<p>Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv</p>

Denna studie handlar om lärares åsikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lärare menar med en högpresterande elev och vilka behov lärare anser att högpresterande elever har, samt hur lärare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lärare undervisar bland annat i matematik i skolår 7 – 9. Att definiera vad en högpresterande elev i matematik är tycks vara svårt. Ofta förekommer begreppet högpresterande tillsammans med begreppet begåvning och kanske går det inte att separera dessa begrepp helt åt hållet. Resultatet visar att innebörden av begreppet högpresterande elever kan variera hos olika lärare även om själva grunddefinitionen verkar liknande. För de flesta av lärarna är begreppet högpresterande lika med begåvning och dessa begrepp verkar användas synonymt. De högpresterande elevernas karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor. Ofta beskrivs de högpresterande eleverna som självgående, som klarar mycket på eget hand. När det gäller hur lärarna arbetar med högpresterande elever i matematik visar resultatet två arbetssätt: undervisning med och utan nivågruppering. Oberoende av dessa anpassas undervisning efter elevernas förutsättningar inom skolans ramar. Alla lärare försöker variera undervisningen och använda mer aktiva metoder i form av laborationer och rika problem, där elever diskuterar och reflekterar över sina egna och andras tankar. Ytterligare visar resultatet att de högpresterande eleverna anses ha behov av att tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att de behöver träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik. De behöver få mer komplexa och svårare uppgifter för att använda sin kapacitet. Samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt skulle vilja få mer tid över till dessa elever för att kunna handleda och stimulera dem i deras utveckling.

Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv

The purpose of this thesis is to investigate if vacuum insulation panels are a competitive alternative to traditional insulation. Vacuum insulation has been used as insulation in buildings in Germany and Switzerland for a few years. In Sweden the high-performance insulation material is mainly used in refrigerators, freezers and vacuum thermoses. The development is proceeding well and vacuum insulation is becoming more common in the construction industry. Since it is a relatively unexplored material on the market there are many flaws and problems with the material. The questions we have chosen to answer in this report include an increased knowledge of vacuum insulation, various problems that may arise when handling/installation and the pros and cons of vacuum insulation compared to standard traditional insulation. The methods we have chosen to use in this report is a literature study, interviews with various suppliers and manufactures and calculations to show the differences between traditional and vacuum insulation. Vacuum insulation is 5-10 times better insulation than standard traditional mineral wool insulation, mainly at the beginning of its lifetime. Vacuum insulation panels (VIP) have a service life of approximately 50 years, whereas traditional insulation has a service life of approximately 100 years. In limited and confined spaces, the vacuum insulation is used as additional insulation. The insulation is also used to construct the "slim" and well insulated walls that are more aesthetically pleasing than half a meter thick wall of energy efficient buildings. There are several advantages of the vacuum insulation. Efficiency and energy savings due to its low U-value are the most important. The disadvantages are the expensive investment, the fragile metal case that is highly sensitive to mechanical damage and a shorter service life compared to traditional insulation. / Syftet med rapporten är att undersöka om vakuumisolering är ett konkurrenskraftigt alternativ till traditionellt isoleringsmaterial så som mineralull. Vakuumisolering har funnits i Tyskland och i Schweiz i många år men i Sverige har det högpresterande isoleringsmaterialet främst använts i kyl- och frysskåp och i termosflaskor. Utvecklingen går framåt och vakuumisolering blir mer vanligt inom byggbranschen. Eftersom det är relativt outforskat material på marknaden finns det många brister och problem med materialet och dess hantering. De frågeställningar vi valt att besvara genom denna rapport omfattar ökad kännedom om vakuumisolering, olika problem som kan uppkomma vid hantering/montering samt för- och nackdelar med vakuumisolering jämfört med vanlig traditionell mineralullsisolering. Metodvalen som rapporten bygger på är litteraturstudier, intervjuer via telefon och mailkontakt med olika leverantörer och återförsäljare samt beräkningar som styrker det som skiljer mineralull och vakuumisolering åt. Vakuumisolering har 5-10 gånger bättre isoleringsförmåga än vanlig traditionell mineralullsisolering främst i början av dess livstid. Vakuumisolering har en beräknad livslängd på cirka 50 år medan traditionell isolering har en på cirka 100 år. Vid begränsade och trånga utrymmen kan vakuumisolering användas som tilläggsisolering. Isoleringen används även för att konstruera ”slanka” och välisolerade väggar som är mer estetiskt tilltalande än halvmeter tjocka konstruktioner vid projektering av exempelvis passivhus. Det finns ett antal fördelar och nackdelar med vakuumisolering jämfört med mineralull. Effektivitet och energisparande på grund av dess låga U-värde är några exempel. Exempel på nackdelar är känsligheten för mekanisk åverkan, den dyra investeringskostnaden och en kortare livslängd än traditionell isolering.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begåvade elever, men i Sverige återfinns ytterst lite forskning. Utifrån teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat från en enkätundersökning visat att motivation är det dominerande attributet bland dessa nyantagna lärarstudenter. Det finns även indikation på skilllnader när det gäller tillskrivna attribut beroende på den egna matematiska självskattningen.

