<p>Människor i dagens samhälle har ofta stor kunskap om fysisk aktivitet och dess positiva effekter för hälsan. Trots detta fortsätter nivån av fysisk aktivitet att sjunka i höginkomstländer. Många individer upplever inte någon glädje i samband med den fysiska aktiviteten. Syftet med studien var därför att undersöka vad det är som motiverar individer till att vara regelbundet fysiskt aktiva trots att individerna upplever negativa emotioner i samband med den fysiska aktiviteten. Öppna kvalitativa intervjuer genomfördes, och de tio informanterna var alla regelbundet fysiskt aktiva individer med negativa emotioner i samband med eller kring sin aktivitet. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med metoden grounded theory. Detta resulterade i en modell där kärnkategorin utformades till: ”önskan om att psykiskt och fysiskt förbättra och/eller bibehålla sin hälsa”. Ytterligare sju kategorier togs fram som alla var kopplade till kärnkategorin och bildade en överskådlig modell. Datan indikerade att både den fysiska och psykiska hälsan var centrala aspekter i varför individer var fysiskt aktiva. Det var dessutom av yttersta vikt för individerna att finna fler fördelar med aktiviteten och därmed ha en buffert till att motverka de negativa emotionerna. Slutsatsen blev att motivation har en avgörande roll för valet av livsstil och att samhället genom detta kan hjälpa individer med motivationsproblem till en mer aktiv vardag. Framtida forskning kunde vara en mer omfattande studie av samma typ eller att undersöka på vilka grunder de inaktiva avstår från fysisk aktivitet och därigenom kunna utveckla nya hjälpmedel till en fysiskt aktiv livsstil.</p>

Studien undersöker fenomenet näthat på bloggar med frågeställningen ”hur ser processen för näthat på bloggar ut?” För att kunna besvara frågeställningen letade vi data på olika bloggar i form av blogginlägg och kommentarer. Därefter genomfördes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant från organisationen Friends. Då vi till en början bara hade ett fe- nomen som vi ville titta närmare på, valde vi att använda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssätt. Vi har under studiens gång låtit vår insamlade data leda oss framåt i stu- dien. Det är något som förespråkas inom grundad teori. Den tidigare forskningen har delats in i fyra teman, omfattning och arten av näthat, konse- kvenser av näthat, emotioner kring näthat samt åtgärder mot näthat. Vi visar på vilken tidigare forskning som gjorts på området och går igenom de resultat som kan styrka vårt syfte med studien. I resultatet fann vi att kategorierna var negativa emotioner, trigger, påhopp, det ansiktslösa nättrollet, näthatets näring, coping strategier, den kollektiva kampen och försvar av nättrollet. Negativa emotioner blev vår kärnkategori då denna var kopplad till resterande kategorier och kärnan i näthatet. Sedan tas den teoretiska referensramen upp i diskussionen och detta tillvä- gagångssätt är något som överensstämmer med grundad teori som metodansats. Vi har här valt att använda oss av emotioner och coping strategier för att styrka vår teori.

Prestation i straffsparkar i fotboll inom ett själv-regulatoriskt fokus-ramverk undersöktes. Ävenkroniskt fokus och dess effekt på idrottsrelaterad ångest och emotioner under inramningarnastuderades. I en mixed faktoriell design gavs en regulatorisk inramning (promotion ochprevention) till deltagarna (n = 24) innan straffsparkarna (n = 24, Målder = 24.40, SD = 4.18 år).Deltagarna bestod av aktiva fotbollsspelare i ett manligt lag (n = 12) i division 2 respektive ettkvinnligt (n = 12) i division 1. Samtliga deltagare blev tilldelade att skjuta fem straffar underbåde en prevention och promotion-inramad straffsituation. Mätningar genomfördes pådeltagarnas prestation under de två olika inramningarna, upplevda emotioner underinramningarna samt på deras idrottsspecifika ångest. Resultaten visade att promotion-fokuseradeindivider presterade bättre i en promotion-inramad straffsituation (regulatory fit) jämfört med ien prevention-fokuserad straffsituation (regulatory miss). Prevention-fokuserade individerpresterade bättre i en prevention-inramad straffsituation jämfört med i en promotion-inramadstraffsituation. Studien visar att regulatory fit medförde lägre nivåer av negativa emotionerjämfört med regulatory miss. Dessutom har prevention-fokuserade deltagare visat en högreupplevd nivå av idrottsrelaterad ångest jämfört med de promotion-fokuserade deltagarna.Promotion-fokuserade deltagare har visat på en bättre prestation i straffsparkar oavsettregulatorisk inramning jämfört med de prevention-fokuserade deltagarna. Sammantaget visadestudien att det fanns en relation mellan kroniskt fokus och prestation under inramningar, kronisktfokus och emotioner under inramningar samt kroniskt fokus och idrottsspecifik ångest. Studien skulle kunna implementeras till tränare och spelare för att öka förståelsen om kroniskt fokus ochdess effekt på prestation och känslomässiga tillstånd. / Performance in penalty taking in football within a self-regulatory focus was examined, as well aschronic regulatory focus and its effect on sports related anxiety and emotions during the twodifferent frames. In a mixed factorial design with regulatory frames (promotion and prevention)was given to the participants (n = 24; Mage = 24.40, SD = 4.18 years) before the penalties weretaken. The participants in the study were all active football players. The participants consisted of12 male football players from a Swedish division 2 team and 12 female players from a Swedishdivision 1 team. Each participant was given five penalties in both prevention and promotionframed circumstances. Measures was implemented on the participants performance during thedifferent frames, perceived emotions during the frames and also on their sport specific anxiety.The results displayed that promotion focused individuals performed better in a promotion framedpenalty situation (fit) compared to the prevention framed penalty situation (miss). The sameapplied to prevention focused individuals that performed better in a prevention framed penaltysituation than in a promotion framed penalty situation. The study displayed that regulatory fitbrought lower scales of negative emotions compared to regulatory miss. In addition, theprevention focused participants showed a higher perceived level of sports related anxietycompared to the promotion focused participants. Promotion-focused participants have beenshown to perform better in penalty kicks regardless of regulatory framework compared to theprevention-focused participants. The study showed a relation between chronic regulatory focusand performance during the frames, chronic regulatory focus and emotions during the frames andalso between chronic regulatory focus and sports related anxiety. This study can be applied to coaches and players to raise awareness about chronic regulatory focus and its effect onperformance and emotional states.