Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt några lärare arbetar med de högpresterande eleverna i ämnet engelska så att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Till min hjälp har jag tre frågeställningar som handlar om hur man upptäcker högpresterande elever, vilka redskap och metoder lärarna använder för att skapa sig en bild över de högpresterande eleverna och vilka arbetsmetoder man använder för att utveckla varje individ. Jag har valt en kvalitativ metod där jag låtit intervjua fyra lärare. Jag har undersökt lärarnas uppfattningar vid det tillfället. Arbetets resultat går inte att generalisera utan ger endast en bild av lärarnas uppfattningar vid intervjutillfället. Jag har valt att använda mig av Self-Determination Theory, där jag utgår från inre och yttre motivation för att försöka tolka mitt material av det lärarna säger. Arbetet är även inspirerat av den proximala utvecklingszonen om lärande då den även hör ihop med motivation och utmaning. Resultatet av undersökningen visar att det råder en oenighet i hur man identifierar högpresterande elever, samt i hur man bör förhålla sig till kunskapskraven och dess mål. Undersökningen visar även att lärare använder samma material till alla elever och att man inte bjuder in eleverna till delaktighet i utformningen av undervisningen. Förvånande nog visade även undersökningen att om eleverna ville få vidare stimulans och utmaning var eleverna tvungna att efterfråga det själva.

Förväntat kunskapsbidragMed denna studie hoppas vi bidra till att personal på skolor kan öka sin kompetens om särskilt begåvade elever. Studien problematiserar huruvida det är bra att identifiera särskilt begåvade elever eller inte. Vår förhoppning är också att personal på skolor får en ökad medvetenhet om hur man skiljer på särskilt begåvade och högpresterande för att bättre kunna hjälpa de förstnämnda att må bra i skolan.Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om särskilt begåvade elever samt hur en grupp pedagoger identifierar särskilt begåvade elever.• Hur beskriver personal särskilt begåvade elever på skolan?• Skiljer personal på högpresterande och särskilt begåvade elever? I så fall hur?TeoriI vår studie har vi övergripande valt ett salutogent förhållningssätt med KASAM (Känsla av sammanhang) som huvudteori, samt de kategoriska och relationella perspektiven. Vi ser att dessa två teorier hänger ihop eftersom KASAM kan hjälpa oss att tolka hur informanterna ser på elevernas upplevelser i skolan och det kategoriska kontra det relationella perspektivet kan hjälpa oss att förstå hur organisationen ser ut kring eleverna.MetodFör att samla in empiri till vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer som vi sedan analyserade enligt kvalitativ innehållsanalys.4ResultatStudien visar att informanterna menar att de särskilt begåvade eleverna har något extra och behöver utmaningar. Den påvisar också att de särskilt begåvade kan ha det tuffare socialt än vad andra jämnåriga elever har samtidigt som informanterna beskriver hur viktigt det är att eleverna trots sin begåvning får vistas i ett sammanhang. Studien visar att det är viktigt att möta eleverna där de är oavsett svårigheter, men ur resultatet framkom att det är svårt att definiera den exakta skillnaden mellan en högpresterande elev och en särskilt begåvad elev och därmed blir det också svårt att identifiera dem.Informanterna efterlyser mer kunskap ute på skolorna kring de särskilt begåvade eleverna då de behöver en större förståelse för att på så sätt hjälpa de dessa elever i vad de ska göra för att det ska bli meningsfullt att vistas i skolan. För att kunna identifiera särskilt begåvade elever visar studien att det är önskvärt att många samarbetar kring eleven. Många behöver vara delaktiga i processen kring identifiering eftersom det inte finns någon enkelt test som definierar särskild begåvning.Specialpedagogiska implikationerResultatet i denna studie visar en ojämn kompetens kring särskild begåvning, även tidigare forskning visar behovet av ökad kunskap kring begreppet. Vi ser också att det är intresset som styr kunskapsnivån kring de särskilt begåvade eleverna. I våra kommande roller som specialpedagoger kommer vi bland annat arbeta med handledning då är det viktigt att vi har kunskap kring dessa elever så att vi kan ge rätt handledning till våra framtida kollegor. Forskare efterlyser kvalitativa metoder för att identifiera särskilt begåvade elever eftersom de inte tror att dessa elever presterar sitt bästa på standardtest. Detta är ett arbete man som specialpedagog kan var behjälplig att utveckla.

