Genom en difference-in-differences analys undersöker denna studie hur den finska pälsmarknaden påverkades av avlingen av danska minkar år 2020. I november 2020 upptäcktes coronaviruset hos ett antal danska minkfarmer. För att förhindra smittspridning beslutade sig den danska regeringen för att avliva alla minkar i landet. Totalt avlivades omkring 15,7 miljoner minkar. Innan avlivningen stod Danmark för 40% av den globala minkproduktionen. Enligt ekonomisk teori om utbud och efterfrågan borde denna stora negativa utbudschock som kom av avlivningen av danska minkar, resultera i prishöjningar på substitutvaror till dansk minkpäls. I denna studie utgörs denna substitutvara av minkpäls från Finland. Utifrån teorin förväntas således priset på finsk minkpäls stiga i jämförelse med prisutvecklingen i perioden innan utbudschocken, som en effekt av avlivningen på danska minkar. Resultaten från analysen visar att priset på finsk minkpäls har stigit med 84,75 %. Effekterna från chocken var som störst i juni 2021 med en prisökning på 129,8 %, och började sedan avta. / This study examines how the Finnish fur market was affected by the culling of Danish minks in 2020. This will be evaluated through a difference-in-differences analysis. In November 2020, the coronavirus was discovered at some of Denmark's mink farms. In order to prevent the virus from spreading, the Danish government decided to euthanize all minks in the country - in total around 15,7 million minks. Before the culling, Denmark accounted for 40 % of the global production of mink fur. According to economic theory of supply and demand, this large negative supply shock that came with the culling of Danish mink, should result in a price increase in substitutional goods. In this study, the substitutional good is Finnish mink fur, and the hypothesis will therefore be an increase in prices in mink fur from Finland after the supply shock, compared to the period before. The results show that the price of Finnish mink fur has increased by 84,75 % after the shock. The effect was at its greatest in June 2021, showing a price increase by 129,8 %, which decreased afterwards.

Hästar tränas vanligtvis med negativ förstärkning. Men med tiden har vetenskapliga bevis för att positiv förstärkningsträning på hästar medför flera positiva fördelar ökat i antal och intresset för en förbättrad interaktion med sällskapsdjur har vuxit. Målet med denna studie var att undersöka om hästars nyfikenhet och kontaktsökande beteenden gentemot en främling påverkades av vilken träningsmetod som de har tränats med. I denna studie medverkade tjugo privat ägda hästar som tränades med enbart positiv eller negativ förstärkning. Ett motionless human test utfördes där hästens kontaktsökande beteenden mättes och analyserades i efterhand. Jämförande analyser mellan ålder, kön, ras och levandssätt gjordes också för att studera eventuella effekter av andra parametrar än träningsmetod. Resultaten visade att de hästar som tränades med positiv förstärkning var i närheten av en främling mer än de som tränats med negativ förstärkning (P=0.018). Däremot fann jag inga skillnader mellan träningsgrupperna vad gällande fysisk kontakt med främlingen eller deras ögonkontakt med ägaren, men en svag tendens kunde ses i deras ögonkontakt med främlingen där de positivt förstärkningstränade hästarna tittade på främlingen oftare jämfört negativt förstärkningstränade (P=0.098). Slutsatsen är därmed att positiv förstärkningsträning på hästar medför en större nyfikenhet för främlingar och en högre benägenhet att söka kontakt till främlingar jämfört med negativ förstärkningsträning.

