Förväntat kunskapsbidragMed denna studie hoppas vi bidra till att personal på skolor kan öka sin kompetens om särskilt begåvade elever. Studien problematiserar huruvida det är bra att identifiera särskilt begåvade elever eller inte. Vår förhoppning är också att personal på skolor får en ökad medvetenhet om hur man skiljer på särskilt begåvade och högpresterande för att bättre kunna hjälpa de förstnämnda att må bra i skolan.Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om särskilt begåvade elever samt hur en grupp pedagoger identifierar särskilt begåvade elever.• Hur beskriver personal särskilt begåvade elever på skolan?• Skiljer personal på högpresterande och särskilt begåvade elever? I så fall hur?TeoriI vår studie har vi övergripande valt ett salutogent förhållningssätt med KASAM (Känsla av sammanhang) som huvudteori, samt de kategoriska och relationella perspektiven. Vi ser att dessa två teorier hänger ihop eftersom KASAM kan hjälpa oss att tolka hur informanterna ser på elevernas upplevelser i skolan och det kategoriska kontra det relationella perspektivet kan hjälpa oss att förstå hur organisationen ser ut kring eleverna.MetodFör att samla in empiri till vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer som vi sedan analyserade enligt kvalitativ innehållsanalys.4ResultatStudien visar att informanterna menar att de särskilt begåvade eleverna har något extra och behöver utmaningar. Den påvisar också att de särskilt begåvade kan ha det tuffare socialt än vad andra jämnåriga elever har samtidigt som informanterna beskriver hur viktigt det är att eleverna trots sin begåvning får vistas i ett sammanhang. Studien visar att det är viktigt att möta eleverna där de är oavsett svårigheter, men ur resultatet framkom att det är svårt att definiera den exakta skillnaden mellan en högpresterande elev och en särskilt begåvad elev och därmed blir det också svårt att identifiera dem.Informanterna efterlyser mer kunskap ute på skolorna kring de särskilt begåvade eleverna då de behöver en större förståelse för att på så sätt hjälpa de dessa elever i vad de ska göra för att det ska bli meningsfullt att vistas i skolan. För att kunna identifiera särskilt begåvade elever visar studien att det är önskvärt att många samarbetar kring eleven. Många behöver vara delaktiga i processen kring identifiering eftersom det inte finns någon enkelt test som definierar särskild begåvning.Specialpedagogiska implikationerResultatet i denna studie visar en ojämn kompetens kring särskild begåvning, även tidigare forskning visar behovet av ökad kunskap kring begreppet. Vi ser också att det är intresset som styr kunskapsnivån kring de särskilt begåvade eleverna. I våra kommande roller som specialpedagoger kommer vi bland annat arbeta med handledning då är det viktigt att vi har kunskap kring dessa elever så att vi kan ge rätt handledning till våra framtida kollegor. Forskare efterlyser kvalitativa metoder för att identifiera särskilt begåvade elever eftersom de inte tror att dessa elever presterar sitt bästa på standardtest. Detta är ett arbete man som specialpedagog kan var behjälplig att utveckla.