No description available.

<p>Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsätta att utvecklas gynnsamt. </p><p>Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov, men så är inte fallet då de högpresterande eleverna ofta beskrivs som självgående, som klarar mycket på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995).</p><p>Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmänhet men matematikundervisningen i synnerhet.</p><p>För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. </p><p>I litteraturstudien behandlas olika inlärningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som är bra för pedagoger att veta för att fånga de högpresterande elever. </p><p>Utifrån undersökningen kom jag fram till att lärarnas uppfattningar om högpresterande elever var ganska lika men visar även att samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt få mer tid över till dessa elever för att kunna vägleda och stimulera dem i deras utveckling. En slutsats som jag har dragit av arbetet är att det görs förvånande mycket för högpresterande elever, men det går att göra mer.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan både ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de använder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mål är att göra en jämförelse mellan detta och hur högpresterande elever själva, i årskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att få reda på detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkätundersökning med högpresterande elever. Utifrån rådande forskning har vi sökt information om inlärningsstilar, intelligens, individualisering och resursfördelning. Vi har dragit följande slutsatser; att vissa resultat pekar i motsatt riktning mot vad tidigare forskning och tidigare undersökningar kommit fram till. Tidigare forskningen menar att resurserna fördelas ojämnt och att de högpresterande eleverna inte får alls samma mängd som sina klasskamrater. De pedagoger vi intervjuat menar däremot att eleverna visst får sin resursdel men i en annan form, nämligen i förberedelserna till undervisningen då dessa elever i regel är mer självgående och klarar av större och mer långsiktiga mål. Vidare pekar vår undersökning på att det finns en tillräckligt hög procent av elever för att enligt oss ses som oroväckande hög, som upplever sig orättvist behandlade i skolan. Avslutningsvis så ställer vi oss efter denna undersökning frågande till hur pedagoger egentligen ser på ett individualiserat arbetssätt för en högpresterande elev.

Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsätta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov, men så är inte fallet då de högpresterande eleverna ofta beskrivs som självgående, som klarar mycket på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995). Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmänhet men matematikundervisningen i synnerhet. För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlärningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som är bra för pedagoger att veta för att fånga de högpresterande elever. Utifrån undersökningen kom jag fram till att lärarnas uppfattningar om högpresterande elever var ganska lika men visar även att samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt få mer tid över till dessa elever för att kunna vägleda och stimulera dem i deras utveckling. En slutsats som jag har dragit av arbetet är att det görs förvånande mycket för högpresterande elever, men det går att göra mer.

Denna uppsats behandlar ämnet högpresterande elevers motiv till höga prestationer och resultat i skolan samt det stöd som dessa elever får. Den utgår ifrån ett elevperspektiv och syftet är därför att undersöka och bidra med kunskap om hur högpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera på vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det stöd de får i skolan. Tidigare forskning på området har visat att elever har förmågan att prestera i skolan inte är en grupp som prioriteras, att ge dessa elever stöd har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har stödet till dessa elever ökat för att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fråga om exempelvis forskning. En högpresterande elev är en elev som har potentialen att prestera över vad som förväntas av normen samt gör detta och stödet för dessa elever har tagit sig olika former. För att undersöka hur högpresterande elever uppfattar sin skolsituation genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högpresterande elever där dessa fått beskriva vad som motiverar dem och hur de uppfattar stödet från skolan. Detta har sedan sammanställts och analyserats utifrån en teori om motivation och en teori om stöd i undervisningen. Resultatet visade att det hos högpresterande elever går att identifiera de motiv som teorin presenterar: behov av prestationer, behov av makt och behov av intimitet i form av inre och yttre motiv. Vad gällande stödet i undervisningen visar resultatet att eleverna har upplevt eller vill ha stöd i form av acceleration, vilket innebär snabbare undervisning, berikning, det vill säga breddande av undervisningen, separation, som innebär att de högpresterande eleverna lämnar ordinarie undervisning för specialundervisning och nivågruppering, det vill säga alla elever delas in efter deras prestationsnivå inom ramen för den ordinarie undervisningen. Några av eleverna upplevde även att de inte fick tillräckligt med stöd i undervisningen och fann då egna strategier för att utmanas i skolan bland annat att göra uppgifterna mer utmanande så som att göra mer på en uppgift än vad som förväntas. Jag anser att lärarens uppgift är att ge stöd åt de högpresterande eleverna så att de utvecklar sin lust att lära och känner sig utmanade av skolan men för att det ska fungera krävs bland annat mer resurser till skolan. Jag tror även att om vi kan förstå vad som driver de högpresterande eleverna och hur vi kan utmanade dem på bäste sätt kan det i förlängningen leda till att resultaten i skolan ökar generellt.

