To establish sustainability reports is an increasing trend for more and more companies. This has led to a spread of the international framework Global reporting initiative, GRI, guidelines to make a sustainability reports. This trend has got a lot of critics from various stakeholders who believe that companies in these reports communicate the information in a way of window dressing. Both negative and positive information has to be represented according to GRI: s principle of balance.  Window dressing is created by adding a greater emphasis on the positive information. The researchers review the context of the negative information to study the extent to which it is reported and whether there are patterns and variations in the reported information. The companies to be studied are the government-owned, because these companies shall act as role models on the market. The method of research that has been used is the content analysis, the surveys starting point in the 21 GRI: s results indicators. The data collection is based on the operationalization of negative information for each indicator and the GRI index list is presented. The negative effect that companies reported is increasing emissions, increasing energy use, unequal in the organization and company goals that partly fails. The reasons that came up were cold winters, recession, market competition and operational changes as reorganizations and expansions.

<p>The Dark Side of the Word-of-Mouse Effect</p><p><em>- An experimental study of how negative information in today’s social media can influence consumer perception</em></p><p> As a result of the electronic revolution of information dissemination, social media as a phenomenon has come to play an important part, both in society at large but also when it comes to business and marketing. Nowadays, knowledge and opinions about brands and products are spread by reputation through a wide range of social media platforms, a phenomenon which in the literature is referred to as word-of-mouse or electronic word-of-mouth (eWOM).</p><p>The purpose of this paper is to investigate how people’s opinions towards a company and its product are affected by negative information in terms of eWOM. Or more precisely, whether or not there is a difference in this effect depending on information content, concerning company values on the one hand and product attributes on the other.</p><p>This was done in an experimental setting where two groups of respondents were subjected to fictitious information of different types using established social media platforms. Thereby, the impact on attitude, credibility and buying intention towards the company and its product was measured as well as the diagnosticity of the information and accordingly the eWOM effect could be determined.</p><p>The result of the study indicates that negative eWOM does indeed induce changes in the receiver’s opinion and more importantly it shows a discrepancy in the impact of different kinds of information. That is, the receiver’s opinion in terms of attitude and credibility is, by the eWOM, affected to a larger extent by the exposure of negative information concerning company values as compared to product attributes. However, regarding the impact on the receiver’s ultimate behavior this discrepancy does not seem to exist as buying intention is affected equally.</p>

The Dark Side of the Word-of-Mouse Effect - An experimental study of how negative information in today’s social media can influence consumer perception  As a result of the electronic revolution of information dissemination, social media as a phenomenon has come to play an important part, both in society at large but also when it comes to business and marketing. Nowadays, knowledge and opinions about brands and products are spread by reputation through a wide range of social media platforms, a phenomenon which in the literature is referred to as word-of-mouse or electronic word-of-mouth (eWOM). The purpose of this paper is to investigate how people’s opinions towards a company and its product are affected by negative information in terms of eWOM. Or more precisely, whether or not there is a difference in this effect depending on information content, concerning company values on the one hand and product attributes on the other. This was done in an experimental setting where two groups of respondents were subjected to fictitious information of different types using established social media platforms. Thereby, the impact on attitude, credibility and buying intention towards the company and its product was measured as well as the diagnosticity of the information and accordingly the eWOM effect could be determined. The result of the study indicates that negative eWOM does indeed induce changes in the receiver’s opinion and more importantly it shows a discrepancy in the impact of different kinds of information. That is, the receiver’s opinion in terms of attitude and credibility is, by the eWOM, affected to a larger extent by the exposure of negative information concerning company values as compared to product attributes. However, regarding the impact on the receiver’s ultimate behavior this discrepancy does not seem to exist as buying intention is affected equally.

Hållbarhetsredovisningar är ett verktyg företagen använder sig av vid redovisning av deras hållbarhetsarbete inom tre dimensioner vilka är de sociala, miljömässiga och ekonomiska. I studien som utförts kommer fokuset endast att ligga på den miljömässiga dimensionen. Problemet som finns i hållbarhetsredovisningar är att det inte existerar några faktiska lagar och regelverk för vad redovisningen ska innehålla. Således är det möjligt att den har ett undersyfte att från företagens sida istället bestyrka legitimiteten. Det enda som företagen måste förhålla sig till när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar är någon av de riktlinjer som finns, vilket exempelvis kan vara Global Reporting Initiative (GRI). Bristen på tydliga lagar och regelverk för upprättandet av hållbarhetsredovisningar kan slutligen resultera i en tolkningsproblematik. Syftet med denna studie var att belysa denna problematik och öka förståelsen angående om, och i så fall hur företagen kan strategiskt manipulera innehållet i sina redovisningar för att informationen ska tolkas positivare än vad den i verkligheten är. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts. Med denna metod som grund har en dokumentanalys utförts som har i en fallstudie analyserat tre stora företags hållbarhetsredovisningar inom den tunga industrin. Samtliga av de analyserade företagen upprättade sina hållbarhetsredovisningar enligt GRI:s riktlinjer. De teorier som studien har som utgångspunkt är intressentteorin, signalteorin, legitimitetsteorin. Utöver detta är även begreppen GRI, Corporate Social Responsibility (CSR), hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning och legitimitetsstrategier centrala för att uppfylla denna studies syfte. I den empiri som sedan presenterades med hjälp av studiens analysmodell har nio strategier identifierats vid företagens redovisning av negativ miljömässig information. Dessa strategier ger en antydan om att företagen använder sig av strategier för att försköna den negativa information som de kommunicerar ut. Empirin har således styrkt den tidigare forskning som denna studie baserats på eftersom flera av de identifierade strategierna även har funnits i andra företag i andra branscher. Det tillägg till tidigare forskning som empirin kan bidra med är ytterligare en strategi som de analyserade företagen använder sig av.