Att arbeta med elever som presterar på en högre nivå än vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lärare. Det ingår i lärarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, därför ville vi undersöka hur lärare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på två skolor där tre lärare på varje stadium deltog. I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta är ett område som är av nytta för samhället då högpresterande elever är en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade på. De metoder som vi har använt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer då vi ville se hur lärarna faktiskt arbetar. De teorier som vi har använt oss för att analysera vår empiri är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utveckling zonen och aktivitetsteorin. De resultat som studien visade på var att de högpresterande eleverna fick stöd i sin matematiska kunskapsutveckling dock var denna sparsam och sträckte sig enbart till ett tillfälle i veckan. I de lägre årskurserna fick eleverna arbeta enskilt med en specialpedagog medan i de högre årskurserna fick de högpresterande eleverna i grupp ett tillfälle, som lärarna på den skola arbetat fram som de kallade för parallellmatematik. Vad som även tydligt framkom i studien var att lärare som har utbildning inom ämnet matematik upplevde en större säkerhet och kunde på så vis vara flexibla i sin undervisning. Dessa lärare arbetade också i högre utsträckning med att konkretisera matematiken för sina elever, vilket medförde att de kunde individualisera för både hög- och lågpresterande elever i klassrummet.   Nyckelord: matematikpedagogik, grundskola, lärare, intervju, högpresterande elever

Studiens syfte är att belysa vad som organisatoriskt kan ha betydelse för matematiklärare och speciallärare inom matematikutveckling i arbetet med att undanröja hinder i lärmiljön för matematiskt högpresterande elevers lärande i matematik då det i rapporter framkommer att denna grupp ibland inte tillgodoses i tillräcklig grad. Intervjuer genomförs med matematiklärare samt speciallärare för att ta del av deras upplevelser kring elevgruppen. Dessutom sker observationer i matematiklärarnas klassrum för att se hur lärandemiljön gestaltas. Resultatet analyseras sedan utifrån ett salutogent perspektiv. Studiens resultat visar att matematikundervisningen för att undanröja hinder för matematiskt högpresterande elevers lärande organiseras genom strukturen på lektionen, genom att använda berikande materiel samt genom delaktighet och bemötande på en högre nivå. Studien visar att speciallärarnas roll i klassrummet är liten för denna elevgrupp. De organisatoriska strukturer som kan ha betydelse för matematiklärare och speciallärare i arbetet med matematiskt högpresterande elevers lärande är skolans organisation, lärarnas kompetens samt samarbetet med och förväntningarna på speciallärarna som del i elevhälsan. Studien visar även att de högpresterande eleverna i matematik lätt försvinner i den dagliga undervisningen då de flesta resurserna riktas till elever i behov av stöd för att nå målen. Studien belyser att en genomtänkt organisation, både i och utanför klassrummet så som riktade instruktioner i klassrummet, genomtänkta mötesstrukturer men också genom matematisk kompetens så går det att främja också de högpresterande eleverna. Speciallärarnas kompetens behövs då för att undanröja hinder också för denna elevgrupp.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur sju lärare arbetar för att högpresterande elever i matematik ska få möjlighet att utveckla deras matematiska förmågor. Studiens valda metod är semistrukturerade intervjuer som genomfördes med lärare i årskurs 1–3. Resultaten visar på att lärare är måna om att det alltid finns extramaterial för högpresterande elever och att brist på utmaningar skulle kunna leda till bus och bråk. Det är viktigt att undervisningen är varierad, exempelvis konkret och visuell, även för högpresterande elever. Lärare beskriver att det ibland är svårt att tillfredsställa högpresterande elevers behov samt att det är viktigt att inte glömma bort dessa elever. Högpresterande elever får ibland agera hjälpfröken vilket lärare anser kunna stärka elevers självförtroende och utveckla deras kommunikativa förmåga. Lärare beskriver att högpresterande elever utgör en grupp som riskerar att glömmas bort eftersom de ofta är självgående. Några av studiens slutsatser är att det är viktigt att variera sin undervisning, en annan att det är fördelaktigt att ha extramaterial tillgängligt och en tredje att högpresterande elever i matematik inte får glömmas bort.

No description available.

Avsikten med arbetet var att genomföra en kvalitativ studie över motivationsfaktorer hos högpresterande elever i matematik. Studien genomfördes på åtta gymnasieelever med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på betydelsen av en uppväxt i en miljö som präglas av ett matematisk och vetenskapligt förhållningssätt. Det visar även på vikten av en matematikundervisning som är utformad kring ett matematiskt kreativt förhållningssätt som problemlösning. I studien framkom många av de positiva effekter som motivationsfaktorerna för med sig men resultatet visar även på den rädsla eleverna känner inför att mista sin position som högpresterande. Det framkommer även att eleverna ofta känner press över att inte kunna införliva sina egna samt omgivningens förväntningar. / The purpose of the work was to carry out a qualitative study of motivational factors in high-performance students in mathematics. The study was conducted on eight high school students using qualitative interviews. The result shows the importance of an upbringing in an environment that is characterized by a mathematical and scientific approach. It also shows the importance of a mathematics education that is designed around a mathematically creative approach like problem solving. The study revealed many of the positive effects that motivational factors bring about, but the result also shows the fear students feel about losing their position as high performance. It also appears that students are often pressured to not be able to incorporate their own and the environment's expectations.