Hemläxor är ett vanligt förekommande pedagogiskt verktyg i skolans värld. Det finns fleraanledningar till varför lärare väljer att arbeta med hemläxor som en förlängning av skolan. Dethar blivit en allt större debatt kring användandet av hemläxor som inte nämns i något avskolans styrdokument men trots det har skolverket lämnat ut ett diskussionsunderlag förlärare, Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. (Skolverket 2014), där lärareerbjuds en stöttning i utformningen av hemläxor.SyfteSyftet med denna studie är att synliggöra hur lärare resonerar kring hemläxor i matematiken.MetodStudien är en kvalitativ studie där intervju som redskap har tillämpats för att få fram lärarnasresonemang. Vidare ligger hermeneutiken som grund för de tolkningar och analyser somgjorts för att få fram ett tillförlitligt resultat. I undersökningen intervjuas fyra matematiklärare,två som använder sig av hemläxor och två som inte använder sig av matematikläxor, om sinaresonemang och erfarenheter kring hemläxor i matematik.ResultatUndersökningen visar att lärarna är reflekterande om den problematik som hemläxor för medsig. Problematik som framkommer är hur de lågpresterande eleverna tenderar att ha svårt attgenomföra och erhålla den nyttan som hemläxor syftar till. Ytterligare aspekter somframkommer som problematiskt i resultatet är tiden det tar för lärarna att konstruerahemläxorna för att de ska anpassas för varje elev och dess unika behov, tiden det tar föreleverna att genomföra hemläxorna samt problematiken med att erhålla stöttning i hemmetnär det behövs. Vidare är lärarna likaså medvetna om vilka fördelar som hemläxor tenderar attföra med sig, framförallt den repetitiva vinningen där eleverna kan repetera något ochdärigenom fördjupa sina kunskaper. Resultatet synliggör hur lärarna är medvetna om vadtidigare forskning kring området beskriver likväl problematik som förtjänster samtidigt somde visar sig vara reflektiva över sitt arbete och hemläxor oavsett användande eller ej.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar på att en individanpassad undervisning hjälper de hög- presterande eleverna att utmanas och stimuleras i sin utveckling. SYFTE: Syftet med denna studie är att ta reda på om och i så fall hur lärarna individanpassar undervisningen för högpresterande elever i de teoretiska skolämnena svenska, matematik, engelska samt samhälls- och naturorientering. METOD: Data har samlats in i form av intervjuer med sex lärare i årskurs 1-3 på Gotland. Undersökningen har pågått i 10 veckor. Frågorna har varit semistrukturerade vilket innebär att det ställts följdfrågor utefter vad lärarna har givit för svar på frågorna. RESULTAT: Resultatet visar att lärarna på de tre skolorna A, B och C upplever att de upptäcker ganska tidigt om en elev är högpresterande och att det är viktigt att individanpassa undervisningen och utmana alla eleverna där de befinner sig. De försöker även hitta uppgifter som hamnar inom elevens intresseområde för att eleven inte ska bli uttråkad. De sex lärarna som deltagit i studien är ense om att de oftast ger extra material till högpresterande elever i matematik och svenska. SLUTSATS: Studien visar att lärarna har en gemensam bild av att undervisningen ska individanpassas utifrån varje enskild elev. Det säger delvis emot tidigare forskning, som hävdar att högpresterande elever hamnar i skymundan på grund av tidsbrist och okunskap.

<p>This study is about the above-average pupils’ situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils. The results show that the teachers who participated in the study found stimulation of the above-average pupils important but they think it is difficult to get sufficient time to fully be able to satisfy these pupils. It has also shown that teachers believe that pupils with difficulties first of all should get help from special education teachers. They conclusions that I have made is that the above-average pupils development and stimulation is vitally important, but that they too often falls through the net and we let them work on on their own. I believe that more attention should be on the above-average pupils and that we can use their knowledge in the classrooms.</p>

This study is about the above-average pupils’ situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils. The results show that the teachers who participated in the study found stimulation of the above-average pupils important but they think it is difficult to get sufficient time to fully be able to satisfy these pupils. It has also shown that teachers believe that pupils with difficulties first of all should get help from special education teachers. They conclusions that I have made is that the above-average pupils development and stimulation is vitally important, but that they too often falls through the net and we let them work on on their own. I believe that more attention should be on the above-average pupils and that we can use their knowledge in the classrooms.

Grupparbete, eller kooperativt lärande (cooperative learning), är ett återkommande ämne i den internationella pedagogiska debatten. Många studier har gjorts om huruvida grupparbete är effektivare ur inlärningssynpunkt än traditionell undervisning eller individuellt arbete, men resultaten är inte alltid entydiga. Mycket kritik har förts fram vad gäller effektiviteten av grupparbete som undervisningsmetod, främst för högpresterande elever. Finns det ett samband mellan elevers prestationsnivå och deras attityd till grupparbete? För att klarlägga detta har vi genomfört en enkätundersökning omfattande 77 elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Eleverna delades in i tre olika grupper beroende på prestationsnivå och relationen mellan prestationsnivå och syn på grupparbete belystes. Vi genomförde uppföljande intervjuer med 9 av de elever som besvarade enkäten, tre elever ur varje prestationsgrupp.  Resultaten visar att högpresterande elever är mer kritiska till grupparbete, och således föredrar att arbeta enskilt, än medel- och lågpresterande elever. Vidare visar resultaten att elever som föredrar individuellt arbete gör så för att de anser att de lär sig mer på det sättet. För elever som föredrar att arbeta i grupp är det däremot den sociala aspekten som är viktigast i valet av arbetssätt. De väljer att arbeta i grupp för att det är roligare. Med tanke på styrdokumentens ambitioner om en skola för alla, där syftet torde vara att den enskilde individen skall mötas på de villkor som är bäst för denne, bör vi kanske i större utsträckning fundera över varför vi som lärare väljer grupparbete som undervisningsmetod och hur vi väljer att organisera och bedöma grupparbete.