Bakgrunden till vår uppsats är att återkoppling behövs som verktyg på en arbetsplats för att få medarbetare att trivas. Detta har i grund och botten anknytning till vårt behov av att känna oss accepterade och av att känna samhörighet. Forskning har visat att bekräftelse från omvärlden är en viktig del för individens självbild. Särskilt i en projektorganisation är återkoppling betydelsefullt, eftersom projektgrupper ofta består av nya konstellationer av människor som snabbt måste lära sig att samarbeta. Om ett bra arbete med återkoppling sker kan detta få positiva effekter på arbetsprestationer. Problematiken kring att ge återkoppling handlar om att ge den på ett konstruktivt sätt som får mottagaren att ta åt sig. Genom att granska tidigare forskning undersökte vi varför det finns ett behov av återkoppling i pro-jektgrupper, vad forskningen säger att givaren bör tänka på när det handlar om återkoppling samt vad konsekvenserna och resultatet kan bli av återkoppling. Vårt syfte är att utifrån den forskning som idag finns undersöka hur arbetet med åter-koppling ser ut i praktiken för fem stycken projektledare. Vi ställde oss bland an-nat frågeställningarna: Ger projektledare återkoppling? På vilka sätt? Hur ser de på arbete med återkoppling? Vet de hur teorin ser ut kring ämnet? Arbetar de med att bli bättre på att ge återkoppling? För att undersöka frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Projektle-darna arbetar alla inom samma bransch, fastighetsförvaltningsbranschen. Våra intervjudata bearbetades genom transkribering samt kodning efter förutbestämda teman. I vår analys jämförs den teoretiska bakgrunden med den empiriska datan vi insamlat. En matris med en sammanställning av det insamlade materialet återfinns i bilaga 2. Vår slutsats är bland annat att projektledare mest arbetar med positiv återkoppling och att negativ återkoppling kan vara problematiskt att ge. Vi fann även att projektledarna inte hade någon teoretisk kunskap om ämnet återkoppling utan de färdigheter de besatt hade de lärt sig genom erfarenhet. / The background of our paper is that feedback is needed as a tool on during work to make the individuals feel comfortable. This is basically related to our need of feeling accepted and to feel affinity. Research has demonstrated that the confirmation from the outside world is an important part of the individual's selfimage. In a project based environment, feedback is important, as project groups often consist of new constellations of people who quickly must learn to work together. If feed-back could be used successfully, this can have positive effects on work perfor-mance. The problem of providing feedback is how to give it in a constructive way so the receiver to take in the information and accept it. By examining past research, we examined why there is a need for feedback in project teams, what the research says that the giver should consider when it comes to feedback, and what consequences and results of feedback could be. Our purpose is, based on existing research, to examine how feedback is used in practice for five project managers. We asked ourselves following questions: Do project managers provide feedback? In what ways? How do they work with feedback? Do they know how the theory looks about the topic? How do they work to become better at giving feedback? To examine the issues, we used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The interview subjects were all working in the same indus-try, the real estate industry. Our interview data were processed by transcribing and coding by predetermined themes. In our analysis we compared the theoretical background of the empirical data we collected. A matrix with a compilation of the collected data is presented in appendix 2. Our conclusion is that project managers mostly work with positive feedback and that giving negative feedback is perceived problematic. We also discovered that the project managers lacked a theo-retical knowledge about the subject and that the skills they possessed, had they learned through experience.