Background and problem: Sustainabilty reporting is about companies reporting their work on economic, social and environmental aspects. An industry that is under great pressure on a number of sustainability issues is the automotive industry. For this reason, various stakeholders have also submitted demands on the car companies, which in turn means that the companies in this industry run a greater risk of damaging their reputation when reporting their CSR work. The global framework GRI provides guidelines that the company can follow when preparing their sustainability reports and according to GRI, companies must report both positive and negative information in the sustainability report. However, the reporting of negative information creates a dilemma for companies because it jeopardizes companies' legitimacy. Because legitimacy is a neccessity for a company's survival, companies tend to present negative information in a strategic way so that it does not damage their legitimacy. Purpose: The purpose of this study is to investigate how companies in the automotive industry report negative information Method:This study was conducted in the form of a muliple case study. Furthermore, a qualitative method has been used with quantitative elements where a targeted content analysis has been performed on the companies' sustainability reports. The collected data has been entered into an encoding scheme and an encoding manual has benn used. Conclusion: Based on the study's empirical data and analysis, it can be stated that the companies surveyed use legitimacy strategies when reporting negatives information in the sustainability reports. This is done by companies for the purpose of maintaining, creating or repairing legitimacy. / Bakgrund &amp; Problem: Hållbarhetsredovisning handlar om att företagen ska redovisa deras arbete gällande ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. En industri som är under stort tryck på ett flertal hållbarhetsfrågor är bilindustrin. Av denna anledning har också olika intressenter lagt fram krav på bilföretagen, vilket i sin tur innebär att företagen inom denna industri löper en större risk av att skada sitt rykte vid redovisningen av deras CSR-arbete. Det globala ramverket GRI tillhandahåller riktlinjer som företagen kan följa vid upprättandet av deras hållbarhetsrapporter och enligt GRI ska företag ska redovisa både positiv samt negativ information i hållbarhetsredovisningen. Redovisningen av negativ information skapar dock ett dilemma för företagen eftersom det äventyrar företagens legitimitet. På grund av att legitimitet är en nödvändighet för ett företags överlevnad tenderar företagen att presentera negativ information på ett strategiskt sätt för att inte skada deras legitimitet.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur företagen inom bilindustrin redovisar negativ information.  Metod: Denna studie är genomförd i form av en flerfallsstudie. Vidare har en kvalitativmetod använts med kvantitativa inslag där en riktad innehållsanalys har utförts på företagens hållbarhetsredovisningar. Den insamlade datan har förts in i ett kodningsschema och en kodningsmanual har använts.  Slutsats: Utifrån studiens empiri och analys kan det konstateras attde undersökta företagen använder legitimitetsstrategier vid redovisningen av negativ information i hållbarhetsrapporteringen. Detta gör företagen i syfte av att behålla, skapa eller reparera legitimitet.

Företag förväntas vara transparenta i sin hållbarhetsredovisning, men tidigare studier visar på att företag tenderar att undanhålla negativ information, och enbart förmedla positiv information. Därigenom brister ofta hållbarhetsrapporter vad gäller transparens-, och balansprincipen, vilka innefattar en korrekt återspegling av företagets verklighet, samt en balans mellan positiva och negativa aspekter på hållbarhet. Denna studie syftar därför till att undersöka vilken negativ information företag på Nasdaq Stockholm avslöjar i sina hållbarhetsrapporter, samt att bidra med förståelse för vad avslöjanden av negativ information kan bero på. Studien förhåller sig dels till resultat från tidigare forskning, dels teorier och ideologier inom hållbarhetsrapportering. För att verkställa studien med dess syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 65 stora företag på Nasdaq Stockholm, vars hållbarhetsrapporter studerades genom en innehållsanalys. Resultatet av studien bidrar med bevis för att majoriteten av den negativa information börsnoterade företag i Sverige avslöjar berör området miljö. Vidare konstaterar studien att företag med fler antal anställda, fler antal sidor hållbarhetsrapport, samt företag som tillämpar GRI-standarder avslöjar negativ information i högre utsträckning än företag med färre anställda, färre antal sidor, samt företag som inte tillämpar GRI-standarder.