Denna uppsats handlar om studie- och yrkesvägledning bland högpresterande och särskilt begåvade elever. Tidigare forskning visar på att den här elevgruppen inte är tillräckligt synliggjord och uppmärksammad inom skolvärlden. Därför är syftet med studien att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Våra frågeställningar är: Hur framträder högpresterande och särskilt begåvade elever i studie- och yrkesvägledares verksamhet? Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare med högpresterande och särskilt begåvade elever? och Vilken förståelse har studie- och yrkesvägledare för högpresterande och särskilt begåvade elevers behov i karriärvägledningsprocessen? För att besvara frågeställningar valde vi en kvalitativ metod med hermeneutisk forskningsansats. Empirin analyserades med stöd av Gardners intelligensteori och Peavys vägledningsteori samt Renzullis begåvningsmodell med utvalda begrepp. Huvudresultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar likadant med högpresterande och särskilt begåvade elever som med andra elevgrupper. Dock ses skillnader i hur högpresterande och särskilt begåvade elever framträder i studie- och yrkesvägledarnas verksamhet samt vilka behov de har i karriärvägledningsprocessen.

Axtelius, Maria (2022). Händerna i marken och fötterna i luften. En intervjustudie beträffande hur några lärare och speciallärare uppfattar begreppet särskilt begåvade elever. Speciallärarprogrammet språk-, läs-, och skrivutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Tidigare forskning visar att ca 5 procent av eleverna i skolan har långt mer abstrakta, kognitiva och komplicerade förmågor än andra elever, dessa elever räknas till de särskilt begåvade (Skolverket, 2015). Vidare visar forskning att identifiering av de särskilt begåvade eleverna behöver göras så tidigt som möjligt för att de ska ges möjlighet att utveckla sin fulla potential. Denna studie bidrar med kunskap kring särskilt begåvade elever. Syftet med studien är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om hur lärandet för särskilt begåvade elever kan tillgodoses och utvecklas utifrån följande frågeställningar: Vad tänker en grupp pedagoger kring begreppet särskilt begåvade elever?Hur är arbetet upplagt på några skolor för att upptäcka särskilt begåvade elever?Vilka insatser ser speciallärare har en positiv inverkan på särskilt begåvade elevers motivation och inlärning?Studien utgår från Antonovskys (2005) salutogena teori, KASAM, då känslan av tillhörighet och att ingå i ett begripligt sammanhang är av största vikt för att elever ska kunna utvecklas både kognitivt och socialt. Det relationella perspektivet för att samspelet i relationer mellan elever och pedagoger är grunden för lärande, samt Ahlbergs (2015) KoRP, kommunikativa relationsinriktade perspektiv då studiens frågeställningar utgår från ett specialpedagogiskt förhållningssätt. I studien valdes en kvalitativ ansats, och för att samla in empiri till studien genomfördes 6 kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare och speciallärare.    Studien visar att kunskap fattas kring begreppet särskilt begåvade elever. Den kunskap som fanns tycks hindras av oro för att göra fel i identifiering och bemötande av denna elevgrupp. Det framkom också att det förekommer en viss begreppsförvirring mellan särskilt begåvade och högpresterande elever. Resultatet visade olika sätt att möta särskilt begåvade, till exempel genom att det förekom acceleration i form av byte av årskurs. Annan differentiering visade sig vara sällsynt. Ett stort intresse för att öka kunskapen kring ämnet framträdde dock. Studien visar på behov av att pedagoger får verktyg att identifiera särskilt begåvade elever. Vidare visar studien att det finns indikationer på att särskilt begåvade elever har ett behov av särskilt stöd i sin kunskapsutveckling, då den kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- och skrivutveckling kan komma att vara ett viktigt stöd för både eleven, och för de undervisande pedagogerna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 beskriver att de differentierar matematikundervisningen för högpresterande elever. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analys och Tomlinsons (2001, 2014) teoretiska ramverk för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar att lärare differentierar matematikundervisningen för högpresterande elever med hjälp av acceleration, berikning och olika sätt att gruppera elever. Det indikerar att lärare är medvetna om att de behöver differentiera matematikundervisningen för att tillgodose högpresterande elevers behov.