Syftet med denna uppsats var att få mer kunskap om hur chefer arbetar, tänker och reflekterarkring anställdas psykosociala arbetsmiljö. De frågeställningar som användes var: Hur arbetarcheferna i den studerade organisationen för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för deanställda? Hur arbetar cheferna i den studerade organisationen för att förebygga de anställdasnegativa stress? Vilka förhållanden i arbetet ingår i den psykosociala arbetsmiljön enligtcheferna i den studerade organisationen?För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjueransikte mot ansikte med samtliga elva avdelningschefer, varav fem män och sex kvinnor. Denstuderade organisationen arbetar med finansiella tjänster.Resultatet visar att det finns en varierad bild av vad psykosocial arbetsmiljö är. Tydlighet ochdelaktighet var för samtliga chefer viktiga komponenter i arbetet med att främja en godpsykosocial arbetsmiljö. Den negativa stressen hanterade cheferna relativt likartat genom atttidigt avlasta och omfördela arbete. I diskussionen nämns att det bland cheferna fanns olikauppfattningar om vad psykosocial arbetsmiljö egentligen är, samt olikheter kring hur dearbetade med att främja en god psykosocial arbetsmiljö. Kring begreppet negativ stress fannsdock en mer konkret och samstämmig bild angående hur cheferna bäst förebygger ochminskar de anställdas negativa stress. / The purpose of this study is to gain an understanding of how managers work with theiremployee’s psychosocial work environment. The questions asked are: What are managers inthe studied organization doing actively to positively influence the psychosocial workingenvironment? What are managers in the studied organization doing actively to preventnegative stress? What conditions in the work included in the psychosocial work environmentaccording to the managers in the studied organization?To answer these question, we have applied a qualitative method consisting of face-to-faceinterviews with eleven subjects whereof five male and six female line managers in a FinancialServices company in the private sector.The study shows that there is some ambiguity as to what the definition of the psychosocialworking environment actually is. Clear communications and an inclusive workingenvironment were mentioned as key factors by all managers. In relation to preventingnegative stress, the consensus is that early detection to distribute workloads and tasks at anearly stage to be able to distribute work across the team when required. Our group showedvery differing views on the definition of the subject and applied differing methods andtheories on how to positively influence the psychosocial working environment. The definitionof negative stress is more clear and the opinions are more cohesive in relation to how toprevent and reduce negative stress.

Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som resultat av en ökad medvetenhet för etik- och miljöfrågor i samhället. I takt med denna utveckling har ansvarsfulla investeringar blivit ett självklart inslag i nästan all fondförvaltning. Fondbolag bestämmer själva vilka placeringskriterier som investeringar måste uppfylla för att ingå i deras etiska och hållbara fonder. Detta skapar förvirrande förutsättningar för privatspararen som vill investera ansvarsfullt. Denna studie har utifrån en kartläggning av Premiepensionens miljö- och etikmärkta fonder studerat hur investeringsstrategier ser ut hos dessa fonder och varför, samt vilka kriterier som måste uppfyllas. Detta har kompletterats med intervjuer med representanter från fem olika institutioner som verkar på fondmarknaden. Det teoretiska ramverket för denna studie utgörs av en analysmodell av tre olika investeringsstrategier; negativ screening, positiv screening samt aktiv påverkan. Utöver detta används även legitimitetsteorin; teorin om att företag agerar för att erhålla ett slags erkännande från sina intressenter. Resultatet visar att negativ screening förekommer i störst utsträckning, följt av aktiv påverkan och sist positiv screening. Trots att negativ screening kritiseras av de som är väl insatta i branschen för att vara kontraproduktiv är den ändå mest populär. Avgörande kriterier varierar mellan strategier, men miljö- och socialt ansvar utmärker sig som viktiga bedömningsgrunder. Detta antas vara ett resultat av de ökade kraven som ställs från omvärlden. Resultatet visar att fondbolag är benägna att välja den strategi som utlovar mest legitimitet samt är mest kostnadseffektiv.

Inför riksdagsvalet 2018 syntes en ny aktör inom fältet för politisk marknadsföring; influencern. Denna studie är skriven i syfte att granska vilka strategier som används då influencers försöker påverka människor politiskt. Med fokus på personalisering och negativ politisk marknadsföring genomfördes en retorisk textanalys av åtta bloggar drivna av svenska influencers i syfte att besvara frågeställningen: Vilka strategier använder sig influencers av för att påverka människors politiska åsikter?  Studien resulterade i slutsatsen att både personalisering och negativ politisk marknadsföring är strategier som används då influencers försöker påverka människors politiska åsikter. Personalisering användes dock i högre grad vilket antas bero på att influencers också i en mer kommersiell marknadsföring använder sig av en personlig relation till sina följare när de vill sälja en produkt.

