lärare på åtta olika skolor. Lärarna har varit verksamma i antingen minst 15 år eller i högst fem år. Vi har intervjuat både manliga och kvinnliga lärare som har arbetat på skolor med olika elevsammansättningar. I vår analys av intervjusvaren har vi använt oss av Gardners teori om de multipla intelligenserna samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. En viktig slutsats av vår studie är att majoriteten av de lärare som deltog i våra intervjuer har större erfarenhet av arbetet med de lågpresterande eleverna än med de högpresterande. Lärarna i vår undersökning är dock inte ovilliga att uppmärksamma de högpresterande eleverna. Vi anser att med rätt verktyg och en djupare utbildning i ämnet skulle lärarna kunna bemöta de högpresterande eleverna på ett mer stimulerande sätt än de gör idag.

SammanfattningSkolan har enligt läroplanen skyldighet att hjälpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov. Syftet med examensarbetet är att få mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begåvning, särbegåvning och högpresterande. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare på två olika gymnasieskolor deltar i undersökningen. Sammanfattningsvis kan vi utifrån undersökningen konstatera att det enligt lärarna varken finns tid eller resurser till de högpresterande eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur en skola ser på de särbegåvade barnen. Vad kännetecknar begåvning? Upptäcks särbegåvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som använts för att få svar på detta är dels en enkätundersökning riktad till alla lärare som är mentorer på en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förälder. I studien framgår det att man upptäcker många av de särbegåvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptäckt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Men långt ifrån alla särbegåvade elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. Orsaker till detta kan vara att personalen inte har tillräcklig kunskap om hur man kan möta dessa elevers behov i undervisningen eller att man anser att dessa elever ”alltid klarar sig ändå”.Nyckelord: särbegåvad, begåvad, kunskaper, positiv inverkan / The objective of this essay is to show the point of view of one particular school regarding the gifted and talented children.What is significant for gifted and talented children? Does school identify the gifted and talented? How does school support these children? Data has been collected in two ways. Firstly, a survey has been performed among all teachers being mentors for groups of students in the school and secondly, interviews have been performed with a one of the school’s principals, a student and one of its parents.The result of the work, which coheres with earlier studies, shows that school identifies many of the gifted and talented children, but the children’s ability to relate well to peers and teachers has a great importance for being identified. Not nearly all gifted and talented students are given the opportunity to reach their full potential through being given tasks that are adapted to their needs. The reasons for that can be teachers’ lack of knowledge regarding the fundamental issues concerning how able children think and learn, or a mind-set that the these students “will make their way in life anyway”.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka olika aspekter av situationen för elever i behov av extra utmaningar inom matematiken. Detta är en målgrupp som det sällan finns tid eller resurser i skolan ägna sig åt. De är ändå enligt Lpo 94 berättigade till en undervisning som är anpassad till deras behov. Vi vill därför lyfta fram olika sätt som detta kan arbetas med. I studien har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger på två skolor, fyra från vardera skola. Pedagogerna var alla klassrumspedagoger och detta val av intervjugrupp valde vi då dessa pedagoger ofta står ensamt ansvariga för att bemöta dessa elever. Vi har lyckats tagit fram en kategorisering av bakgrund till varför elever får behov av extra utmaningar. Vi berör även olika sorters extra utmaningar som behövs, skillnader mellan elever som är i behov av extra utmaningar ibland och de som är det ofta och slutligen försöker vi även ge en mera övergripande bild av hur situationen för elever i behov av extra utmaningar verkar vara.</p>

<p>Dilemmat var om begåvade barn får de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begåvning och begåvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begåvning och begåvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi använde oss av för att uppnå syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter. Resultatet påvisade att flertalet informanter var överens om att begåvning var svårt att definiera samt att begåvade barn ofta förbises och försummas. Elever som har svårt att nå målen går i första hand. Samtliga informanter var överens om att alla elever skall få sitt lärande individanpassat. De sade att om ett begåvat barn inte får den hjälp och det stöd denne behöver, kan de bli uttråkade och utåtagerande i brist på annat. Visionen för samtliga informanter i studien var att alla barn skall ges utmaningar och stimulerande uppgifter med rimliga krav för att kunna utvecklas på sin nivå.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka olika aspekter av situationen för elever i behov av extra utmaningar inom matematiken. Detta är en målgrupp som det sällan finns tid eller resurser i skolan ägna sig åt. De är ändå enligt Lpo 94 berättigade till en undervisning som är anpassad till deras behov. Vi vill därför lyfta fram olika sätt som detta kan arbetas med. I studien har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger på två skolor, fyra från vardera skola. Pedagogerna var alla klassrumspedagoger och detta val av intervjugrupp valde vi då dessa pedagoger ofta står ensamt ansvariga för att bemöta dessa elever. Vi har lyckats tagit fram en kategorisering av bakgrund till varför elever får behov av extra utmaningar. Vi berör även olika sorters extra utmaningar som behövs, skillnader mellan elever som är i behov av extra utmaningar ibland och de som är det ofta och slutligen försöker vi även ge en mera övergripande bild av hur situationen för elever i behov av extra utmaningar verkar vara.

Dilemmat var om begåvade barn får de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begåvning och begåvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begåvning och begåvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi använde oss av för att uppnå syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter. Resultatet påvisade att flertalet informanter var överens om att begåvning var svårt att definiera samt att begåvade barn ofta förbises och försummas. Elever som har svårt att nå målen går i första hand. Samtliga informanter var överens om att alla elever skall få sitt lärande individanpassat. De sade att om ett begåvat barn inte får den hjälp och det stöd denne behöver, kan de bli uttråkade och utåtagerande i brist på annat. Visionen för samtliga informanter i studien var att alla barn skall ges utmaningar och stimulerande uppgifter med rimliga krav för att kunna utvecklas på sin nivå.

I denna studie undersöks hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan samt hur och varför deras barns matematikintresse bevarats och/eller förändrats genom åren i skolan. Studien undersöker även föräldrarnas uppfattningar kring barnens matematiska förmågor i jämförelse med tidigare forskning av bland annat Krutetskii (1976) kring matematiska förmågor hos elever med fallenhet för matematik och de förmågor som ska utvecklas och bedömas enligt läroplanen. Mönks (1992) flerfaktormodell ligger även som teoretisk grund för förståelsen av särskild begåvning och prestation och för tolkning av resultatet. Sju föräldrar har intervjuats om totalt nio barn. Föräldrarna är själva lärare och insatta i skolans vardag. Resultatet visar att flera av eleverna tappat sitt matematikintresse. Alla elever i denna studie har fått kämpa med olika dilemman i skolan, så som att få mer och svårare utmaningar, att bli accepterade av lärare och kamrater, motivation, låga prestationer, depressioner, utredningar, diagnoser och andra större eller mindre svårigheter. Föräldrarna berättar om en önskan att lärare ska samarbetar med dem om deras barn och lyssna både på eleven och föräldrarna. De har även många tankar om hur lärare kan anpassa undervisningen för att passa både deras egna barn och andra elever och framhäver vikten av att ta med även elever som har fallenhet för matematik såväl som de med svårigheter i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även att eleverna enligt deras föräldrar innehar många av de förmågor som listas i läroplanen men ofta har svårt att visa dessa förmågor i skriftliga matematikaktiviteter på grund av att tankarna går så mycket snabbare än pennan.