De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det på ett mer optimalt sätt. Vi har varit särskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rådande synen på högpresterande elever ser ut på de skolor som varit aktuella i studien har också varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger på tre olika skolor har ovanstående undersökts. Lärarnas och specialpedagogernas syn på de högpresterande eleverna är att de är i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas. Studien visar att i lärarnas fall stimuleras de högpresterande eleverna på olika sätt. Två av lärarna har individualiserande läroböcker och de två andra lärarna arbetar laborativt, där eleverna skapar sina egna matematikböcker. Åsikterna kring hur man skulle kunna arbeta med de högpresterande eleverna skiljer sig, men de flesta i undersökningen är överens om att det krävs mer resurser för att nå dessa elever. Det råder ingen tvekan om att de högpresterande eleverna är i behov av stöd, vilket skolan är skyldiga att ge dem då de är ansvariga för varje individs enskilda utveckling.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och när de tar in detta i sin undervisning. Vi avser även undersöka vad högpresterande och lågpresterande elever har för uppfattningar kring dessa områden i matematik, samt vad lärarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning. För att få reda på dessa frågeställningar har vi använt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lågpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lärare. Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material är något som mestadels används som hjälpmedel till lågpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, än de lågpresterandes. Problemlösningsuppgifterna anpassas sällan till elevernas nivå och mestadels tas dessa uppgifter från elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att använda bland klasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser även att det skulle vara eller är roligt att använda laborativt material.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla".

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och när de tar in detta i sin undervisning. Vi avser även undersöka</p><p>vad högpresterande och lågpresterande elever har för uppfattningar kring dessa områden i matematik, samt vad lärarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.</p><p>För att få reda på dessa frågeställningar har vi använt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lågpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lärare.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material är något som mestadels används som hjälpmedel till lågpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, än de lågpresterandes.</p><p>Problemlösningsuppgifterna anpassas sällan till elevernas nivå och mestadels tas dessa uppgifter från elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att använda bland</p><p>klasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser även att det skulle vara eller är roligt att använda laborativt material.</p>

<p>Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla".</p>

The purspose of this study is to investigate how teachers are working to individualize mathemathics education relative to high-performing students and how they define the therm individualization. According to the Swedish curriculum the teaching process should be based on the students prevoius knowledge and experiences. The teachers should in their preperation take every student in to consideration. To be able to investigate these subjets I prepared following questions: What does the concept of individualization in mathematics mean for the teachers? What does it mean to work with an individualized mathematics teaching? How does teachers individualizes teaching mathematics relative to high performing students? This study is based on a qualitative method with both interviews and observations. The theoratical approaches I have used refers to the term invidualization and how to implement an idvidualized education in matematics to stimulate high-performing students. The results of the study shows that invidualization is a complex concept and for the teachers it is about finding out the students level of development to be able to give them tasks at a level which is challenging. The high-performing student either gets more advanced tasks or get paired up with other high-performing students where they get to solve problems at a level which is challenging.

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare i grundskolan beskriver att deanvänder sig av i mötet med begåvade elever i ämnet engelska. I bakgrundsdelen redogörs förbegreppet begåvning och andra för studien relevanta begrepp, samt tidigare forskning påområdet. Vidare behandlas vad de gällande styrdokumenten säger samt de olika förmågorna iförhållande till ämnet engelska. Två teorier om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkter,Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Blooms taxonomi omlärande i olika nivåer. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem engelsklärarei grundskolans årskurs 4–6 verksamma i tre olika kommuner. Intervjuerna spelades in somljudfiler för att sedan transkriberas samt tolkas med hermeneutisk metod. Resultatet visar attmånga av de strategier som lärarna beskriver att de använder i undervisningen med begåvadeelever gäller det generella arbetet med samtliga elever. Dock visar resultatet även på någraspecifika strategier för de begåvade eleverna, där främst individanpassning har ett stort fokus.

Föreliggande studie baserar sig på en kvalitativ metod som belyser hur åtta lärare arbetar med högpresterande elever i årskurs 1-3 i matematik. Detta syfte har besvarats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av liknande utmanande uppgifter i arbetet med de elever som är högpresterande. Vidare betonar lärarna i studien att fokus ofta läggs på de elever som är lågpresterande eller som har svårigheter i matematik och att det är av denna anledning som dessa elever åsidosätts. Vår slutsats är att det krävs både tid och resurser för att kunna möjliggöra arbetet att utmana de elever som är högpresterande i matematik. Lärarna i studien önskar att man kunde nivågruppera eleverna i syfte att ge dessa elever utmanande uppgifter som de kan arbeta med tillsammans. Lärarna lyfter dock fram betydelsen av att läraren måste ge eleverna feedback och vägledning, eftersom att det är så eleverna utmanas vidare.

Studien syftar till att undersöka vilka metoder fem verksamma lärare i Uppsala kommun använder för att tillmötesgå högpresterande och särbegåvade elevers behov i klassrummet, vilka svårigheter lärarna finner med nivåanpassningar samt vilket stöd de skulle önska för att kunna bemöta starka elever bättre. Intresset att undersöka understimulerade elevers situation i skolan kommer från personliga upplevelser och erfarenheter av att dessa elever hamnar i skymundan i klassrumsmiljön medan mycket resurser läggs på inlärningssvaga elever. En översikt av publicerad forskning visar på riskerna med att inte uppmärksamma särbegåvade elever på rätt sätt och ger förslag på hur särbegåvade elever kan stöttas.   Studiens material samlades in genom observationer och intervjuer med fem lärare i Uppsala kommun. Datan analyserades därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med särskild utgångspunkt från teorin om den proximala utvecklingszonen.   Resultatet visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte känner att de har några nämnvärda svårigheter att bemöta de högpresterande eleverna i undervisningen. Lärarna finner det snarare problematiskt att finna tid att ta fram rätt material samt att hitta källor där konkret material finns. Lärarna är medvetna om vad eleverna behöver och hur de ska kunna tillmötesgå dem. Den mest frekvent nämnda metoden är fördjupningsuppgifter vilka ämnar att bredda elevernas kunskaper i det aktuella ämnet. En annan vanlig metod är öppna uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla och motivera sina lösningar efter egen förmåga.