<p>People with positive affect seem to have great advantages in life. Goal achievement, the main cause of well-being for all organisms, seem to be a typical trait of these people. The purpose of this study was to examine (i) what influences positive affect, (ii) the relation between positive affect and goal achievement, and (iii) characteristics of individuals with positive and negative affect. Five individuals with self-rated positive affect and two with negative were interviewed. The responses were classified in fifteen themes. Results showed that positive and negative individuals differed regarding over life time personality type; level of energy, a secure childhood; the base of self-esteem, and attitude. Depending on attitude the informants considered themselves self-fulfilled or not. The factors determining positive affect is in agreement with Lyubomirsky´s theory of primary factors for chronic happiness level. In conclusion, primarily a secure childhood seem to have a significant impact on self-esteem and self-fulfilment, which is the core factor of well-being.</p>

<p>Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. </p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet. Den negativa trenden representeras av Smedjebacken och den positiva av Söderköping. </p><p>Studiens teoretiska ansats fokuserar kring aktör – strukturperspektivet och relationen stat – kommun. Det empiriska materialet baseras på tolv intervjuer som genomförts med politiker, tjänstemän, fackliga representanter och näringslivsrepresentanter. I undersökningen av kommunernas situationer har åtta potentiella förklaringsfaktorer använts: geografiskt läge, politiskt styre, offentlig ekonomi, befolkningens sammansättning, näringsliv och arbetsmöjligheter, samarbete, relation till staten samt värderingar och visioner hos kommunens ledare. </p><p>Resultaten visar att båda kommunerna har områden som fungerar bra och andra som kan åtgärdas. Samtliga åtta förklaringsfaktorer är av relevans i fråga om att förklara en kommuns situation, och det tillkommer även ytterligare element. Smedjebacken har en lång negativ trend, men ser en ljusning inom ekonomin. Det finns förhoppningar om befolkningstillväxt och ett utökat näringsliv, men det finns även mycket att åtgärda exempelvis vad gäller låneskulden. Smedjebacken har varit beroende av två stora arbetsgivare liksom av statlig hjälp. Söderköping med en positiv trend enligt urvalskriterierna har fått ekonomiska problem, men har fortfarande många fördelaktiga utvecklingsfaktorer som närheten till Norrköping, läget mitt i en arbetsmarknad och den positiva befolkningstillväxten. Den ljusa trenden i kommunen tenderar att vara beroende av flera faktorer som kommer av det geografiska läget. Fördelar som gör att verksamheter fungerar automatiskt kan medföra att kommuner är oförberedda inför eventuella framtida problem som står utanför de yttre faktorernas makt.</p>

<p>The Dark Side of the Word-of-Mouse Effect</p><p><em>- An experimental study of how negative information in today’s social media can influence consumer perception</em></p><p> As a result of the electronic revolution of information dissemination, social media as a phenomenon has come to play an important part, both in society at large but also when it comes to business and marketing. Nowadays, knowledge and opinions about brands and products are spread by reputation through a wide range of social media platforms, a phenomenon which in the literature is referred to as word-of-mouse or electronic word-of-mouth (eWOM).</p><p>The purpose of this paper is to investigate how people’s opinions towards a company and its product are affected by negative information in terms of eWOM. Or more precisely, whether or not there is a difference in this effect depending on information content, concerning company values on the one hand and product attributes on the other.</p><p>This was done in an experimental setting where two groups of respondents were subjected to fictitious information of different types using established social media platforms. Thereby, the impact on attitude, credibility and buying intention towards the company and its product was measured as well as the diagnosticity of the information and accordingly the eWOM effect could be determined.</p><p>The result of the study indicates that negative eWOM does indeed induce changes in the receiver’s opinion and more importantly it shows a discrepancy in the impact of different kinds of information. That is, the receiver’s opinion in terms of attitude and credibility is, by the eWOM, affected to a larger extent by the exposure of negative information concerning company values as compared to product attributes. However, regarding the impact on the receiver’s ultimate behavior this discrepancy does not seem to exist as buying intention is affected equally.</p>

<p>Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt.</p><p>Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola.</p><p>Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.</p>