Vi har gjort en studie vars syfte är att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lärare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frågeställningen "Vad har lärare för inställning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frågeställningen har vi undersökt hur lärare ser på de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn på de högpresterande eleverna förändrats under deras yrkesverksamma år.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lärare på åtta olika skolor. Lärarna har varit verksamma i antingen minst 15 år eller i högst fem år. Vi har intervjuat både manliga och kvinnliga lärare som har arbetat på skolor med olika elevsammansättningar. I vår analys av intervjusvaren har vi använt oss av Gardners teori om de multipla intelligenserna samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. En viktig slutsats av vår studie är att majoriteten av de lärare som deltog i våra intervjuer har större erfarenhet av arbetet med de lågpresterande eleverna än med de högpresterande. Lärarna i vår undersökning är dock inte ovilliga att uppmärksamma de högpresterande eleverna. Vi anser att med rätt verktyg och en djupare utbildning i ämnet skulle lärarna kunna bemöta de högpresterande eleverna på ett mer stimulerande sätt än de gör idag.

Denna studie belyser hur några lärare och elever i grundskolans senare år upplever arbetet med högpresterande elever i ämnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lärande. Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ämnesområde samt lärares och elevers perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar.Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar både en gemensam och individuell strategi för att främja högpresterande elever i ämnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger på lärarens eget initiativ, men p.g.a. bristen på resurser i skolan har det automatiskt blivit elevens ansvar. Detta bidrar till att högpresterande elever tappar motivation och utmaningar för att utvecklas vidare i sitt lärande i ämnet matematik.

Examensarbetet har genomförts som en del av ett projekt inom COWI AB. Projektets mål var att ta fram ett effektivt byggsystem där bjälklag utförs som prefabricerade element av högpresterande betong med sparkroppar av cellplast. I konceptet ingår att installationer skall så långt det är möjligt monteras i fabrik för att minimera montage och arbetsmoment på byggarbetsplatsen. Detta för att minska montagetider och eventuella fel som är en del av beställarens vision för att effektivisera byggandet. Denna rapport kommer att fokusera på den nya bjälklagstyp som ska ingå i byggsystemet som COWI har haft i uppgift att utveckla till kunden. Då examensarbetet endast innefattar 10 veckor så har det inte funnits utrymme att ta del av flera byggnadsdelar till byggsystemet. Då bjälklaget erbjuder den största utmaningen i detta projekt så har fokus lagts vid att grundligt utreda dess kapacitet och potential. Detta har resulterat i handberäkningar samt analyser med Strusofts finita element program FEM-design. Studien visar att det är möjligt att konstruera ett bjälklag i syfte att göra håltagningar för installationer till bostäder. Bjälklagselementet är dimensionerat enligt gällande regelverk och optimerat med hänsyn till bruk- och brottgränstillstånd.

SammanfattningSkolan har enligt läroplanen skyldighet att hjälpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov. Syftet med examensarbetet är att få mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begåvning, särbegåvning och högpresterande. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare på två olika gymnasieskolor deltar i undersökningen. Sammanfattningsvis kan vi utifrån undersökningen konstatera att det enligt lärarna varken finns tid eller resurser till de högpresterande eleverna.

Denna studie undersöker hur lärare uppfattar och arbetar med elever med långt framskriden matematikutveckling. Sex lärare intervjuades för att få deras perspektiv. Resultaten visar att lärarna anser att social interaktion och relationsbyggande är viktigt för att identifiera fungerande arbetssätt för dessa elever. Det framkom att lärarna använder olika arbetssätt, men endast några av dessa sätt stöds av forskning för elever med långt framskriden matematikutveckling. Slutsatsen visar att lärare tenderar att märka högpresterande elever men hanterar dem inte enligt rekommenderad forskning. Det kan därför vara bra att inkludera denna forskning som ett led i lärares fortbildning.