SAMMANFATTNING ” Hållbarhetsredovisning – En studie om informationsbalansen i high profile och low profile industries”   Datum:        2017-06-05     Nivå:            Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 HP   Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   Författare:   Björn Sandfeldt                  Henrik Robertsson                       3 mars 1994                        5 maj 1992   Titel:             Hållbarhetsredovisning – En studie om informationsbalansen i high profile och low profile industries   Handledare: Staffan Boström   Nyckelord:   Hållbarhetsredovisning, GRI, negativ information, branschtillhörighet, transparens och balans.   Frågeställning: I vilken utsträckning presenteras negativ information i hållbarhetsredovisningar? Påverkar företags branschtillhörighet frekvensen av negativ information i hållbarhetsredovisningar?   Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka informationsbalansen i hållbarhetsredovisningar genom att studera i vilken utsträckning negativ information presenteras. Uppsatsen undersöker även om branschtillhörighet påverkar frekvensen av negativ information.     Metod:         I studien tillämpats en kvantitativ metod med innehållsanalys. Teoriinsamlingen är baserad på vetenskapliga artiklar som handlar om hållbarhetsredovisning, branschtillhörighet, GRI, legitimitets-, signal- och intressentteorin. För att samla in data användes ett urval av 150 hållbarhetsredovisningar. Resultaten har analyserats genom deskriptiv analys och Chi2-tester.         Slutsats:       De slutsatser som gjorts i denna undersökning är att företag redovisar mer positiv än negativ information, men att skillnaden inte var speciellt stor. Branschtillhörigheten påverkar frekvensen av negativ information. Det visade sig att företag i miljökänsliga branscher kommunicerar två gånger mer negativ information än företag i icke-miljökänsliga branscher. / ABSTRACT “Sustainability reporting – A study on the information balance in high profile and low profile industries ”   Date:            June 5th 2017   Level:           Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS   Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:      Björn Sandfeldt                  Henrik Robertsson                       3th Mars 1994                     5th May 1992   Title:             Sustainability reporting – A study on the information balance in high profile and low profile industries   Tutor:          Staffan Boström   Keywords:   Sustainability reporting, GRI, negative information, industries, transparency and balance.     Questions: In what volume does negative information get presented in sustainability reports? Does the sector of firms influence the amount of presented negative information in sustainability reports?   Purpose:      The purpose of this essay is to examine the information balance in sustainability reporting, by studying the amount of negative information presented. The essay also studies if the sector of firms influences the amount of negative information.     Method:       The essay uses a quantitive research method with content analysis. The theory of the studie is based on academic journals that contains information about sustainability reporting, sector, GRI, legitimacy-, signaling- and stakeholder theory. The primary data consist of a sample of 150 sustainability reports. The results have been analyzed by descriptive analysis and Chi-squared tests.                  Conclusion: The conclusion of the thesis is that firms present more positive than negative information in sustainability reports, however the difference was not that great. The industry affiliation effect the frequency of negative information. It shows that firms in environmentally sensitive sectors communicate twice the amount of negative information than firms in non-environmentally sensitive sectors.

Statligt ägda bolag ska sedan 2007 hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI eller annat internationellt ramverk. Detta för att öka bolagens transparens för dess intressenter och samhället. I statens ägarpolicyn är det av stor vikt för bolagen att verka transparenta, vilket innebär att såväl positiv som negativ information ska tas upp i hållbarhetsrapporterna. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning svenska bolag med statligt ägande rapporterar negativ information och vilka företagsspecifika faktorer som kan påverka negativa avslöjanden. Den teoretiska referensram som har legat till grund för att förklara detta fenomen är Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Konsumentskepticism och Two-Sided CSR. Undersökningens metodologiska tillvägagångssätt baseras på en innehållsanalys som vidare analyserades med stöd av korrelationsanalys och multipel regressionsanalys för att finna samband mellan studiens variabler. Resultatet kunde påvisa att bolag med statligt ägande rapporterar negativ information i högre utsträckning inom Sociala aspekter, där Miljöaspekter kom tätt efter. Studien konstaterade att den företagsspecifika faktorn Antal sidor kunde påvisa ett statistik samband till avslöjande av negativ information. / Since 2007, State-Owned Enterprises (SOE) must produce sustainability reports in accordance with GRI or another international framework. This is to increase the companies' transparency for its’ stakeholders and society. In the state's ownership policy, it is of great importance for the companies to appear transparent, which means that both positive and negative information must be included in the sustainability reports. The purpose of this study has been to investigate the extent to which Swedish State-Owned Enterprises report negative information and which company-specific factors can affect negative disclosures. The theoretical framework that has been used to explain this phenomenon is Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, Consumer Skepticism and Two-Sided CSR. The methodological approach is based on a content analysis which was further analyzed with the support of correlation analysis and multiple regression analysis to find connections between the study variables. The results showed that State-Owned Enterprises report negative information to a greater extent in Social Aspects, where the Environmental Aspects came closely behind. The study states that the company-specific factor Number of pages could demonstrate a statistical significance to the disclosure of negative information.